Aspergers syndrom – autismspektrumtillstånd

Skriv ut (ca 9 sidor)

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Symtomen kan vara av olika svårighetsgrad för olika personer. Om du har asperger kan det märkas på hur du kommunicerar med andra. Du kan också ha lättare än andra att fokusera på saker som intresserar dig.

Skriv ut

Asperger är en form av autism

Asperger är en form av autism

Den här texten handlar om Aspergers syndrom, som är en av diagnoserna i AST, autismspektrumtillstånd. Det är ett samlingsnamn för olika typer av autism. Ibland kallas Aspergers syndrom för högfungerande AST. Ofta används det kortare namnet, asperger. Asperger är en lindrigare form av autism än autistiskt syndrom.

Fäll ihop

Asperger kan visa sig på olika sätt

Asperger kan visa sig på olika sätt

Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara av olika svårighetsgrad.
Om du har asperger känner du troligen igen dig i några av de här symtomen:
• Vissa intressen tar upp en stor del av din tid.
• Du har mycket lätt att engagera dig i ämnen som intresserar dig, men känner motstånd mot att ta till dig information när du inte är intresserad.
• Det kan vara svårt att förstå vad andra menar och hur de känner, om de inte säger det mycket tydligt.
• Vissa sysslor som andra gör nästan automatiskt, kan du behöva göra mer medvetet och steg för steg.
• Du kan lätt bli stressad om du behöver göra något som är nytt och ovant för dig.
• Det kan vara svårt att kommunicera med andra och du blir inte alltid förstådd. Du kan behöva att någon tydligt förklarar oskrivna regler som finns när man umgås med andra.
• Ibland hamnar du i beteenden och rutiner som känns svåra att bryta.
• Dina sinnesintryck tycks starkare än andras, som till exempel lukter och smaker. Du upplever kanske att kläderna skaver eller att vissa ljud är mycket störande eller obehagliga.
• Du kan ha svårt att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Signaler som visar att någon till exempel vill avsluta ett samtal är inte alltid tillräckligt tydliga och du kanske inte uppfattar om den andra slutar lyssna.
• Det känns troligen inte självklart för dig att själv använda sociala signaler, som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester.

Många med asperger har ett mycket stort ordförråd, samtidigt som det kan vara svårt att uppfatta när ett ord används bildligt eller har flera betydelser. Om du har asperger kanske du ibland missuppfattar skämt eller bildspråk och tolkar det bokstavligt. På frågan "kan du öppna fönstret?" svarar du kanske "ja", men missade att det egentligen var en uppmaning till dig att öppna fönstret.


Svårt för socialt småprat

Det kan vara svårt för en person som har asperger att läsa av andras känslor och till exempel märka om någon blir ledsen. Många med asperger säger precis vad de tycker, vilket andra ibland kan uppfatta som sårande fast det inte alls var meningen. Det sociala småprat som ibland förväntas, kan kännas svårt eller onödigt att delta i.
Det kan också upplevas som jobbigt att fatta beslut eller välja mellan olika alternativ, eftersom det kan vara svårt att föreställa sig vad valen innebär. Saker som andra kan uppskatta, som presenter och överraskningar, kanske du mest tycker är jobbigt. Du kanske också ogillar olika slags förändringar och kan bli extra stressad av saker som tågförseningar eller att behöva stå länge i kö.
Du kan ha mycket lätt att lära dig fakta, som att lära dig många detaljer eller en hel text utantill. Kanske minns du bättre än andra hur en plats eller en bild såg ut.
Det är vanligt att ha svårt med motoriken. Det tar ofta längre tid att lära sig cykla eller simma och lagsporter brukar inte höra till favoritsysselsättningarna. Men det behöver inte vara så för alla.

Tips på böcker

Om du vill förstå mer om Aspergers syndrom kan du läsa om det. Det finns många böcker som är skrivna av personer som själva har fått diagnosen. De ger en bra inblick i hur livet kan vara för andra i samma situation.
Här är några tips på böcker:
• "På ett annat sätt" av Paula Tilli, Sivart förlag, 2013
• "En riktig människa" av Gunilla Gerland, Studentlitteratur AB, 2010
• "Aspergers syndrom: har jag verkligen det?" av Gunnel Norrö, Dejavu publicering, 2011
• "Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom: normala, geniala, nördar?" av Christopher Gillberg, Studentlitteratur, 2011
• Infoteket, landstinget i Uppsala län, har sammanställt ett urval av böcker om Aspergers syndrom.

Fäll ihop

Hur påverkas livet?

Hur påverkas livet?

Många som har asperger lever ett självständigt och bra liv som vuxna. En del kan behöva stöd i vardagen, som till exempel hjälp att hitta strategier för att planera vardagliga uppgifter, passa tider och hitta i olika miljöer.

Hur stora besvär du upplever beror till stor del på hur din vardag är anpassad till dina svårigheter. Med rätt stöd från omgivningen kanske du inte upplever några stora problem. Det är olika från person till person hur mycket stöd som behövs. En del har samtidigt andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd. Då kan det finnas andra svårigheter, och behövas mer hjälp. Det är också ganska vanligt att personer som har asperger får en depression. Då kan man behöva behandling för det.  
Om du tycker att det är svårt att prata med och förstå andra, kan du träna på det i grupp eller på egen hand.

Om ditt barn har asperger är det viktigt att du är observant på att också andra symtom kan finnas, till exempel impulsivitet, sömnsvårigheter eller svårigheter med mat, till exempel att barnet äter väldigt ensidigt. Barn som har svåra problem, till exempel självskadande beteende, kan få ännu större svårigheter i puberteten. Extra stöd kan behövas från till exempel barn- och ungdomspsykiatrin.

Här kan du och ditt barn ta del av informationsmaterial med en figur som heter Undra.

Fäll ihop

Hur kan jag göra vardagen lättare?

Hur kan jag göra vardagen lättare?

Om du har asperger föredrar du kanske fasta rutiner, som gör att du inte behöver improvisera så mycket. Det finns olika knep som du kan använda för att klara vardagen bättre. Prova dig fram och se vad som passar just dig:
• Gör till en vana att skriva in allt som du ska göra i en kalender, till exempel den som finns i mobilen.
• Om du ska på ett möte, gå till tandläkaren eller något annat, skriv upp på en lapp eller i mobilen vart du ska, när du måste gå hemifrån och ungefär hur lång tid mötet eller besöket ska vara. 
• Ställ in mobilen så att du får en påminnelse och kan förbereda dig i god tid.
• Gör ett schema när det gäller sådant som städning och tvätt. Det kan vara saker som att ta tio minuter att plocka undan varje kväll eller att alltid tvätta på söndag eftermiddag.
• Om du lätt blir stressad kan det vara bra att testa någon avslappningsövning. Det gäller också om du har svårt att somna på kvällen.
• Om du har svårt att sova kan du låta bli att dricka kaffe eller te som innehåller koffein. Från eftermiddagen och framåt kan du i stället dricka kvällste eller koffeinfritt kaffe.
• Rör på dig. Om du motionerar är det lättare för kroppen att återhämta sig från stress. Om du inte har hittat något sätt att träna som du gillar, kan du ta en snabb promenad varje dag i stället.
• Tänk på att många saker som personer med asperger tycker är jobbigt, kan vara jobbigt för andra också. Som att komma i rätt tid till möten eller att ha lagom städat hemma. Vissa saker kan vara jobbigare just för att du har asperger. Men du är ju också en person med andra egenskaper än det som har med asperger att göra.
• Var snäll mot dig själv. Försök att inte värdera allt du gör, och hur du är som person.

Fäll ihop

Flera orsaker till Aspergers syndrom

Flera orsaker till Aspergers syndrom

Orsakerna till Aspergers syndrom är inte helt kända men troligen beror det på flera saker. Den vanligaste orsaken är att det finns en ärftlighet, det är vanligt att biologiska släktingar har liknande personlighetsdrag. Asperger är inget du själv kan rå för och det beror heller inte på psykosociala problem i barndomen.
I samband med att diagnosen Aspergers syndrom ställs ska det ges möjlighet till diskussion med läkare om orsak och läkaren tar då ställning till om särskild medicinsk utredning behövs. 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Innan en utredning börjar är det bra att tänka igenom vilken nytta du har av en eventuell diagnos. Utredningen tar en del tid och energi. Det kan finnas fördelar, till exempel att du får en förklaring till dina svårigheter. Det kan göra att du förstår dig själv bättre och får ökad förståelse från omgivningen.
De flesta barn får diagnosen i skolåldern. Även om det kan märkas att ett barn i förskoleåldern fungerar annorlunda än andra, är tecknen ofta inte så tydliga förrän i skolåldern.

Så går utredningen till

Det finns inget särskilt medicinskt prov som kan ge svar på om man har asperger. Utredningen görs på ungefär samma sätt för vuxna och barn och bygger till stor del på information om hur barnet, tonåringen eller den vuxne fungerar/fungerat under förskoletid, skoltid och – för vuxna – i vuxen ålder. Utredande läkare och psykolog behöver få information om olika förmågor som till exempel samspel och kommunikation med andra, beteenden och intressen, inlärning, motorik och om koncentrations-/uppmärksamhetsförmåga. När det gäller barn och ungdomar inhämtas också information från lärare.
När det gäller vuxna intervjuas du själv och någon som har känt dig när du var liten av läkare och/eller psykolog. På vissa ställen i landet kan en arbetsterapeut eller en kurator också delta. Frågorna handlar om vilka symtom du haft som barn, hur utvecklingen har sett ut och vilka svårigheter du har som vuxen.

Oftast kompletteras intervjuerna med frågeformulär. Ibland kan du få göra olika tester för att undersöka till exempel olika aspekter av minne, koncentration och förmåga att planera. Läkaren gör dessutom en medicinsk och psykiatrisk bedömning. Många vuxna med autismspektrumtillstånd och även barn och tonåringar kan ha andra besvär, som till exempel ångest eller depression.
När utredningen är avslutad får du ta del av resultatet både muntligt och skriftligt. Det kan vara bra att ha någon du känner med dig när du får veta resultatet av utredningen.

Att få besked om att man har asperger

Olika personer reagerar på olika sätt när de får veta att de har asperger. I tonåren kan det till exempel kännas jobbigt att få veta att man har en funktionsskillnad, eftersom det är vanligt att man vill vara som alla andra. Om du är ung och har asperger kan du läsa texten Aspergers syndrom på UMO.se. 
Det kan också vara en lättnad att få en diagnos för att det ger en förklaring till olika svårigheter som man har upplevt.
Om du får en diagnos kan det vara bra att du tar dig tid att gå igenom beskedet och läser på om funktionsskillnaden och även pratar med andra om det.


Rätt att söka stöd enligt LSS

Om du har en diagnos inom autismspektrum, omfattas du av särskild lagstiftning, LSS som betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslag som ska ge människor med funktionsnedsättningar stöd för att kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Du har då rätt att ansöka om olika stödinsatser från kommunen och från landstingets habilitering. Genom dem kan du få hjälp att hitta olika sätt att hantera tillvaron.

Fäll ihop

Skola, arbetsliv och boende

Skola, arbetsliv och boende

För att du ska kunna leva så bra som möjligt kan vardagen behöva anpassas efter dina behov. Och folk runtomkring, som familj, vänner och arbetskamrater, kan behöva kunskap om vad asperger innebär.

Att gå i skolan och ha asperger

Det kan vara bra om klasskamrater får information om asperger. Om du går i grundskolan eller gymnasiet kan du ibland slippa kravet att nå vissa mål i skolan. Det kan gälla om du till exempel inte klarar av att delta i grupparbeten eller i diskussioner om ett ämne. Om det behövs större förändringar i kursplanen kan det innebära att du inte kan få betyg i ämnet utan får skriftliga omdömen istället.
På vissa orter finns speciella gymnasieprogram för elever med asperger. Det finns möjligheter att förlänga gymnasietiden med ett år, om du behöver en lugnare takt.
Flera folkhögskolor har kurser som riktar sig till elever med asperger. Du kan få lära dig praktiska saker som man behöver för att klara vuxenlivet, som att laga mat eller planera ekonomin. En sådan kurs kan vara bra när man ska flytta hemifrån och klara sig själv.

Tydlighet underlättar

Kreativa, fria uppgifter brukar ofta vara svåra för personer som har autismspektrumtillstånd. Det kan underlätta om läraren ger tydliga instruktioner om hur uppgiften ska gå till. Vissa har svårt att ta till sig muntliga instruktioner. De kanske inte hinner uppfatta och bearbeta allt de hör. Det brukar fungera bättre med korta och tydliga instruktioner, gärna även skrivna eller med bilder.
Det är viktigt att komma ihåg att alla som har asperger är olika. Fria uppgifter kan fungera bra för någon, men inte för någon annan. Några har mycket lätt för de flesta uppgifter i klassrummet, men har svårt att förstå reglerna i lekarna på skolgården.
För många barn är det viktigt att förberedas på vad som kommer att hända under skoldagen. Klasslärare, elevassistent eller en mentor kan gå igenom dagens schema och detaljerat beskriva vad klassen ska göra under lektionerna. Yngre barn kan behöva bilder som ytterligare förtydligar schemat.
Här är exempel på frågor som kan underlätta livet i skolan för den som har aspbergers:
• Vad ska jag göra nu?
• Var ska jag vara?
• Med vem ska jag vara?
• Hur länge ska det hålla på?
• Vad ska hända sedan?
• Vad ska jag ha med mig?

Att hitta rätt i arbetslivet

De senaste åren har några företag inriktat sig på att anställa personer med asperger. Företagen tar då hänsyn till olika behov när det gäller till exempel arbetstider och arbetsledning. De vill kunna använda de speciella kompetenser vissa personer med asperger har, utan att ställa samma sociala krav som finns på många andra arbetsplatser.
De flesta behöver pröva sig fram för att hitta ett arbete som de trivs med och kan sköta på ett bra sätt. Om du har asperger kan du behöva stöd för att hitta ett arbete som passar.
Vissa som har asperger har ovanligt lätt att klara uppgifter som till exempel kräver koncentration och skärpa. Det är bra om du kan få arbetsuppgifter där sådana egenskaper kan tas tillvara.
Om du har ett arbete kan arbetsledare och arbetskamrater behöva få information om vilka särskilda behov du har. Ibland kan arbetstiderna behöva anpassas, och arbetsuppgifterna vara extra tydliga.
Om du har asperger kan du behöva mer tid och energi än andra för de olika sysslor som vardagen består av. Det kan också göra att du behöver mer tid för att vila. För vissa kan det därför vara bra att arbeta deltid.

Boendestöd

Många som har Aspergers syndrom kan bo på egen hand när de flyttar hemifrån. En del, men inte alla, behöver ha stöd i hemmet med praktiska sysslor någon eller några gånger i veckan. Det kallas boendestöd.
Vissa kan ha behov av till exempel gruppbostäder och serviceboende. Då bor man i en egen lägenhet, men har tillgång till stöd från personal i samma hus.
Det är kommunen som har hand om boendestöd och boende i gruppbostad eller serviceboende. Varje kommun har en hemsida där man kan hitta information om hur man ansöker.

 

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med asperger

Att vara närstående till någon med asperger

Att leva tillsammans med någon som har asperger kan vara annorlunda än att leva med någon som inte har det. En person som har asperger kan ha svårt med kommunikation, men samtidigt gärna vilja umgås med andra och ha nära relationer.
En nära relation kan kräva mycket energi av någon med asperger, bland annat eftersom personen har svårt att tolka andra personers sinnesstämning och outtalade önskningar. Som närstående kan man känna sig förvirrad och missförstådd.

Om du har levt nära någon som har haft asperger utan att veta om det, en partner, en vän eller någon i familjen, kanske du har upplevt att en diagnos gjorde det lättare för dig att förstå och acceptera vissa beteenden. Det innebär inte att du måste acceptera precis allt. Precis som i vilken relation som helst är det bra att vara tydlig, och till exempel förklara att du inte alltid vill lyssna på den andras/andres prat om sitt specialintresse.

Ju mer du känner till om asperger, desto lättare är det att förstå varför personen agerar som hen gör i olika situationer. Det kan också vara bra att som närstående ta del av andras erfarenheter av att leva med någon med asperger. Både Attention och Autism-och Aspergerförbundet har lokala föreningar över hela Sverige.

Fäll ihop

Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-25
Redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabeth Fernell, läkare, specialist i barnneurologi och habilitering, Gillbergcentrum Göteborgs universitet och Barnneuropsykiatriska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg