Diabetesretinopati

Skriv ut (ca 4 sidor)

Diabetesretinopati betyder att kärlen i ögats näthinna blir skadade på grund av diabetes. Det innebär att du kan få synförändringar. Därför är det viktigt att du som har diabetes går på regelbundna ögonbottenkontroller.

Skriv ut

Det är ganska vanligt för personer som har diabetes att ha någon form av förändringar på näthinnan. För de allra flesta leder förändringarna inte till några problem med synen.

Vad är diabetesretinopati?

Vad är diabetesretinopati?

Ögat är till stor del fyllt av glaskroppen som är en genomskinlig geléaktig massa. Glaskroppen sitter fast i en tunn hinna som kallas näthinnan. Näthinnan finns på insidan av ögongloben. I näthinnan finns syncellerna som är nödvändiga för synen. Centralt i näthinnan sitter den så kallade gula fläcken. I gula fläcken finns all förmåga för skarpsyn och detaljseende.

Högt blodsocker och högt blodtryck påverkar blodkärl i hela kroppen. I näthinnan finns små blodkärl som är särskilt känsliga för högt blodsocker. Vid diabetesretinopati kan det uppstå små blödningar och ibland svullnad av vävnaden i ögat. Om svullnaden påverkar gula fläcken får du försämrad synskärpa.

Skadorna på blodkärlen gör att näthinnan inte får tillräckligt med syre. Om det pågår under lång tid försöker näthinnan kompensera syrebristen genom att bilda nya blodkärl. Det kallas för proliferativ diabetesretinopati. De nya blodkärlen har dålig kvalitet och spricker lätt. Om ett sådant blodkärl spricker kommer blodet ut i glaskroppen, som blir grumlig. Det gör att du får synstörningar med grumlingar och sotflagor. 

Fäll ihop

Symtom vid diabetesretinopati

Symtom vid diabetesretinopati

Diabetesretinopati ger till en början inga symtom. Det är därför viktigt för dig som har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2 att gå på regelbundna ögonbottenkontroller. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid och behandlas innan de har orsakat några skador på synen.

Det är först om du får en svullnad av gula fläcken eller en blödning i ögat som du får symtom.

En blödning från nybildade blodkärl ger en plötslig synnedsättning med rörliga grumlingar som kan se ut som rök eller rörliga svarta sotflagor.

Nybildade kärl i ögat kan öka risken för näthinneavlossning. Det kan du märka på flera sätt:

  • Du ser blixtar i utkanten av synfältet.
  • Du ser små rörliga punkter, streck eller ringar. De kallas för grumlingar. 
  • Du ser en gråaktig eller ogenomskinlig skugga i utkanten av synfältet som ökar i utbredning mot centrala synen.

Svullnad i gula fläcken ger en försämrad synskärpa, så kallad dimsyn. Det sker ofta gradvis och över en längre tid, till skillnad från den synpåverkan som du kan uppleva av en blödning. Det kan vara svårt att märka skillnad på den här typen av synpåverkan och andra vanligare orsaker till synnedsättning, som grå starr.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppenmottagning om du ser blixtar eller stora rörliga fläckar. Du kan även kontakta en ögonmottagning direkt. Om det är stängt kan du vänta till den jouröppna mottagningen eller vårdcentral öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral, ögonmottagning eller en jouröppenmottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökning vid diabetesretinopati

Undersökning vid diabetesretinopati

Du som har diabetes får en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare. De regelbundna kontrollerna gör att förändringar kan upptäckas och behandlas redan innan de ger några symptom.

Ögat fotograferas med en särskild kamera

Ögonbottenfotografering innebär att ögats bakre del där näthinnan sitter fotograferas med en särskild ögonbottenkamera.

Innan fotograferingen får du ögondroppar som vidgar pupillerna. Det får du för att fotografierna ska få så bra kvalitet som möjligt.

Genom att jämföra bilder som är tagna vid olika tidpunkter kan läkaren eller ögonsjuksköterskan se om näthinnan har förändrats.

Undersökningen går snabbt och gör inte ont

Undersökningen tar fem till tio minuter, men du får räkna med lite längre tid för att pupillerna ska hinna förstoras innan fotograferingen. Undersökningen gör inte ont och är helt ofarlig. De pupillvidgande dropparna gör att du ser sämre under några timmar. Därför är det inte lämpligt att du kör bil till undersökningen.

Hur ofta du ska undersökas beror på hur stora förändringarna är

Om du inte har några förändringar i näthinnan får du gå på ny kontroll efter två till tre år.

Om du har små till måttliga förändringar får du gå på kontroll varje år.

Om du har mer utbredda förändringar kommer du att bli kallad till en ögonläkare. Ögonläkaren kommer sedan att bestämma hur ofta du ska gå på kontroller och vilken behandling du ska få.

Fäll ihop

Behandling av diabetesretinopati

Behandling av diabetesretinopati

Diabetesretinopati kan behandlas på tre olika sätt: med injektionsbehandling, laserbehandling eller operation.

Injektionsbehandling

Om du har en svullnad i gula fläcken behandlar läkaren det med injektioner av läkemedel i ögat. Behandlingen görs i en operationssal och injektionen går väldigt snabbt. Ögat är bedövat med ögondroppar och behandlingen gör vanligen inte ont.

Injektionsbehandlingen minskar svullnaden i gula fläcken. Behandlingen botar inte diabeteskomplikationena i ögat men bromsar effektivt förändringarna. Det innebär att du ofta behöver få injektionsbehandling flera gånger.

Risken att din syn ska fortsätta att försämras minskar om du får injektionsbehandling och i många fall förbättras synen.

Laserbehandling

Laserbehandling ges när det har bildadats nya blodkärl i näthinnan. Lasern gör att tillväxten av de nybildade kärlen upphör och kärlen skrumpnar och försvinner gradvis. När du ska få laserbehandling bedövas först ögat med ögondroppar. Bedövningen ges för att en behandlingslins sätts på ögat. Sedan får du sitta med huvudet i ett stöd på ögonmikroskopet medan läkaren leder korta blixtar med laserljus via behandlingslinsen in i ögat. Behandlingen gör vanligen inte ont

Behandlingen behöver oftast upprepas 2 till 3 gånger innan hela ögat är färdigbehandlat. Behandlingen tar ungefär 15 till 30 minuter.

Laserbehandlingen kan göra att dina ögon blir känsligare för ljus och ibland att synfältet blir mindre. Det är vanligt att mörkerseendet försämras och att det tar längre tid för ögat att ställa om när du förflyttas från ljus till mörker. Dessa komplikationer är oftast bestående. De här förändringarna kan också bero på sjukdomen i sig.

Operation

Om det inte hjälper med laserbehandling eller injektionsbehandling kan du behöva opereras. Det gäller framför allt om något av det här har hänt:

  • Du har fått en blödning i ögat som inte sugs upp av ögat.
  • Det är mycket dragningar av nybildade kärl och ärrvävnad som kan göra att du kan riskera att få näthinneavlossning.

Operationen kan göras antingen med lokalbedövning eller i narkos. Operationen hejdar sjukdomsförloppet för de allra flesta, men det är inte alltid synen blir lika bra som den var innan förändringarna började påverka den.

Fäll ihop

Diabetesretinopati och graviditet

Diabetesretinopati och graviditet

Om du är eller planerar att bli gravid ska din diabetesläkare informera ögonkliniken om det. En graviditet kan försämra förändringarna i ögat snabbt. Därför får du gå på kontroller oftare när du är gravid.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan kontrollera att ditt blodsocker, ditt blodtryck och dina blodfetter ligger på bra nivåer. Det minskar risken att få diabetesretinopati, men ibland får man det trots att värdena är bra.

Se till att gå på regelbundna kontroller. Även om du brukar blir kallad till undersökning, kan det vara bra att själv hålla reda på när det är dags för nästa kontroll.

Att röka ger syrebrist i alla kroppens vävnader. Du som har diabetes bör därför undvika att röka. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få. Du kan läsa mer om att sluta röka.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-04
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Amrén, ögonläkare, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge