Bölder och fistlar runt ändtarmsöppningen

Skriv ut (ca 4 sidor)

En böld är en ansamling av var i vävnaden. Bölden kan ibland utvecklas till en liten kanal mellan ändtarmen och huden utanför ändtarmsöppningen, en så kallad fistel. För att bli av med bölden eller fisteln behövs oftast en operation.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Tecken på att du har en böld är att du får mycket ont i ändtarmsöppningen. Området runt ändtarmsöppningen kan bli svullet och rött om bölden sitter ytligt i huden. Sitter den djupare i huden gör det ont och du kan också få feber.

Har du en fistel är det vanligt att få variga eller brunaktiga flytningar vid sidan om ändtarmsöppningen. Huden runt fisteln kan också vara öm.

En speciell typ av fistel går från ändtarmen till slidan. Det kan då komma gas och avföring från slidan.

Pilonidalcysta

En form av böld är så kallad pilonidalcysta. Den uppstår inte vid analöppningen, utan i mitten av ryggslutet, precis där skinkorna delar sig. Oftast beror pilonidalcystan på hårstrån som kapslats in under huden.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något av följande symtom:

  • Du har en flytning vid sidan om ändtarmsöppningen.
  • Du har en svullnad eller en knöl vid ändtarmsöppningen.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det blir bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har flytningar eller en knöl vid ändtarmsöppningen och samtidigt har något av följande symtom:

  • Du har mycket ont.
  • Du har feber.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du haft dem. Du får också svara på frågor, till exempel om du har haft liknande besvär tidigare eller om du har en inflammatorisk tarmsjukdom.

Därefter undersöker läkaren dig. Misstänker läkaren en fistel blir du undersökt med rektoskopi. Det är för att se ändtarmens slemhinna. Ibland får du en remiss till rektoskopin, men ofta kan läkaren genomföra undersökningen direkt.

Fäll ihop

Vad beror bölder och fistlar på?

Vad beror bölder och fistlar på?

Insidan av ändtarmen är täckt med en slemhinna. Där finns även körtlar som utsöndrar slem.

Bölder

En böld beror på en bakterieinfektion i vävnaderna omkring ändtarmen eller i en körtel.

Bakterierna finns vanligtvis i tarmen eller på huden. De kan komma in i slemhinnan om det finns ett sår eller en spricka där.

En körtel kan bli infekterad om ingången till den blir tilltäppt. Då kan bakterier växa till sig inuti körteln.

Fistlar

En fistel orsakas oftast av en böld. Varet som bildas i den inflammerade bölden behöver komma ut, och söker sig därför ut mot slemhinnan eller huden. Ofta rinner det vätska och var genom fisteln, som då inte kan läka av sig själv. Kanalen som bildas kan sedan bli en öppning för nya infektioner.

Det är vanligast att fistlar bildas av bölder, men de kan också uppstå utan dem.

Risken att få bölder och fistlar ökar om du har en inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Men du kan också få bölder och fistlar utan att ha någon tarmsjukdom.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Både bölder och fistlar behandlas med operation. Du är oftast sövd under operationen, oavsett om du opereras för en böld eller en fistel.

Operation av böld

När du är sövd öppnar läkaren bölden. Då kan varet tömmas ut.

Oftast kan du åka hem samma dag som operationen och du kan gå på toaletten som vanligt. Istället för att torka dig med toalettpapper kan du skölja med ljummet vatten och klappa dig torr.

Operation av fistel

Det finns olika metoder för att operera en fistel. De går ut på att täppa igen fisteln eller att öppna upp fisteln helt. Du får information från kirurgen om hur du ska opereras och om du behöver vara uppmärksam på något efter operationen.

Ibland kan du behöva opereras flera gånger, till exempel om fisteln är inflammerad eller om den har en infektion. Den första operationen går ut på att få fisteln att läka från inflammationen eller infektionen.

Efter två till tre månader opereras du igen. Då täpps fisteln till.

Efter operationerna

Operationssåret behöver läggas om under läkningstiden. Det gäller oavsett om du har opererats för en böld eller fistel. Oftast kan du lägga om såret själv, men om det behövs kan du få hjälp av en distriktssjuksköterska.

Det rinner ofta lite vätska från operationssåret. Det kan därför vara bra att använda en blöja eller trosskydd de första dagarna efter operationen, eller så länge det rinner vätska.

Såret läker efter en till två veckor.

Du behöver oftast inte få antibiotika, varken före eller efter operationen. Men om det finns tecken på att infektionen spridit sig eller förvärrats kan du behöva få antibiotika.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Ibland läker inte en opererad fistel som den ska. Då kan den behöva opereras flera gånger. Men om fisteln ändå inte läker kan du behöva få en tillfällig påse på magen där tarminnehållet töms, så kallad stomi. Då leds avföringen bort från fisteln, som får större chans att läka.

En opererad fistel kan ibland bli infekterad. Tecken på infektion är bland annat att du får feber och att det opererade området blir rött och gör ont. Du behöver då behandlas med antibiotika. Kontakta mottagningen där du har opererats om du tror att operationssåret eller fisteln har blivit infekterat.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-03-21
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Wilhelm Graf, läkare, kirurg, professor i gastrointestinal kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.