Läkemedel vid depression

Skriv ut (ca 9 sidor)

Om du har fått en depression kan du behöva behandling med antidepressiva läkemedel. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel. De fungerar genom att påverka kroppens signalsubstanser, till exempel serotonin.

Skriv ut

Om antidepressiva läkemedel

Om antidepressiva läkemedel

Depression kan behandlas på olika sätt. Det beror på vilken typ och grad av depression man har och vad som passar ens personlighet. Man kan till exempel få psykoterapi, stödsamtal eller behandling med antidepressiva läkemedel. Det finns även en del man kan göra själv, till exempel motionera regelbundet och undvika alkohol.

Vid lindriga och måttliga depressioner hjälper de olika behandlingsformerna ungefär lika bra, det är individuellt vad som passar bäst.

Vid svåra depressioner hjälper läkemedel bättre än de andra behandlingsformerna, även om man kan ha god nytta av att även få psykoterapi.

Det är ganska vanligt att man får ändra dosen eller byta läkemedel.

Ämnen i hjärnan påverkas

I hjärnan och i resten av nervsystemet finns så kallade signalsubstanser som förmedlar budskap mellan hjärnans olika celler. Vid en depression kommer signalsubstanserna och deras samspel i obalans.

Några av de signalsubstanser som är inblandade vid depression är serotonin, noradrenalin och dopamin. De påverkar en persons sinnesstämning, känslor och tankar, bland annat hur man upplever sorg, ångest och oro. De spelar även roll bland annat för sömn, aptit, initiativförmåga och sexlust.

Antidepressiva läkemedel påverkar och ökar aktiviteten av signalsubstanserna, för att skapa balans igen.

Olika antidepressiva läkemedel

Det finns flera olika grupper av antidepressiva läkemedel

  • selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI
  • selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI
  • tricykliska antidepressiva, TCA
  • övriga antidepressiva läkemedel.

SSRI i första hand

Vid behandling av lindriga och måttliga depressioner är olika antidepressiva läkemedel lika effektiva. Vid svårare depressioner har tricykliska antidepressiva medel något bättre effekt. Däremot finns det vissa skillnader i biverkningar mellan olika läkemedel. Det kan vara ett skäl till att läkaren väljer ett visst läkemedel.

Andra skäl kan vara att ett läkemedel fungerat bra för dig tidigare, hur det fungerar ihop med dina andra läkemedel och hur det doseras.

Om du behöver läkemedelsbehandling mot depression brukar du i första hand få ett läkemedel i gruppen SSRI. Det fungerar bra för de flesta. Men om du får besvärande biverkningar kan du istället få pröva något läkemedel i gruppen övriga antidepressiva.

Om du inte får tillräckligt effekt av SSRI kan du få pröva SNRI. Tricykliska antidepressiva brukar mest användas vid svår depression eller om andra läkemedel inte fungerat tillräckligt bra.

Om du har en depression i samband med bipolär sjukdom får du en annan läkemedelsbehandling än vid den vanligaste formen av depression, som brukar kallas egentlig depression.

Om du känner dig tveksam till läkemedelsbehandling 

En del kan känna sig tveksamma till att ta läkemedel. Om du har tankar och funderingar kring antidepressiva läkemedel är det bra att ta upp dem med din läkare, och passa på att ställa frågor om sådant som du undrar över. 

Om du till exempel är rädd att läkemedel mot depression är beroendeframkallande kan det vara bra att veta att de inte är det. Ibland kan man känna sig mer positiv till att pröva läkemedel efter att ha fått veta mer om hur de fungerar. 

Även om du inte tycker att läkemedel verkar bra, är det viktigt att be om hjälp för dina besvär. Det finns andra behandlingsformer som du kan prova.

Fäll ihop

Bra att känna till när du tar antidepressiva läkemedel

Bra att känna till när du tar antidepressiva läkemedel

Även om det finns olika grupper av antidepressiva läkemedel så finns det många likheter mellan läkemedlen. Till exempel fungerar läkemedlen på liknande sätt genom att öka aktiviteten av olika signalsubstanser i hjärnan, och att det dröjer innan medicinerna verkar. Dessutom behöver man ofta börja och sluta en behandling gradvis. 

Börja med en låg dos 

Det kan ta ett tag för kroppen att vänja sig vid ett nytt läkemedel. Då är det vanligt att man får en del biverkningar, som sedan försvinner efter en kortare tid. För att minska risken för biverkningar brukar man få börja behandlingen med en låg dos som sedan trappas upp efter hand. 

Det kan dröja innan du mår bättre 

Det är bra att veta att de flesta inte mår bättre direkt när man börjar med ett antidepressivt läkemedel. Efter några veckor kan man börja märka de positiva effekterna. Sedan kan det dröja ytterligare några veckor, ibland ännu längre tid, innan man mår bättre. Den fortsatta förbättringen sker sedan gradvis, och det kan ta flera månader innan läkemedlet ger full effekt.

Yngre personer blir ofta bättre snabbare än äldre. 

Du kan må sämre i början 

I början av behandlingen är det vanligt att man till och med mår sämre. Man kan få starkare ångest och känna av biverkningar som illamående, huvudvärk och diarré. Därför behöver du ha telefonnummer eller andra kontaktvägar till din läkare. Då kan du fråga om de besvär som du kan ha märkt. Om de blir alltför stora kan du behöva byta medicin. 

Det är viktigt att följa läkarens anvisningar och inte själv ändra dosen eller avbryta behandlingen. 

Du kan behöva ändra medicineringen 

Behandlingen bör utvärderas efter fyra till sex veckor. Det kan ske vid ett återbesök till läkaren, eller genom telefon eller besök hos sjuksköterska, psykolog eller kurator. Det kan hända att medicindosen behöver ändras. Ibland hjälper inte det första läkemedlet tillräckligt eller ger besvärande biverkningar, och då kan du få pröva ett annat. Ibland kan man få komplettera med ett annat läkemedel. 

Du ska aldrig ändra medicineringen på egen hand. Rådgör med din läkare om behandlingen inte fungerar. 

Om du tar andra mediciner 

Antidepressiva läkemedel kan påverka eller påverkas av många andra läkemedel. Därför är det viktigt att du berättar för läkaren vilka andra läkemedel du använder. 

Om du tar flera läkemedel som påverkar halterna av serotonin i hjärnan finns en liten risk för så kallat serotonergt syndrom. Det är mycket ovanligt och innebär att serotoninsystemet överstimuleras. Symtomen är till exempel hög feber, muskelsammandragningar, skakningar, oro, rastlöshet, förvirring, hjärtklappning, svettningar eller diarré. Att få alla symtom är väldigt ovanligt. Men om du får något eller några av symtomen ska du genast kontakta läkare. 

På grund av risken för serotonergt syndrom bör du till exempel inte använda vissa antidepressiva läkemedel samtidigt. Du bör inte heller använda växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört tillsammans med antidepressiva läkemedel. 

Du bör berätta för din läkare om du tar medicin som ökar risken för blödningar, som blodförtunnande eller smärtlindrande läkemedel som kallas cox-hämmare eller NSAID, och innehåller till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen. De här läkemedlen kan ge ökad risk för blödningar i huden och slemhinnorna om man tar dem tillsammans med många antidepressiva läkemedel. 

Alkohol kan påverka 

Alkohol kan förstärka vissa biverkningar av antidepressiva läkemedel. Om medicinen till exempel ger dåsighet kan den förstärkas av alkohol. Även reaktioner som förvirring har förekommit hos personer som har druckit alkohol vid behandling med antidepressiva läkemedel. 

Alkohol eller andra droger kan göra att man mår sämre psykiskt.

Detta kan vara bra att diskutera med sin läkare.

Biverkningar 

Olika antidepressiva läkemedel har till viss del samma eller liknande biverkningar. Men det kan även skilja från läkemedel till läkemedel. Därför kan det ibland löna sig att byta från ett läkemedel till ett annat. Om du vill veta vilka biverkningar ett visst läkemedel har behöver du läsa vad som gäller för just det läkemedlet. 

Det är mycket olika hur man känner av biverkningar. Om du får biverkningar brukar de komma redan under den första eller andra veckan av behandlingen och sedan minska efter hand. Om biverkningarna är mycket besvärliga, eller om de inte går över, bör du kontakta läkaren som skrivit ut medicinen. Då kan dosen behöva ändras, eller så kanske du behöver byta till ett annat läkemedel. 

Alla antidepressiva läkemedel kan försämra reaktionsförmågan. Det bör du tänka på vid tillfällen när skärpt uppmärksamhet krävs, till exempel när du kör bil eller använder maskiner som kan vara farliga. Tänk även på att själva sjukdomen kan påverka bedömningsförmågan och reaktionsförmågan. 

Du kan bli torr i munnen av många antidepressiva läkemedel. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta sina tänder extra noga under behandlingen. Till exempel är det bra att borsta tänderna med fluortandkräm och använda tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

I början av behandlingen kan du få huvudvärk eller magbesvär som illamående eller lös mage. Andra biverkningar som kan förekomma för vissa av läkemedlen är viktuppgång, darrighet, svettningar eller svårigheter att kissa. 

Sexuella biverkningar 

Det är vanligt att antidepressiva läkemedel ger besvär som påverkar sexlivet. Man kan till exempel få mindre sexlust eller svårare att få orgasm. Det kan hjälpa att ändra dosen eller byta till ett annat läkemedel. 

Biverkningar hos äldre personer

När äldre personer tar antidepressiva läkemedel finns det en ökad risk för biverkningar. Särskilt stor är risken för att falla och skada sig. Om du har lätt för att falla och använder ett antidepressivt läkemedel, bör du diskutera det med läkaren.

Viktigt att inte avbryta behandlingen för tidigt 

Det finns en stor risk för att du blir deprimerad igen om du slutar med medicinen för tidigt. 

Om behandlingen fungerar bör du fortsätta under minst sex månader efter att depressionen har gett med sig. 

Ibland kan läkemedelsbehandling behövas under längre tid, till exempel om du har haft flera depressioner. Vissa har nytta av att ta antidepressiv medicin under hela livet. 

Risken att få en depression är större om du har haft en depression tidigare. Om du får återkommande depressioner kan du ha nytta av förebyggande läkemedelsbehandling för att inte bli sjuk igen. 

Du blir inte beroende 

Antidepressiva läkemedel är inte beroendeframkallande på samma sätt som till exempel narkotika. Däremot kan man känna sig rädd för att bli deprimerad igen när man slutar med medicineringen, och av den anledningen inte våga sluta. 

När man avslutar behandlingen kan man ibland få så kallade utsättningssymtom, speciellt om man avbryter behandlingen tvärt. Det betyder inte att man blivit beroende, utan att hjärnan och kroppen behöver vänja sig av med medicinen gradvis. 

Exempel på utsättningssymtom är illamående, sömnbesvär, svettningar, domningar, myrkrypningar, yrsel, slöhet, nedstämdhet och oro. Besvären går nästan alltid över inom en till två veckor. 

Om du får utsättningssymtom kan du tro att det är depressionen som kommit tillbaka. Men om du får besvär någon eller några dagar efter att man har avslutat behandlingen är det troligen utsättningsbesvär. Om besvären däremot kommer efter två till tre veckor kan det bero på att sjukdomen kommit tillbaka. 

När du ska avsluta behandlingen 

När du slutar med behandlingen är det vanligt att trappa ner dosen gradvis, för att minska risken för utsättningssymtom. 

Det kan ta från några veckor upp till flera månader att trappa ned. Ju längre tid du tagit medicinen och ju högre dos du tagit, desto viktigare är det att avsluta behandlingen långsamt. Hur länge du får trappa ner dosen beror även bero på vilket läkemedel du har tagit. 

Om du har tagit medicinen i kortare tid än en månad brukar det gå att sluta direkt utan att riskera utsättningsbesvär. 

Du bör alltid avsluta behandlingen i samråd med din läkare. 

Behandling vid graviditet och amning 

Om man är deprimerad under sin graviditet blir det svårt att förbereda sig på att bli förälder. En obehandlad depression kan innebära en viss risk för påverkan på fostret. Du kan behöva behandling under graviditeten - både för din egen och för barnets skull. 

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid när du behandlas med antidepressiva läkemedel. Om du blir gravid ska du inte sluta ta medicinen utan att först prata med läkaren. 

Om du har fått antidepressiv läkemedelsbehandling under graviditeten kan du få fortsätta med den även när du ammar. Det är viktigt att orka ta hand om sitt barn, och risken för påverkan på barnet är mycket liten. 

Fäll ihop

Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI

Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI

När man är deprimerad kan hjärnans så kallade serotoninsystem vara i obalans. Mediciner som ökar aktiviteten av signalsubstansen serotonin i hjärnan kan göra så att det blir balans igen. Sådana läkemedel kan man också få mot olika typer av ångest. 

SSRI ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan, och är den mest använda typen av antidepressiva läkemedel.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen SSRI

Läkemedel som innehåller citalopram:

Läkemedel som innehåller escitalopram:

Läkemedel som innehåller paroxetin:

Läkemedel som innehåller sertralin:

Läkemedel som innehåller fluoxetin:

Läkemedel som innehåller fluvoxamin:

  • Fevarin 
Fäll ihop

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI

När man är deprimerad kan hjärnans så kallade noradrenalin- och serotoninsystem vara i obalans. Mediciner som ökar aktiviteten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan kan göra så att det blir balans igen. Sådana läkemedel kan man också få mot olika typer av ångest. 

SNRI ökar halten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Effekten på serotonin är något starkare än effekten på noradrenalin. SNRI används till exempel när man inte har fått tillräcklig effekt av SSRI. 

Noradrenalin och serotonin är även signalsubstanser i nervbanor som ingår i kroppens egna smärtlindrande system. Därför kan SNRI också användas vid vissa typer av smärta. 

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen SNRI

Läkemedel som innehåller venlafaxin:

Läkemedel som innehåller duloxetin:

  • Ariclaim
  • Aritavi
  • Cymbalta
  • Duloxetin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Duloxetin Actavis 
Fäll ihop

Tricykliska antidepressiva, TCA

Tricykliska antidepressiva, TCA

Tricykliska antidepressiva läkemedel ökar halterna av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. När man är deprimerad kan hjärnans noradrenalin- och serotoninsystem vara i obalans. Mediciner som ökar aktiviteten av serotonin och noradrenalin i hjärnan kan göra så att det blir balans igen. Läkemedel som ökar halten serotonin kan man också få mot olika typer av ångest.

Tricykliska antidepressiva är en grupp läkemedel som har funnits länge. De har fler biverkningar än de andra antidepressiva läkemedlen. De brukar användas vid svår depression eller när SSRI-preparaten inte har tillräcklig effekt.

Noradrenalin och serotonin är även signalsubstanser i nervbanor som ingår i kroppens egna smärtlindrande system. Därför används TCA också vid vissa typer av smärta.

Det som brukar användas mest är klomipramin.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen tricykliska antidepressiva

Läkemedel som innehåller klomipramin:

Läkemedel som innehåller amitriptylin:

  • Amitriptylin Abcur 
  • Saroten

Läkemedel som innehåller nortriptylin:

  • Sensaval

Läkemedel som innehåller maprotilin:

  • Ludiomil.
Fäll ihop

Övriga antidepressiva

Övriga antidepressiva

När man är deprimerad kan hjärnans system med signalsubstanser vara i obalans. Mediciner som ökar aktiviteten av signalsubstanserna i hjärnan kan göra så att det blir balans igen. Läkemedel i gruppen övriga antidepressiva medel ökar på olika sätt halterna av någon eller flera av signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin.

Vissa läkemedel i gruppen, de som till exempel innehåller mirtazapin och mianserin, kan göra att man blir dåsig. Därför kan de fungera bra om man också har sömnsvårigheter.

Bupropion finns även i läkemedlet Zyban som används vid rökavvänjning.

Exempel på övriga antidepressiva medel

Läkemedel som innehåller mirtazapin:

Läkemedel som innehåller mianserin:

Läkemedel som innehåller reboxetin:

  • Edronax

Läkemedel som innehåller bupropion:

Läkemedel som innehåller agomelatin:

  • Valdoxan

Läkemedel som innehåller moklobemid:

  • Aurorix 

Läkemedel som innehåller vortioxetin 

  • Brintellix 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-08-25
Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Staffan Hägg, läkare, specialist i läkemedelslära och psykiatri, Linköpings universitetssjukhus