Brutet ben i hand och fingrar hos barn

Vanligt att barn skadar händer och fingrar

Det är vanligt att barn i skolåldern bryter ben i handen och fingrarna. Sådana benbrott, så kallade frakturer, inträffar vanligtvis vid en kraftig stöt mot handen när barnet till exempel slår handen mot en vägg eller tar emot sig själv vid ett fall. Skadan är även vanlig om man håller på med idrott.

I handen finns flera olika ben. Dessa är handlovsbenen, mellanhandsbenen och fingrarnas ben.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i handen och fingrarna vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

• Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
• På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barn har tillväxtzoner i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få ”förskjutningar”, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i hand och fingrar inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
• Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Svårt att förebygga denna typ av skador

Det är svårt att förebygga benbrott i hand eller fingrar som inträffar när barnet leker. Det enda man kan göra är att försöka använda sitt sunda förnuft, och inte till exempel låta för små barn klättra i träd eller cykla. Lite större barn kan använda skydd när de till exempel åker inlines eller snowboard.

Läs mer: barnsäkerhet

Det gör ont och kan svullna

När barnet har skadat sin hand eller sina fingrar gör det ont. Ofta kan man se svullnader eller blåmärken där skadan är.

Skadan behöver inte innebära att barnet har brutit ett ben i handen eller fingrarna. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden. Som förälder bör man vara uppmärksam på om barnet klarar av att röra sina fingrar.

När ska man söka vård?

Om barnet har mycket ont och inte klarar av att greppa mindre föremål bör man kontakta vården. Eftersom huden oftast är hel ser man inte hur allvarlig skadan är, och för att ta reda på det måste barnet undersökas. Man tar kontakt med en vårdcentral. Man behöver sällan åka till en akutmottagning för denna typ av skada.

Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Vad kan man göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller handen stilla. Man kan också linda om en elastisk binda för att stödja handen.



När barnet skadar handen måste det ibland sövas under behandlingen. Då är det viktigt att barnet är fastande eftersom det annars finns en risk att det kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något. 



Trots att barnet ska vara fastande kan man ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om man ger barnet vanliga smärtlindrande tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Handen eller fingrarna undersöks och röntgas

Läkaren som undersöker barnet känner på handen och fingrarna för att undersöka var det gör ont och om det är svullet. Barnet får också försöka röra på fingrarna. 



Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga handen stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder, dels när barnet har handflatan nedåt och dels när det har handens lillfingersida mot bordet. På så sätt fås två bilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.



Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner, böjer eller sträcker på handen eller fingrarna. Som förälder eller närstående kan man vara med under hela undersökningen, men måste ta på sig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att det inte syns på röntgen Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet som om skelettet vore skadat. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny undersökning och först därefter fortsätter eller avbryter läkaren behandlingen beroende på vad den andra undersökningen visar.

De flesta skadorna läker oftast av sig sjäva

Benbrott i hand och fingrar brukar läka av sig själva, och därför brukar läkaren inte operera eller rätta till handens eller fingrets ben. Oftast räcker det med att barnet får ett förband runt handen eller fingret. Ibland får barnet ett så kallat tvillingförband, då det skadade fingret lindas så att det får stöd av fingret bredvid.

När barnet sedan växer bygger skelettet om sig och efter ett halvt till ett års tid går det i regel inte längre att se någon felställning. Skelettet kan därför ha ganska stora felställningar utan att det behöver rättas till.

Ibland behöver benbrottet läggas till rätta

Om ett ben i fingret ändå är så skadat att det behöver rättas till bedövas ofta fingret med hjälp av lokalbedövning. Bedövningsmedlet ges med en spruta just där fingret börjar. Det behövs två nålstick. Det kan göra ont och det tar cirka 10 till 20 minuter innan fingret är bedövat. Därefter rättas felställningen till, vanligtvis genom att läkaren drar eller trycker på handen eller fingrarna.

När barnet måste sövas

Någon enstaka gång kan barnet behöva sövas. Då ska magsäcken vara så tom som möjligt så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.



En bedövningssalva sätts på huden i armvecket eller på handen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder inte läkaren bedövningssalva innan, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.





När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att mer sömnmedel kan ges. En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen. 




När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en ortoped eller en handkirurg, rätta till felställningen på det skadade stället. Ibland, men det är ovanligt, sätter läkaren in ett metallstift för att hålla det trasiga benet i rätt läge.



Operationen avslutas med att barnet får ett bandage

Slutligen sätts ett förband runt handen eller fingret. Förbandet kan vara allt från en elastisk binda till ett gipsförband. Syftet med detta är att stabilisera handen eller fingrarna, och ibland hålla ett metallstift på plats. När läkaren måste gipsa eller linda två av barnets fingrar intill varandra läggs en kompress mellan fingrarna. På så vis undviks att hud ligger mot hud.

När operationen är klar och barnet fått sitt bandage körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.


Oftast kan man åka hem samma dag

Oftast kan man åka hem från sjukhuset några timmar efter operationen eller gipsningen. Ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset en natt. Det är vanligt att en röntgenundersökning görs innan man får åka hem, om inte en kontroll med röntgen gjordes direkt i samband med operationen.

Om barnet har fått gips bör man som förälder vara lite uppmärksam på om barnet till exempel får svullna eller blåa fingrar. Det kan vara tecken på att gipset sitter för hårt. Då ska man ta kontakt med en läkare eller sjuksköterska. Personal på sjukhuset brukar ge mer information om vad man gör om detta händer.

Första dagarna efter operationen kan barnet känna obehag och ha ont. Då kan det vara bra att ge någon form av smärtlindrande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Det är också bra om barnet försöker sova med handen på en kudde de första nätterna.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar, beroende på hur pass allvarligt benbrottet varit och hur ont det har.

Läkaren behöver ibland göra en ny röntgenundersökning efter en vecka för att se att benbrottet fortfarande ligger i ett bra läge.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet i handen eller fingret sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad och försvinner med tiden.

Ett benbrott i handen eller fingrarna brukar läka inom cirka tre veckor.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Det går bra att duscha, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det luckras upp av vatten. Förband i form av ett ”plastgips” blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Man kan också använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder när barnet till exempel har trillat brukar det lagas, så länge det inte bara är några dagar kvar på den tid barnet måste gå med gips. När gipset gått sönder och måste lagas bör man ta kontakt med det ställe där barnet behandlats och fått gipset.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela handen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. Handen och fingrarna kan kännas ovanligt lätta efter borttagningen av gipset.

Oftast behövs ingen rörelseträning efteråt

När barnet har fått gipset eller förbandet borttaget undersöker läkaren om handen eller fingrarna verkar ha läkt, om det behövs fler återbesök, och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.

Barnet kan inte alltid använda handen eller fingrarna på en gång när gipset tas bort. Normalt brukar det ta lite tid innan det vänjer sig att vara utan gips och använda den skadade handen och fingrarna igen. Det är sällan som en handskada hos barn behöver speciell träning när gipset tagits bort. Vardagliga rörelser som att klä på sig, äta och leka brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka.

Vid fingerskador kan vissa felställningar bli kvar och fingret kan förbli tjockare under en lång tid. Sådana skador är ganska vanliga och de kan föra med sig en mindre synlig knoge på det skadade fingret.

Det brukar ta ungefär tre till fyra veckor från skadan till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.

Barnfilmer

I barnavdelningen på 1177.se kan man se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får man följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Man kan även förbereda barnet innan det får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.