Läkemedel vid schizofreni

Skriv ut (ca 18 sidor)

Schizofreni behandlas med antipsykotiska läkemedel och psykologisk behandling. Ofta används också sömnmedel, ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel. Det är viktigt att få behandling för att lindra symtomen och för att minska risken att få en ny psykos.

Skriv ut

Den här texten gäller läkemedelsbehandling av schizofreni. Behandlingen av en akut psykos kan skilja sig något.

Läkemedel som används vid schizofreni

Läkemedel som används vid schizofreni

Det kortsiktiga målet med behandlingen är att minska psykossymtom som vanföreställningar och hallucinationer. På lång sikt är målet att undvika att bli sjuk igen och att få en fungerande vardag.

Behandlingen kan också göra att en psykosperiod inte blir lika stark som första gången, om du insjuknar igen.

Olika typer av läkemedel

Vid behandling av schizofreni används olika typer av läkemedel:

  • Antipsykotiska läkemedel är grunden i läkemedelsbehandlingen. De minskar psykossymtomen och risken för att få en ny psykos, men botar inte själva sjukdomen.
  • Sömnmedel kan användas vid behov. Det är vanligt att ha sömnproblem både före, under och efter en psykos.
  • Ångestdämpande medel kan användas vid behov. Många upplever stark ångest i samband med en psykos.
  • Antidepressiva läkemedel kan användas mot nedstämdhet eller vid ångestsymtom som behöver behandlas en längre tid.
  • Antikolinerga läkemedel. En del antipsykotiska läkemedel kan ge muskelbiverkningar, dessa kan lindras med antikolinerga läkemedel.
  • Övriga läkemedel, till exempel så kallade stämningsstabiliserande. De kan användas om du även har perioder av överdriven upprymdhet eller depression, så kallad bipolär sjukdom eller schizoaffektiv sjukdom.
Fäll ihop

Läkemedelsbehandlingen börjar inte på en gång

Läkemedelsbehandlingen börjar inte på en gång

Om det är första gången du insjuknar kan det ta upp till en vecka innan du får antipsykotiskt läkemedel. Det beror bland annat på att läkaren vill ta reda på att det inte är en annan sjukdom som ligger bakom psykossymtomen. Det finns också en del undersökningar som läkaren behöver göra först.

Du får börja med medicineringen när läkaren är säker på att det är en psykos du har, vilket kan ta upp till en vecka.

Ibland kan du bli bättre av att sova ordentligt och att ha det lugnt omkring dig. Därför får du ofta sömnmedel och lugnande läkemedel innan du får antipsykotiska läkemedel.

Även om det är första gången du insjuknar kan du behöva få behandling med en gång. Det kan vara om du till exempel har mycket starka symtom, eller stark ångest eller oro. Du kan då få läkemedlet med hjälp av en spruta, för att få snabb lindring. Om du hellre vill ha läkemedlet i tablettform brukar det också gå bra.

Behandling direkt om du haft psykos tidigare

Har du haft en psykos tidigare får du antipsykotiskt läkemedel direkt. Ofta får du en högre dos av samma sorts läkemedel som du har fått tidigare, om det har haft bra effekt. Du får också sömnmedel och ångestdämpande läkemedel om det behövs.

Den psykologiska behandlingen börjar när symtomen dämpats

När psykossymtomen dämpats med hjälp av läkemedlen får du psykologisk behandling och psykosocialt stöd. All behandling är för att undvika att bli sjuk igen och för att få en tillvaro som fungerar för dig. Även din familj och dina närstående behöver själva ofta få stöd och hjälp för att hantera situationen.

Fäll ihop

Viktigt att du är delaktig

Viktigt att du är delaktig

Du kan behöva använda antipsykotiska läkemedel en längre tid för att inte få en ny psykos. Därför är det viktigt att du är med och bestämmer vilket läkemedel du ska ta, att du känner att läkemedlet fungerar bra för dig och att du inte besväras alltför mycket av biverkningarna.

Oftast är det biverkningarna som avgör vilket läkemedel du väljer, eftersom de skiljer sig mellan de olika läkemedlen. Däremot har de flesta antipsykotiska läkemedlen likartad effekt på psykosen.

Du kan be din läkare berätta vilka effekter och biverkningar de olika läkemedlen har och därefter tänka igenom vilket läkemedel som skulle fungera bäst för dig. Ofta blir man också mer motiverad att följa behandlingen när man får vara med och bestämma.

Tabell med biverkningarna kan hjälpa dig att välja

I kapitlet Biverkningar av antipsykotiska läkemedel längre ner i texten finns en tabell med de vanligaste antipsykotiska läkemedlen och deras biverkningar. Du kan skriva ut tabellen och ha den som stöd när du ska bestämma dig.

Fäll ihop

Om du blir sämre trots medicinering

Om du blir sämre trots medicinering

Om du får psykossymtom igen, trots att du har tagit dina läkemedel som du ska, bör du försöka förstå varför du blev sämre. Du gör det tillsammans med din läkare och din kontaktperson. Det kan till exempel bero på att du har en stressig tillvaro, att du dricker för mycket alkohol eller använder någon annan drog. Ibland kan en jobbig stämning i familjen vara orsaken. Premenstruella hormonsvägningar kan också påverka.

Du bör undvika det som gör dig sämre, och fortsätta att använda ditt läkemedel om det har hjälpt dig tidigare. Vissa saker kan vara svåra att undvika, till exempel hur stämningen är i familjen. Då finns det annan hjälp att få, till exempel psykopedagogisk familjebehandling.

Det kan också vara så att ditt läkemedel inte hjälper, och att det är därför du blir sjuk igen. Du bör då, tillsammans med din läkare och kontaktperson, besluta om vad du ska göra. Dosen kan till exempel höjas, eller så kan du byta till ett annat läkemedel.

Fäll ihop

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel

Äldre och nyare läkemedel

Det finns olika antipsykotiska läkemedel, en del har funnits länge och en del är nyare. Det är främst biverkningarna som skiljer sig mellan de två grupperna. Överlag kan äldre läkemedel ge besvär i musklerna, så som stelhet, darrningar och muskelkramper. Med de nyare läkemedlen är det vanligare att öka i vikt.

Vilket läkemedel du får beror bland annat på vilken effekt och vilka biverkningar du kan få av läkemedlet, och hur pass påfrestande du tycker att de är. Vissa personer kan tycka att det går bra att leva med en typ av biverkning, medan andra kan tycka att samma biverkning är för besvärlig.

Antipsykotiska läkemedel kallas också för neuroleptika. Äldre och nyare läkemedel kan ibland kallas för första generationens och andra generationens antipsykotiska läkemedel.

Symtomen kan minska inom ett par dagar

Psykossymtomen minskar oftast inom ett par dagar, och fortsätter minska under de närmaste veckorna. Men trots behandlingen kan du ha kvar en del symtom, till exempel funktionsnedsättningar som gör att det blir svårt att klara av dagliga aktiviteter. Behandling med psykoterapi, psykosocialt stöd eller träning av funktionerna kan då hjälpa dig.

Rätt dos av läkemedlet

Det kan ta tid att hitta en läkemedelsdos som passar dig. För låga doser kan göra att effekten inte blir tillräckligt bra och för höga doser kan ge besvärande biverkningar. Många gånger minskar biverkningarna när dosen sänks, men en alltför låg dos kan öka risken för en ny psykos.

Ofta börjar behandlingen med en låg dos, och om det behövs höjs dosen gradvis. Du kan då märka av biverkningarna. Tala om för din läkare om de blir för besvärliga, ni kan då sänka dosen något.

Det kan kännas kämpigt att behöva ändra dosen efter ett par veckors behandling. Ni kanske behöver ändra doseringen ett par gånger, men det gäller att inte ge upp utan fortsätta försöka hitta den dos som fungerar bäst för dig.

Det är viktigt att läkemedlet inte ger dig besvärliga biverkningar, eftersom risken annars finns att du slutar ta dina läkemedel. Kanske kan du byta läkemedel för att så småningom hitta både ett läkemedel och en dos som fungerar för dig.

Behandlingstiden varierar

Behandlingstiden påverkas av om det är första gången du får en psykos, eller om du har haft en psykos tidigare. Är det första gången och symtomen försvinner med hjälp av läkemedlen kan du, i samråd med din läkare, kanske sänka dosen gradvis för att så småningom kunna avsluta behandlingen.

Behandling med läkemedel i flera år kan behövas

Har du haft två eller flera perioder med psykoser behöver du ta läkemedel under flera år, men beroende på hur du mår kan du och din läkare kanske sänka dosen efter ett par år. Ibland kan man behöva använda antipsykotiska läkemedel hela livet, men ofta kan dosen minskas gradvis.

Om inget läkemedel hjälper fullt ut finns det andra metoder som hjälper. Kognitiv beteendeterapi kan lindra ångest, men även minska psykossymtom som du kan ha kvar trots din läkemedelsbehandling. Det finns också olika träningsprogram som kan hjälpa dig om du har svårt att fungera i samhället och i vardagen.

Prata med din läkare om du vill sluta med läkemedlet

Vill du pröva att klara dig utan ditt läkemedel är det väldigt viktigt att du gör det i samråd med din läkare. I sådana fall sänker ni dosen lite i taget under flera månader för att se hur du reagerar.

Det är viktigt att du berättar för din familj och de vänner du litar på att du minskar dosen av ditt läkemedel. Risken är stor att du får psykossymtom igen. Då är det bra att dina närstående vet om det, så att de kan vara uppmärksamma om symtomen kommer tillbaka.

Om du har barn väljer du själv om du vill berätta för barnet, men barn har inget ansvar att kontakta vården. Det är i sådana fall en närstående vuxen som ska se till att du får vård.

Sluta inte på egen hand

När de psykotiska symtomen har dämpats och du mår bättre kanske du inte upplever den positiva effekten av läkemedlet, utan bara biverkningarna. Trots det är det viktigt att du fortsätter ta ditt läkemedel. Det minskar risken för att symtom ska bli starkare igen, och att få en ny psykos.

Avbryt inte din läkemedelsbehandling utan att din läkare eller ditt psykiatriska team vet om det. Tala alltid med din läkare om du vill ändra eller avsluta din medicinering. Risken är stor att du blir sämre om du avbryter behandlingen själv.

Vet varken din vårdpersonal eller närstående om att du har slutat med läkemedlen kan det ta längre tid innan de reagerar och att du får vård. Psykosen kan då hinna utvecklas och risken finns då att du skadar dig själv.

Så här fungerar antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel botar inte orsaken till psykosen, men lindrar psykossymtomen.

Antipsykotiska läkemedel minskar eller blockerar framför allt de signaler som sker med en signalsubstans som heter dopamin. Nyare antipsykotiska läkemedel kan även påverka andra signalsubstanser som exempelvis serotonin och noradrenalin.

Signalsubstanser är ämnen som gör att nervceller i hjärnan kan kommunicera med varandra. Med hjälp av olika signalsubstanser kan en signal föras från en nervcell till en annan nervcell.

Rökning kan påverka vissa läkemedel

Rökning kan minska mängden av vissa antipsykotiska läkemedel i kroppen. Om du planerar att sluta röka kan du därför behöva sänka dosen av ditt läkemedel. Du kan annars få starkare biverkningar. Det gäller framför allt om du använder läkemedlen Zyprexa eller Klozapin.

Berätta för din läkare om du röker och vill sluta, ni kan då behöva ändra läkemedelsdosen. Det finns hjälp att få för att sluta röka och du kan också få råd och stöd hos exempelvis Sluta-Röka-Linjen.

Läkemedlen finns som tablett och spruta

Antipsykotiska läkemedel finns både som tablett och som lösning till spruta. En del läkemedel som du kan få med en spruta har en så kallad depåeffekt. Det innebär att läkemedlet ger effekt under en lång tid och det räcker att du får läkemedlet med längre mellanrum. Beroende på vilket läkemedel du får kan det räcka med att få det en gång varannan, var tredje eller var fjärde vecka. Det kan vara praktiskt och bra om du till exempel har svårt att komma ihåg att ta dina tabletter.

Det brukar vara sjuksköterskan i det psykiatriska teamet som ger sprutan. Du får sprutan i en av kroppens stora muskler, oftast i sätesmuskeln i rumpan.

Det finns också läkemedel utan depåeffekt som du kan få med spruta. Läkemedlets effekt kommer då snabbt, men verkar inte under lika lång tid. Det är bra om du har starka psykossymtom eller kraftig ångest.

Du kan få läkemedel med depåeffekt mot din vilja, till exempel om du inte vill ta antipsykotiskt läkemedel. Men du behöver antipsykotiskt läkemedel för att bli bättre. Ofta får du också särskilt stöd om du får en spruta mot din vilja.

Dosett kan hjälpa dig att komma ihåg

Har du svårt att komma ihåg att ta dina tabletter är ett tips att använda en doseringsask, så kallad dosett. Det är en ask som är indelad i små fack, utifrån veckans dagar. Du fyller asken med tabletter en vecka i taget. Dosett finns att köpa på ett apotek.

Fäll ihop

Biverkningar av antipsykotiska läkemedel

Biverkningar av antipsykotiska läkemedel

  • Tabell med antipsykotiska läkemedel och biverkningar

    Tabell med antipsykotiska läkemedel och biverkningar. På länken i texten kan du få en större bild på tabellen som du kan skriva ut.

    Mer information
    Tabell med antipsykotiska läkemedel och biverkningar

Biverkningarna skiljer sig ibland ganska mycket mellan de olika antipsykotiska läkemedlen. Texten nedanför beskriver vanliga biverkningar som både äldre och nyare läkemedel kan ge.

Vilka av biverkningarna du kan få beror på ditt läkemedel och hur du reagerar på det. Ibland kan biverkningarna minska efter ett par månader.

Inför mötet med din läkare kan du skriva ut denna tabell med de olika läkemedlen och deras biverkningar. Tabellen kan vara ett bra stöd när du ska diskutera din behandling.

Muskelbiverkningar

Du kan få besvär från musklerna, till exempel bli stel, få myrkrypningar, darrningar och kramper i musklerna. Får du en för hög dos läkemedel snabbt kan du även få kramper i musklerna som finns i ögonen, i svalget och i halsen. Då får du ett läkemedel som häver kramperna omedelbart. Du får läkemedlet med en spruta.

Muskelbesvären försvinner oftast när dosen sänkts. Är muskelbiverkningarna besvärliga kan du få läkemedel som minskar biverkningarna i ett par dagar, samtidigt som dosen av det antipsykotiska läkemedlet sänks. Det tar ett par dagar innan biverkningarna dämpas när dosen av det antipsykotiska läkemedlet sänks. Det är därför du bara tar läkemedlet mot biverkningarna i ett par dagar.

Det är vanligast att få biverkningar i början av behandlingen. De kan även komma efter ett par månader eller år, trots att du tidigare inte haft muskelbiverkningar.

Får du mycket besvär, trots att dosen sänkts, kan du behöva byta till ett annat antipsykotiskt läkemedel som inte ger muskelbiverkningar.

Tardiv dyskinesi, en sen muskelbiverkning

När du byter till ett annat läkemedel minskar också risken för sena biverkningar, så kallad tardiv dyskinesi. Det är en sällsynt biverkning som kommer efter minst sex månaders behandling, men ibland efter flera år. Vid tardiv dyskinesi får man ofrivilliga muskelrörelser i ansiktet.

Tala med din läkare om du till exempel börjar tugga ofrivilligt. Du kan då behöva byta läkemedel, eftersom tardiv dyskinesi ofta inte går över när dosen sänks.

Trötthet och andra psykiska biverkningar

Antipsykotiska läkemedel kan ge dig en känsla av att du är avskärmad från omgivningen och att det är trögt att tänka. Många gånger beror det på att dosen är för hög. Får du en för hög dos kan du också uppleva att det är svårare att lösa problem och att du blir mindre intresserad av din omgivning.

Mentala biverkningar är vanligare att få av de flesta äldre antipsykotiska läkemedlen. De nyare läkemedlen ger inte samma mentala påverkan. Däremot kan de göra att du känner dig tröttare, men tröttheten liknar mer den trötthet du kan känna innan du somnar.

Hormonella biverkningar

Hormonet prolaktin kan öka i kroppen av vissa antipsykotiska läkemedel. Det kan leda till att brösten känns spända och svullna, och det kan komma en mjölkliknande vätska från bröstvårtorna. Det kan också leda till att mensen upphör tillfälligt en tid, eller att det blir svårt att få eller behålla stånd. Prolaktin gör även att det kan bli svårare att känna sexuell njutning och att få orgasm.

Du kan behöva sänka dosen eller byta till ett annat läkemedel om du får den här typen av besvär. Du byter då till ett läkemedel som nästan helt saknar denna biverkan.

Viktökning

Vissa antipsykotiska läkemedel kan bidra till att du går upp i vikt. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel. Det är då viktigt att du får din hälsa undersökt regelbundet under tiden som du tar läkemedlet.

Du kan till exempel få lämna blodprov för att kontrollera dina blodvärden, samt kontrollera midjemåttet och vikten. Du gör det på din psykiatriska mottagning. Att ha övervikt kan på sikt leda till typ 2-diabetes, förhöjt blodtryck och olika hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och hjärtinfarkt.

Börjar du gå upp i vikt, få förhöjda blodsockervärden eller förhöjda blodfettvärden ska läkare som skriver ut antipsykotiska läkemedel ge dig råd om hur du kan minska risken för typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck. Till exempel kan bra mat och motion minska risken. Det kan också få dig att må bättre generellt.

Ibland finns det kost- och motionsgrupper som du kan vara med i. Det kan göra att det blir lättare att följa råden. Fråga din läkare eller kontaktperson om det finns någon sådan grupp och om de då kan anmäla dig.

Du kan behöva byta till ett annat antipsykotiskt läkemedel om du går upp mycket i vikt.

Du bör gå till läkaren på vårdcentralen regelbundet för att få en allmän hälsokontroll och för att kontrollera dina blodvärden. Gå gärna oftare än en gång per år för att kontrollera blodvärdena.

Övriga biverkningar

De antipsykotiska läkemedlen kan även påverka andra organ i kroppen. Om blodtrycket sjunker kan du till exempel få yrsel.

Snabbare puls

Vissa läkemedel kan leda till att du får snabbare puls. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel. Du bör då regelbundet få ditt hjärta kontrollerat med EKG minst en gång per år.

Förstoppning

En del personer kan få förstoppning. Om du får förstoppning är det bra att äta fiberrik mat och dricka mer vatten. Det är också bra att röra på sig eftersom rörelse hjälper tarmarna att arbeta.

Muntorrhet

Muntorrhet kan leda till ökad risk för hål i tänderna. Om du får muntorrhet är det extra viktigt att du sköter dina tänder. Gå gärna också till en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som du kan söka. Det gör att tandvården inte blir lika dyr.

Suddig syn

Blir din syn mycket försämrad kan du besöka en optiker och prova ut glasögon.

Mer känslig för infektioner med klozapin

Läkemedel som innehåller klozapin har visat sig ha bättre effekt vid schizofreni än andra antipsykotiska läkemedel. Men en biverkning av klozapin är att antalet vita blodkroppar i blodet kan minska och du blir då sjuk lättare. Du behöver därför lämna blodprov regelbundet under hela behandlingstiden om du använder ett läkemedel med klozapin.

Fäll ihop

Exempel på antipsykotiska läkemedel

Exempel på antipsykotiska läkemedel

Äldre antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller flufenazin

  • Siqualone decanoat

Läkemedel som innehåller flupentixol

  • Fluanxol och Fluanxol Depot

Läkemedel som innehåller haloperidol

Läkemedel som innehåller levomepromazin

  • Levomepromazin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Levomepromazin Orion
  • Nozinan

Läkemedel som innehåller perfenazin

  • Trilafon dekanoat

Läkemedel som innehåller zuklopentixol:

Nyare antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller aripiprazol

  • Abilify och Abilify Maintena
  • Aripiprazol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Aripiprazol Accord
  • Lemilvo

Läkemedel som innehåller klozapin

  • Clozapine med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Clozapine Actavis
  • Leponex

Läkemedel som innehåller lurasidon

  • Latuda

Läkemedel som innehåller olanzapin

  • Arkolamyl
  • Olanzapin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Olanzapin Actavis
  • Zalasta
  • Zyphadera
  • Zyprexa och Zyprexa velotab

Läkemedel som innehåller paliperidon

  • Invega
  • Trevicta
  • Xeplion

Läkemedel som innehåller quetiapin

  • Biquetan
  • Ketipinor
  • Quetiapin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Quetiapin Actavis
  • Seroquel Depot

Läkemedel som innehåller risperidon

  • Medorisper
  • Risperdal och Risperdal Consta
  • Risperidon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Risperidon Actavis
  • Rispolet Consta

Läkemedel som innehåller sertindol

  • Serdolect

Läkemedel som innehåller ziprasidon

  • Zeldox
  • Ziprasidon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Ziprasidon Actavis
Fäll ihop

Sömnmedel

Sömnmedel

För lite sömn kan förvärra psykossymtomen och det är därför viktigt att du får sova ordentligt. Du kan få ett sömnmedel direkt när du insjuknar.

Det finns olika typer av sömnmedel

Det finns olika typer av läkemedel vid sömnsvårigheter och de fungerar på lite olika sätt. Vilket sömnmedel du får beror på vilken typ av sömnproblem som du har.

När psykossymtomen lagt sig kanske du inte behöver använda sömnmedel lika ofta. Du kan då få sömnmedel som du kan använda när du behöver det. Det finns också andra metoder som kan hjälpa, till exempel avslappningsövningar och kognitiv beteendeterapi.

Vanligt att få störd sömn vid schizofreni

Att ha störd sömn vid en psykos kan ha flera orsaker. Vissa kan till exempel ha svårt att sova på grund av psykossymtomen, som att höra röster eller at känna sig tvingad att vara vaken. En del kan vara så pass uppe i varv att de inte kan sova. Sömnlösheten kan också bero på att symtomen kan vara skrämmande och ge kraftig ångest.

Störd sömn kan leda till en förskjuten dygnsrytm. För många beror det på att man kanske sover länge på morgonen och är uppe sent på kvällen eller natten.

Regelbundna vanor kan förbättra sömnen, till exempel att gå upp tidigt på morgonen. Motion eller att vara fysiskt aktiv är också bra för sömnen. Att ha en daglig sysselsättning kan vara ett sätt att få ordning på dygnsrytmen.

Bensodiazepinbesläktade sömnmedel

De läkemedel som används mest vid sömnbesvär vid schizofreni är så kallade bensodiazepinbesläktade sömnmedel, till exempel de som innehåller zopiklon eller zolpidem. Det är en insomningstablett som ger effekt snabbt, ofta inom en halvtimme. Effekten sitter inte i så länge. Det gör att du oftast inte blir trött dagen efter.

Det finns en risk att bli beroende av dessa läkemedel om du använder dem under en längre period, så som flera månader. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel, och hur du kan minska risken för att bli beroende. Ett sätt kan vara att använda sömnmedlet endast ett par gånger i veckan.

Prata med din läkare om du fortfarande har sömnproblem efter ett par månader. Du kan då få ett sömnmedel som inte ökar risken att bli beroende, eller ta del av psykologiska metoder som sömnskola, terapi eller avslappningsövningar.

Att behöva öka dosen för att få samma effekt kan vara ett tecken på att du är på väg att utveckla ett beroende. Tala med din läkare om du märker att du behöver öka dosen av sömnmedel för att kunna somna.

Andra läkemedel vid sömnsvårigheter

Läkemedel vid sömnsvårigheter som inte är beroendeframkallande kan vara bra att använda om du är rädd att bli beroende eller om du behöver sömnmedel en längre period.

Effekten av läkemedel från denna grupp kan sitta i under natten och dagen därpå. Det kan vara bra om du också vaknar lätt på natten eller tidigt på morgonen, men vissa kan tycka det är jobbigt att vara trötta dagen efter.

Biverkningar

Hur man reagerar på sömnmedel skiljer sig mellan olika personer. Det beror både på vilket läkemedel du får och hur känslig du är för läkemedlet.

Benzodiazepinbesläktade sömnmedel kan ge biverkningar som till exempel yrsel, förvirring, minnessvårigheter och muntorrhet. Vissa kan också uppleva att de får en metalliknande smak och dålig andedräkt.

De sömnmedel som inte är beroendeframkallande har ofta en kvardröjande effekt som kan göra att du blir trött dagen efter. Även dessa sömnmedel kan göra att du bli torr i munnen.

Om du ändå inte kan sova

Att ha svårt att sova kan också bero på vad du gör under dagen. Kanske sover du på dagen, eller dricker för mycket kaffe sent på dagen.

Fråga din kontaktperson eller läkare om du är osäker på hur dina vanor påverkar sömnen. Du kan då också få olika avslappningsövningar som kan få dig att slappna av.

En del personer kan ha svårt att sova även när psykossymtomen har dämpats. Det kan bero på själva grundsjukdomen, som gör att hjärnan har svårare att komma till vila. Vid schizofreni kan du ha kvar sömnstörningen en längre tid. Det kan förklaras med att psykosen vid schizofreni varar längre och att det är svårt att dämpa psykossymtomen helt och hållet.

Säg till din läkare om din sömn inte blir bättre trots att du använder sömnmedel. Läkaren kan då föreslå ett annat läkemedel. Du kan till exempel få prova ett antipsykotiskt läkemedel som också gör att du blir trött.

Exempel på sömnmedel som kan användas vid schizofreni

Bensodiazepinbesläktade sömnmedel

Läkemedel som innehåller zolpidem

  • Edluar
  • Stilnoct
  • Zolpidem med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zolpidem Actavis

Läkemedel som innehåller zopiklon

  • Imovane
  • Zopiclone med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zopiclone Actavis
  • Zopiklon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zopiklon Mylan

Andra sömnmedel som inte är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller prometazin

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte

Läkemedel som innehåller propiomazin

Fäll ihop

Ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel

Ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel

Ångest kan förstärka upplevelserna och förvärra de psykotiska besvären, men psykosen i sig kan också ge stark ångest. Ångesten kan göra att det blir svårare att behandla schizofrenin.

Mot ångest används ångestdämpande läkemedel. Till en början kan du få en hög dos ångestdämpande läkemedel, och när psykosen och ångesten dämpats kan dosen sänkas. Det finns olika typer av ångestdämpande läkemedel.

Du kan få antidepressiva läkemedel om du har långvariga besvär eller om du har känslor av nedstämdhet och orkeslöshet. Antidepressiva läkemedel lindrar också ångest, men det kan ta ett par veckor innan du känner av den ångestdämpande eller den antidepressiva effekten.

Så fungerar ångestdämpande läkemedel

Ångest behandlas med läkemedel som har en hämmande effekt på de mekanismer i hjärnan som styr ångestupplevelsen. Psykosen, eller de upplevelser som psykosen ger, förstärker ångesten.

Olika signalsubstanser i hjärnan får oss att känna ångest. Signalsubstanserna påverkar och påverkas av andra signalsubstanser som är sammankopplade med själva psykosen. Därför är det viktigt att behandla psykosen för att även kunna lindra ångesten.

Bensodiazepiner

Läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner lindrar ångest snabbt och de har bra effekt om du har svår ångest på grund av psykossymtomen. Du kan få bensodiazepiner om det är första gången du insjuknar och ännu inte fått behandling med antipsykotiska läkemedel.

Bensodiazepiner förbättrar också sömnen och kan därför även användas som sömnmedel om ångest är orsaken till sömnsvårigheterna.

Det finns flera läkemedel i gruppen bensodiazepiner. De fungerar ungefär på samma sätt. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de börjar verka och hur länge effekten varar.

Det finns en ökad risk att bli beroende av bensodiazepiner om behandlingen är längre än några månader. Ett tecken på att du kan vara på väg att bli beroende är att du behöver en allt större dos för att få ångestlindring.

Oftast är risken att bli beroende liten om läkemedlen används under kort tid vid en psykos, men det är ändå bra att försöka att minska dosen och sluta med läkemedlet så småningom.

Tala med din läkare om du använder bensodiazepiner och vill sluta. Behöver du använda ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns andra sorter som inte är beroendeframkallande.

Andra ångestdämpande läkemedel

Har du lindrigare ångest eller om du behöver ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns läkemedel som inte är beroendeframkallande:

  • Atarax, som innehåller det verksamma ämnet hydroxizin
  • Lergigan, som innehåller det verksamma ämnet prometazin
  • Theralen, som innehåller det verksamma ämnet alimemazin

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet pregabalin kan användas om du har långvariga ångestbesvär och inget annat läkemedel hjälper. Du behöver ta läkemedlet regelbundet och effekten kommer oftast efter ett par veckor. Om du har använt läkemedel med pregabalin i två till tre veckor, men inte fått någon lindring, bör du byta läkemedel. Det beror på att det finns en ökad risk för att bli beroende.

Biverkningar

Du kan bli trött av ångestdämpande läkemedel. När spänningen lindras kommer en naturlig trötthet, men det finns också en trötthet som beror på läkemedlet. Då kan din uppmärksamhet och reaktionsförmåga försämras. Många får också yrsel när de använder ångestdämpande läkemedel.

Bensodiazepiner kan göra att du får sämre minne medan du använder dem.

Av Atarax och Lergigan kan du må illa eller bli torr i munnen. Atarax kan öka risken för hjärtrytmrubbningar. Därför ska det användas med viss försiktighet, speciellt om du redan använder ett antipsykotiskt läkemedel som kan ge hjärtrytmrubbningar. Fråga din läkare om du är osäker.

Theralen kan ge samma typer av muskelbiverkningar som antipsykotiska läkemedel, men mildare. Det kan till exempel vara muskelkramper, stelhet, skakningar eller rastlöshet.

Använder du antidepressiva läkemedel kan du få biverkningar som illamående, diarré, ökade svettningar, muntorrhet, problem med sömnen, huvudvärk och trötthet. Biverkningarna kan bero på att dosen är för hög. Prata med din läkare om att sänka dosen, om du får dessa biverkningar.

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet pregabalin kan ge dig ökad aptit som kan göra att du går upp i vikt. Du kan också känna dig lättirriterad och uppvarvad. Din synskärpa kan påverkas något, men det brukar minska med tiden.

Om ångesten inte går över

Ibland hjälper inte de ångestdämpande läkemedlen. Det kan bero på att de psykotiska symtomen fortfarande finns kvar och ger ångest. Prata med din läkare då. Du kan behöva ändra dosen av både det ångestdämpande läkemedlet och av det antipsykotiska läkemedlet.

Många ångestdämpande läkemedel har snabb effekt och ska tas när man känner ångest. Andra ångestdämpande läkemedel behöver man ta regelbundet under en längre tid. Det kan dröja två till tre veckor innan de ger god effekt. Vissa personer kan till och med uppleva att ångesten ökar under de första två till tre veckorna, för att sedan minska och därefter kanske försvinna.

Genom psykoterapi, speciellt kognitiv beteendeterapi, som är en del av behandlingen vid psykos, kan du få lära dig att hantera din ångest. Du kan också få lära dig vad du kan göra för att undvika att få ångest.

Om du fortfarande känner ångest, eller om den förvärras, kan det också bero på att du har fått för hög dos av det antipsykotiska läkemedlet. Det kan ge dig biverkningar som oro, olust och rastlöshet.

Exempel på ångestdämpande läkemedel som kan användas vid psykos

Bensodiazepiner

Läkemedel som innehåller alprazolam

  • Alprazolam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Alprazolam Krka
  • Xanor och Xanor Depot

Läkemedel som innehåller diazepam

  • Diazepam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Diazepam Pilum
  • Stesolid

Läkemedel som innehåller lorazepam

  • Lorazepam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Lorazepam Orifarm
  • Temesta

Läkemedel som innehåller oxazepam

  • Oxascand
  • Sobril

Antidepressiva läkemedel med ångestlindrande egenskaper

Läkemedel som innehåller citalopram

  • Cipramil
  • Citalopram med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Citalopram Actavis

Läkemedel som innehåller escitalopram

  • Cipralex
  • Escitalopram med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Escitalopram Actavis

Läkemedel som innehåller sertralin

  • Oralin
  • Sertralin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Sertralin Krka
  • Sertrone
  • Zoloft

Läkemedel som innehåller venlafaxin

  • Efexor Depot
  • Venlafaxin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Venlafaxin Actavis

Läkemedel som innehåller paroxetin

  • Paroxetin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Paroxetin Actavis
  • Paroxiflex
  • Seroxat

Andra ångestdämpande medel

Läkemedel som innehåller alimemazin

Läkemedel som innehåller hydroxizin

  • Atarax
  • Hydroxizin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Hydroxizin Alternova

Läkemedel som innehåller pregabalin

  • Brieka
  • Lyrica
  • Pregabalin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Pregabalin Orion

Läkemedel som innehåller prometazin

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte
Fäll ihop

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel används för att minska biverkningar av de antipsykotiska läkemedlen, till exempel muskelstelhet.

De används framför allt vid akuta kramptillstånd. Det är en reaktion som kan komma direkt om du får en spruta med ett kortverkande antipsykotiskt läkemedel. Ett annat namn för akut kramptillstånd är akut dystoni.

De nyare antipsykotiska läkemedlen har inte samma påverkan på musklerna. Därför behöver du kanske inte använda antikolinerga läkemedel om du får ett nyare antipsykotiskt läkemedel.

Du kan få biverkningar av antikolinerga läkemedel, som till exempel svårigheter med minnet, att du blir torr i munnen och i ögonen. Använd därför gärna så låg dos som möjligt.

Tala med din läkare om du använder antikolinerga läkemedel och vill minska dosen eller sluta. Ni kan då pröva att sänka dosen av ditt antipsykotiska läkemedel, eller att byta läkemedel.

Exempel på antikolinerga läkemedel

  • Akineton
  • Pargitan och Pargitan mite
Fäll ihop

Övriga läkemedel

Övriga läkemedel

Du kan få så kallat stämningsstabiliserande läkemedel som du tar regelbundet om du, förutom psykossymtomen, har perioder då du är överdrivet upprymd eller deprimerad.

Stämningsstabiliserande läkemedel kan innehålla litium, men det finns läkemedel utan litium med liknande effekt. De läkemedlen kan innehålla valproat eller lamotrigin.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 18 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-28
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lena Flyckt, läkare, specialist i psykiatri, Centrum för psykiatriforskning, Stockholm