Äggstockscancer

Skriv ut (ca 14 sidor)

Det finns olika sorters äggstockscancer. Det beror på att äggstockarna består av många olika sorters celler och vävnader. De flesta som får äggstockscancer är 60 till 70 år. Risken att få sjukdomen är större om en genetisk släkting har haft den. Äggstockscancer är ovanligt i Sverige.

Skriv ut

Drygt 700 personer får sjukdomen varje år. För det mesta har äggstockscancern redan börjat sprida sig när den upptäcks. Då kan det vara svårare att bli av med sjukdomen, men det kan gå. Annars finns behandlingar som gör att man kan leva ett bra liv länge med äggstockscancer.

Äggstockscancer kallas också ovarialcancer.

Symtom

Symtom

Symtomen vid äggstockscancer är ofta otydliga. Här är några exempel på symtom. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • Du kan ha ont i magen på ett obestämt sätt.
  • Du kan känna dig svullen i magen.
  • Du kan känna en knöl eller ojämnhet i magen.
  • Du kan behöva kissa ofta.
  • Det kan trycka mot ändtarmen.
  • Du kan känna dig trött.
  • Du kan gå ned i vikt utan att veta varför.
  • Du kan snabbt bli mätt när du äter eller tappa lusten att äta.

Symtomen behöver inte betyda att du har cancer. De kan också bero på till exempel ofarliga cystor på äggstockarna, muskelknutor eller någon annan sjukdom.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du får symtom som du tror kan bero på äggstockscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren eller gynekologen får du berätta om dina besvär. Därefter kan läkaren till exempel känna efter svullna lymfkörtlar på olika ställen på kroppen och trycka på olika sätt på din mage. Läkaren kan också känna igenom dina bröst. Symtom i magen kan bero på bröstcancer som har spridit sig, men det är ovanligt.

Läkaren behöver också känna och titta på äggstockarna, äggledarna och livmodern. Därför blir du undersökt gynekologiskt och med ett vaginalt ultraljud. Ultraljudsundersökningen sker med ett smalt instrument som läkaren för in i slidan. Det gör inte ont.

Läkaren kan också behöva föra in ett finger i ändtarmen för att känna om något trycker mot den.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du erbjuds utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha äggstockscancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp och vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon kallelse.

Blodprov kan hjälpa till att ställa diagnos

Du får lämna blodprov som visar halten av ett ämne som heter CA125. Kroppen kan tillverka mer av det ämnet vid äggstockscancer. Därför kallas ämnet tumörmarkör.

Du kan ha en hög halt av tumörmarkören utan att det beror på cancer, men provsvaret kan vara till hjälp när läkaren ska ställa diagnos. Läkaren kan också använda provsvaret för att se hur halten av tumörmarkören påverkas när du får behandling. På det sättet kan du få en så effektiv behandling som möjligt.

Undersökning med datortomografi eller magnetkamera

Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Undersökningarna kan visa om det finns en förändring som verkar vara äggstockscancer och om den har spridit sig.

Bara operation kan ge säker diagnos

Du behöver oftast bli opererad för att läkaren ska kunna säga säkert om du har äggstockscancer. Det är bara den misstänkta äggstocken som tas bort om du är i fertil ålder och allt ser bra ut för övrigt. Läkaren tar oftast bort även den andra äggstocken, äggledarna och livmodern om du har passerat klimakteriet. Det som tas bort skickas på analys för att se om det innehåller cancerceller.

Du är sövd under operationen. Den kan göras med titthålskirurgi, som också kallas laparoskopi, eller genom ett snitt. Det beror på hur äggstocksförändringen ser ut.

De flesta kan gå hem samma dag efter en titthålsoperation. Du behöver stanna cirka fyra till fem dagar om du har opererats genom ett snitt i magen.

Ibland behöver den undersökande operationen bli mer omfattande. Läs vidare under kapitlet om behandlingar.

Fäll ihop

Behandlingar

Behandlingar

En grupp med olika specialister inom gynekologisk cancervård rådgör om alla personer som har fått diagnosen äggstockscancer. Din läkare kontaktar specialisterna så att de kan föreslå den behandling som de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Din läkare berättar för dig vad specialisterna kommer fram till.

Cancern opereras

Vid äggstockscancer är det vanligt att behöva ta bort båda äggstockarna, äggledarna och livmodern om det inte gjordes vid den första, undersökande operationen. Operationen görs av en gynekologisk tumörkirurg. Hen kan också behöva ta bort en del av bukhinnan, blindtarmen och lymfkörtlar nära området med cancer för att få bort cancerceller som kan ha spridit sig dit.

Du är sövd under operationen.

Det är vanligt att en tunn plastslang sätts in i ett större blodkärl i samband med operationen. Plastslangen kallas central venkateter, CVK. Genom den kan du få läkemedel när behandlingen fortsätter efter operationen.

Ibland behövs en större operation

Operationen kan bli större om cancern har spridit sig utanför äggstockarna. Då är det vanligt att behöva operera delar av bukhinnan. Mjälten eller en del av tarmen kan också behöva tas bort.

Det är bra om så mycket synlig cancer som möjligt kan tas bort vid operationen. Det ökar chansen att du ska bli av med sjukdomen eller att behandlingen kan bromsa den. Om det finns synlig och spridd cancer kan den tas bort redan vid den första, undersökande operationen.

Före operationen

Före operationen får du prata med läkaren som berättar vad operationen kan innebära. När du kommer till sjukhuset får du prata mer med kontaktsjuksköterskan, den gynekologiska tumörkirurgen och narkosläkaren. Du kan också få prata med fler specialister om du vill det, till exempel en fysioterapeut, en sjukgymnast, en dietist eller en kurator.

Efter operationen

Du har någon form av smärtlindring när du vaknar. Det kan vara ryggbedövning som gavs samtidigt som du sövdes inför operationen. Det finns också andra typer av smärtlindring.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur stor operationen var och hur du mår. De flesta behöver stanna i upp till en vecka.

Huden har läkt efter sju till tio dagar. Muskler och hinnor har läkt efter cirka fyra veckor. Under den tiden ska du undvika påfrestningar. Undvik lyft. Håll en kudde mot magen som stöd om du till exempel behöver nysa, hosta eller skratta.

Sluta röka eller gör ett uppehåll

Det är bra om du som röker slutar med det inför operationen. Såren läker bättre, risken för infektioner minskar och du återhämtar dig snabbare efter behandlingen. Det bästa är om du helt slutar att röka, gör annars ett uppehåll före och efter operationen. Prata med din läkare om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Följder av operationen

Du kommer in i klimakteriet om båda äggstockarna har tagits bort, och om du inte redan har passerat klimakteriet. Du kan inte längre bli gravid.

Ibland innebär operationen att en del av tarmen har tagits bort. Då kan den del som är kvar antingen sys ihop så att den fungerar som tidigare, eller också får du en stomi. Det beror bland annat på hur stor operationen var, vilken del av tarmen som tagits bort och på hur du mår.

Stomi innebär att tarmen leds ut genom ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. Du får träffa en specialistsjuksköterska som lär dig att sköta stomin. Stomin kan vara tillfällig eller permanent. Läs mer i kapitlet Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Behandling med cytostatika

Ibland räcker det att operera, men ofta behöver man mer behandling. Det vanligaste är läkemedel som kallas cytostatika. De är ett slags cellhämmande läkemedel och kan ta bort cancerceller som kan finnas kvar efter operationen.

Ofta får man olika cytostatika som dropp i blodet under en dag. Det kallas en kur. Efter kuren ska det gå en tid innan det är dags för nästa kur. Det är vanligast med sex kurer och att det ska gå tre veckor mellan varje kur.

Du kan också behöva cytostatika före operationen för att krympa cancertumören, till exempel om den är stor eller ibland om den har spridit sig.

Biverkningar av cytostatika

Vissa cytostatika kan göra så att du tappar håret. Det växer alltid ut igen när behandlingen är klar. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om du vill.

En del cytostatika kan göra så att det sticker och domnar i dina händer och fötter. Säg till om det blir så för dig. Då kan läkaren justera mängden läkemedel. Det kan lindra.

Behandlingen kan göra att du blir känslig för infektioner.

Behandling med antikroppar

Ibland kan man få behandling med läkemedel som innehåller antikroppar.

En typ av antikroppar hindrar cancerceller från att bilda nya blodkärl som cancercellerna behöver för att växa och utvecklas. Sådana antikroppar kan du få tillsammans med cytostatika som dropp i blodet.

En annan typ av antikroppar kallas PARP-hämmare. De stoppar ett protein som cancercellerna behöver för att kunna fortsätta fungera. Det finns olika läkemedel med PARP-hämmare. Du tar dem som kapslar genom munnen.

Fäll ihop

Flera kontroller efter behandlingen

Flera kontroller efter behandlingen

När behandlingen är avslutad får du gå på flera kontroller så att läkaren kan upptäcka tidigt om sjukdomen skulle komma tillbaka. Läkaren gör en gynekologisk undersökning med ultraljud. Ibland behöver du också lämna blodprover och bli undersökt med till exempel lungröntgen eller datortomografi.

Om du blir sjuk igen

Cancern kan komma tillbaka. Det kallas återfall. Vilken sorts behandling du får då beror på cancertumörens egenskaper, var den sitter, om den har spridit sig, vilken behandling du har fått tidigare och hur du mår för övrigt. Ofta kan du få cytostatika och antikroppar men kanske får du prova andra sorter än när du hade sjukdomen första gången. Du kan också bli opererad igen om det finns en möjlighet att all cancer kan tas bort.

Behandling med gulkroppshormon kan också fungera mot cancer i äggstockarna och om cancern har spridit sig. Hormonbehandling kan vara ett alternativ om du har någon mer sjukdom än äggstockscancer. Behandlingen får du som tabletter eller ibland som sprutor.

Om du inte blir av med cancern

Ibland går det inte att bli av med sjukdomen. Då finns behandling som kan göra att du ändå får leva ett bra liv länge med sjukdomen. Det finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och som kan lindra symtom under lång tid, ibland i många år. Sådan behandling kallas palliativ vård.

Fäll ihop

Vad beror äggstockscancer på?

Vad beror äggstockscancer på?

Det är inte helt klart vad äggstockscancer beror på. Men antalet ägglossningar har betydelse. Ju färre ägglossningar du har haft desto mindre är risken att få äggstockscancer. Du har inte ägglossning om du är gravid, ammar eller använder preventivmedel med två sorters hormoner. Exempel på ett sådant preventivmedel är kombinerade p-piller.

Risken för äggstockscancer är också mindre om du är steriliserad, eller om äggledarna eller livmodern har tagits bort. Det kan bero på att en del äggstockscancer kan börja i äggledarna.

Ärftlighet ökar risken

Det finns flera saker som kan öka risken att få äggstockscancer. Den största risken är om fler personer i din genetiska släkt har haft sjukdomen. Då kan den bero på en förändring i cellernas DNA. Förändringen finns i generna BRCA1 eller BRCA2. Förändringen kan ärvas från föräldrar till barn. Var tionde person som får äggstockscancer har fått sjukdomen på det sättet.

Personer med ärftlig äggstockscancer brukar bli sjuka i 50-årsåldern. Personer med annan äggstockscancer blir oftast sjuka efter 60 års ålder.

Utredning kan visa om du har en ärftlig risk att få äggstockscancer

Risken för äggstockscancer eller bröstcancer är hög om du har DNA-förändringen. Kontakta en cancergenetisk mottagning om flera genetiska släktingar har haft äggstockscancer. Cancergenetiska mottagningar finns vid varje universitetsklinik. Där kan en utredning visa om du bär på DNA-förändringen.

Alla oavsett kön kan ha DNA-förändringen och föra den vidare till nästa generation. Därför måste genetiska släktingar på båda föräldrarnas sida finnas med i utredningen.

Du rekommenderas att gå på årliga kontroller om du har DNA-förändringen.

Reportage om risken för ärftlig cancer: "Först tänkte jag att det inte var sant."

Operation i förebyggande syfte

Du kan få ta bort äggstockarna fast de är friska om du har ärvt DNA-förändringen som kan ge äggstockscancer. Läkaren brukar rekommendera att du väntar med operationen tills du är i 40-årsåldern och har fött barn, om du kan och vill det. 

Att få äggstockarna bortopererade skyddar inte helt mot cancer. Cancertumörer kan börja växa i andra delar av bukhinnan. Men det är ovanligt, och risken att få äggstockscancer är mycket liten jämfört med om du inte opererar bort äggstockarna.

Du utreds noga och träffar både specialistläkare och en psykolog före ett beslut om operation som kan hindra att du får äggstockscancer.

Ärftligheten testas om du redan har äggstockscancer

Allt som opereras bort om du har äggstockscancer skickas på analys. Analysen visar hur cancercellerna är förändrade jämfört med friska celler. Cancercellerna kan till exempel ha förändringar i någon av BRCA-generna utan att det innebär att cancern är ärftlig.

Cancern är ärftlig om förändringen finns även i dina friska celler. Det kan testas med ett blodprov. Blodprovet tas på en cancergenetisk mottagning. Du får en remiss dit om du vill och om analysen av cancercellerna visar att det finns en förändring i någon av BRCA-generna.

Personalen på den cancergenetiska mottagningen erbjuder en utredning om blodprovet visar att du har ärftlig cancer. Då kan fler personer i din familj testas och få veta om de också har den ärftliga risken att få äggstockscancer eller bröstcancer.

Fler saker som kan öka risken för äggstockscancer

Det finns fler saker som kan leda till att man lättare utvecklar äggstockscancer, till exempel:

Fäll ihop

Vad är äggstockscancer?

Vad är äggstockscancer?

Äggstockarna är en del av de inre könsorganen. Det finns två äggstockar som är fästa på varsin sida av livmodern. De är mandelformade och 3–4 centimeter långa. Äggstockarna tillverkar ägg och utsöndrar hormoner: östrogen och progesteron, som också kallas gulkroppshormon. Hormonerna styr ägglossningen. När du kommer i klimakteriet minskar äggstockarnas aktivitet och de blir mindre.

Vid äggstockscancer har en cancertumör bildats någonstans i eller på äggstocken. Cancertumören kan också uppstå i någon av äggledarna. Det finns många olika former av äggstockscancer.

Äggstockarna har mycket utrymme omkring sig i magen. Därför kan en cancertumör där växa länge och sprida sig innan den börjar ge symtom.

Äggstockscancer kan sprida sig som små prickar eller knottror av cancerceller. De kallas carcinomatos och kan bland annat spridas till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern och bukhinnan. Bukhinnan omsluter de flesta organen i buken, från urinblåsan i bäckenet till diafragman under revbenen.

Cancercellerna kan senare också sprida sig till andra delar av kroppen genom blodet och lymfvätskan, som också kallas lymfan. På så sätt kan man få cancer även i lungorna och i levern men det är ovanligt.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Fäll ihop

Andra tumörer på äggstockarna

Andra tumörer på äggstockarna

Äggstockarna innehåller många olika celler och vävnader. Det gör att även andra sorters tumörer kan uppstå. De kan ge samma symtom som äggstockscancer men är ofta ofarliga.

Cystor

Du kan få godartade tumörer på äggstockarna. Oftast är det vätskefyllda blåsor, så kallade cystor.

Borderlinetumörer

Borderlinetumörer är varken godartade eller cancer. De kan komma när man är i 40-årsåldern eller äldre. Borderlinetumörer har oftast inget med ärftlighet att göra. De sprider sig oftast inte i kroppen.

Läkaren brukar rekommendera att äggstockarna, äggledarna och livmodern opereras bort men att du väntar med operationen tills du har fött ett eller flera barn, om du kan och vill det. Du behöver inte gå på kontroller efter en sådan operation.

Du behöver gå på kontroller om du hellre vill bli opererad så att fertiliteten bevaras. Det beror på att borderlinetumörer kan komma tillbaka. Då går de att ta bort igen. Prognosen är mycket god. En fertilitetsbevarande operation innebär att den ena äggstocken sparas eller också tas bara en del av den bort. Livmodern sparas också. På det sättet går det fortfarande att bli gravid.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Äggstockscancer och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Du kommer kanske att behöva rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt. Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov. Ni kan skriva ned dem i vårdplanen. Behoven kan komma att förändras med tiden. Då får ni ändra i vårdplanen.

Vad du känner och hur du mår kan också variera – kanske från en period till en annan, och alldeles säkert från person till person. Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för äggstockscancer.

En del känner saknad

Äggstockarna och livmodern kan vara en viktig del av vem man är – oavsett om man redan har fött barn eller inte kan eller tänker göra det. Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot äggstockscancer. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött när man har en cancersjukdom. Tröttheten finns kvar fastän du har sovit. Du kan bli mer lättirriterad och kanske inte orkar med saker och relationer som du brukar.

Tröttheten kan ha en eller flera orsaker, till exempel:

• Sjukdomen kan påverka kroppen på olika sätt så att du blir trött.
• Du får i dig för litet energi.
• Behandlingen kan vara tröttande på olika sätt.
• Oro eller depression.

Berätta för vårdpersonalen om du är väldigt trött. Se till att du och eventuella närstående får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Det kan hjälpa och ökar också förståelsen från omgivningen.

Fysisk aktivitet som passar dig kan göra att du känner dig mindre trött.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Medicin kan också hjälpa mot tröttheten.

Matlusten och tarmarna kan påverkas

Återhämtningen beror mycket på att du får i dig den näring du behöver. Ibland är det svårt. Sjukdomen och behandlingarna kan påverka lusten att äta. Smakupplevelsen kan påverkas. Du kan också få förstoppning eller diarréer.

Säg till din läkare eller kontaktsjuksköterska som kan se till att du får träffa en dietist. Dietisten kan hjälpa dig med tips om mat och strategier för att äta och få ordning på tarmarna. Här kan du läsa mer om mat vid cancer.

Om du har fått en stomi

Du har fått en stomi om en del av tarmen också togs bort vid canceroperationen. Ibland kan stomin tas bort efter något år. Tarmen kan sys ihop igen om du mår tillräckligt bra och har varit utan cancertumör i minst sex månader eller mer.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter äggstockscancer men det kan ta tid. Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda.

Det kan vara svårt att prata om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog. Du kan få hjälp oavsett om du har partner eller inte. Har du partner kan ni till exempel få samtalsstöd eller hjälp att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på. Du kan läsa mer i texten om cancer och sexualitet.

Om det svider och känns torrt i slidan

Slidan kan bli torr och svida eftersom kroppen slutar tillverka östrogen när äggstockarna tas bort. Det finns olika slags läkemedel med östrogen eller utan östrogen. De lindrar utan att det påverkar cancersjukdomen. En del läkemedel verkar lokalt i slidan, andra läkemedel påverkar hela kroppen.

Livskvalitet

Det kan kännas svårt och mycket kan bli annorlunda efter behandlad äggstockscancer. Många som har varit med om det tycker ändå att de har en god livskvalitet.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så mycket som möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig, till exempel om du vill bevara möjligheten att bli gravid och det finns möjlighet till det.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Den ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan få stöd från flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller om du har frågor. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Det finns patientföreningar där du kan träffa andra personer som har liknande erfarenheter som du. Gynsam är en patientförening för personer med gynekologisk cancer. Du kan också kontakta Nätverket mot gynekologisk cancer. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du själv vill berätta för barnet. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt. Du kan läsa mer i texten Att få ett cancerbesked.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja ge stöd samtidigt som man själv har en stark oro och mår dåligt.

Pröva att låta människor i din närhet stötta dig, om det är möjligt. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för andra personer att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texten Närstående till någon som får cancer. Fler texter och filmer hittar du på sidan Att vara den som står bredvid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-04-17
Redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pernilla Dahm Kähler, läkare, specialist i gynekologisk tumörkirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge