HÖFTER

Höftledsartros

Höftledsartros innebär att du får ont från området kring ljumsken när du rör dig. Du får sämre rörlighet i höften när brosket och ledytan förändras och förtunnas. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna.

Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit. Ibland leder smärtan och den minskade rörligheten till att du kan behöva opereras med en ledprotes. Det är inte ovanligt att få artros i båda höfterna, men besvären kommer oftast inte samtidigt.

Symtom

Symtomen på höftledsartros kommer smygande och går ofta i skov under flera år. Du kan under långa perioder känna dig helt fri från besvär och däremellan känna av begynnande symtom.

Till att börja med är det vanligt att du får ont när du anstränger dig fysiskt:

  • Du får ont i ljumsken eller övre delen på låret.
  • Du får ont runt knäet och i underbenet eftersom smärtan ofta strålar ned från höften.

Med tiden ökar dina besvär. Då kan du få följande symtom:

  • Du får ont i höften när du står eller går.
  • Du blir stelare i höften.
  • Du får tillfälligt ont när du börjar gå efter att ha suttit eller legat stilla, så kallad igångsättningssmärta.
  • Du får ont när du sitter eller ligger och benet är i vila. Det brukar komma först när du haft artros länge.

Du blir efterhand mer stel och värken tilltar om artrosen fortsätter att utvecklas. Det blir svårare att gå naturligt och så småningom kan du få ont också när du vilar och på natten. Du kan också få ont bak i ryggen eller runt knät och även ned i underbenet.

Att ha ont kring höften och ljumsken behöver inte vara höftledsartros. Ibland kan smärta kring höften och i ljumsken bero på irriterade muskelfästen. Värk i ljumsken och ned i benet kan till exempel också komma från ländryggen eller från magen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har höftledsartros.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Undersökningar

Du får oftast träffa en fysioterapeut eller en läkare på vårdcentralen. Du får beskriva dina besvär och sedan undersöks rörligheten i ryggen, höftlederna och knäna. Läkaren eller fysioterapeuten bedömer om besvären beror på att du har artros.

När sjukdomen är i ett tidigt skede syns artros oftast inte på en röntgenundersökning. Du kan ha symtom på höftledsartros i tio till femton år innan en vanlig röntgenbild kan avslöja sjukdomen. Det är därför ovanligt att du behöver röntga höften när du först tar kontakt med sjukvården. Diagnosen ställs genom att du beskriver besvären och genom undersökning. En undersökning med röntgen kan fördröja behandlingsstarten.

Du kan behöva opereras om du blir sämre i höften och om du fortfarande har ont efter behandling med fysioterapi, rörelseträning och information. Då behöver du genomgå en röntgenundersökning av höftleden. Endast i undantagsfall kan du behöva en magnetkameraundersökning, MR.

Behandling

Det finns många orsaker till att du kan få artros varav en del är okända. Med behandlingen vill man ge individuella råd om hur du bäst behandlar och förebygger besvären vid höftledsartros.

Träning avlastar leden

De allra flesta som har mildare artrosbesvär kan lindra dem med egenvård. Du kan själv påverka hur sjukdomen utvecklas och hur du mår genom att lära dig hur du kan leva med din artros. God hjälp finns att få hos fysioterapeuter, som också i allt högre grad kan erbjuda kontakt med artrosskolor. Där kan du lära dig både hur du ska träna och hur du i övrigt kan göra för att din höftled ska fungera så bra som möjligt. Studier visar att många som tänker att en operation är nödvändig ändrar sig efter genomgången artrosskola. Det finns även digitala artrosskolor.

Fysioterapi vid lätta besvär

Det är viktigt att du tar kontakt med en fysioterapeut redan när du börjar få besvär i höften. Du kan få råd om träning för att öka din kondition och förbättra din muskelstyrka, funktion och rörlighet i höften. Du får även råd om hur du på andra sätt kan minska belastningen på höftleden, genom att till exempel gå ner i vikt eller använda en käpp eller stav när du går. Du ska ha käppen på motsatt sida till den sida där du har ont. Då avlastas leden på ett bra sätt.

Det gäller att hitta en lagom balans mellan rörelse och vila och inte sitta stilla för långa stunder utan att du reser dig emellanåt. Du kan till exempel skaffa bra skor med dämpande sula, hitta sköna viloställningar och träffa en dietist för att få kostråd. Alla dessa små förändringar i vardagen kan var och en bidra till att dina besvär minskar genom att din höftled belastas bättre och mer lagom.

Brosket i höftleden mår bra av att belastas regelbundet. Det är inte farligt att röra på sig och träna även om det gör ont. Du mår tvärtom bättre av det, och ibland kan du bli så bra att du vill skjuta upp en operation.

Om du vet att artros finns i släkten kan det vara särskilt viktigt att tänka förebyggande och påbörja behandling tidigt. Du kan till en del minska riskerna genom att undvika extrem belastning på höftlederna i arbetet och på fritiden. Det är också bra att du rör på dig och är fysiskt aktiv för att stärka muskler och leder. Ibland kan du behöva ta smärtstillande läkemedel. Men träning fungerar lika bra mot smärta som smärtstillande läkemedel och ger dessutom inga biverkningar.

Det är bra att komma igång med egenvård tidigt även om du ibland kan få värre besvär när du tränar. Om du så småningom behöver en operation är du också bättre förberedd om du är i god form. När du får ont finns det en risk att du tar ut mindre rörelser i höftleden. Det leder till att rörligheten minskar och till att du gradvis tar kortare steg, blir stelare och får ont vid mindre och mindre rörelser. Du ska därför försöka behålla rörligheten i höftleden, även om det gör ont att träna rörlighet. Träningen skadar inte leden och gör inte operationen mer komplicerad. Du mår också mycket bättre och kommer snabbare igång efter en operation om du är vältränad.

Artrosskolor

I allt fler delar av landet driver fysioterapeuter nu så kallade artrosskolor. Där får du tillsammans med andra samlad information om artros och råd om hur du med enkla medel kan minska belastningen på höftleden. Du får också hjälp att komma igång med lämplig träning. Ett besök på en artrosskola brukar kosta lika mycket som ett vanligt besök hos en fysioterapeut. Din lokala vårdcentral kan hänvisa dig till din närmaste artroskola.

Du kan få hjälp via en webbaserad artrosskola om det inte finns en fysioterapeut eller artrosskola på orten där du bor. Du kan titta i det så kallade BOA-registret, som är ett nationellt kvalitetsregister för personer med artros.

Du kan behöva smärtstillande läkemedel

Du kan av och till ha så ont i höftleden att det känns obehagligt att röra på dig. Då kan det vara klokt att lindra smärtan med smärtstillande läkemedel före träning. På apoteket finns receptfria läkemedel som innehåller det smärtstillande ämnet paracetamol. Dessa medel har som regel små biverkningar om de används enligt bruksanvisningen och kan göra stor skillnad på hur ont det gör när du vill röra på dig.

Höftledsartros är en sjukdom som går i skov, vilket innebär att du ibland kan ha besvär och ont och ibland känna betydligt mindre besvär. Vid skov kan du ta smärtstillande läkemedel regelbundet på morgonen och kvällen, eller morgon, middag och kväll, för att det inte ska göra så ont. Det finns idag inte något läkemedel som gör dig frisk från artros. Det finns alltså ingen anledning att ta läkemedel om du inte har några större besvär.

Du kan också prova inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID, som finns receptfritt på apoteket. Dessa läkemedel kan ge besvär med sveda i magen. Du ska inte använda NSAID om du är över 75 år, eller om du har någon hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår tidigare. Då ska du använda paracetamol istället. Rådgör med din läkare.

Ny höftled kan behövas

Ibland fortsätter höftledsartrosen att försämras trots att du gör allt du kan för att motverka det. Du kan behöva få en ny höftled inopererad om grundbehandlingen inte hjälper längre. Då ersätts lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål med konstgjorda delar, en så kallad höftledsprotes. 

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna cementeras fast. Den andra innebär att protesen inte cementeras fast, utan får växa fast i benet. Den senare metoden används oftare på yngre personer eftersom den metoden gör att protesen lättare kan tas bort om man behöver opereras flera gånger. Protesen består vanligtvis av plast och metall.

Vad är höftledsartros?

Höftledsartros börjar i ledbrosket.

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och förekommer oftast i knäleder, höftleder, fingerleder och i ryggens småleder. Det är mindre vanligt att få artros om man är yngre än 40 år.

Ledbrosk tunnas ut och försvinner

Artros är en sjukdom som utvecklas långsamt under flera år. Ledytorna i höftleden är täckta av ledbrosk, som ger stadga och fungerar som glidyta i leden. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens. I brosket pågår hela tiden uppbyggnad och nedbrytning av brosket i en väl avvägd balans. Vid artros rubbas balansen och nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden, vilket gör att brosket blir tunnare och skörare. Ledytan blir uppluckrad, sprickor uppstår i brosket och det blir mer friktion mellan ledytorna. Ibland knäpper det och känns som leden hakar upp sig. Vid svår artros kan brosket nästan helt försvinna från benytorna i leden. Även skelettet intill ledbrosket kan påverkas och förändras.

Vad beror höftledsartros på?

Det är inte helt klarlagt varför man får höftartros. Mycket talar för att det kan finnas medfödda förändringar i leden som gör att ledkulan inte riktigt passar in i ledskålen. 

Risken att få artros ökar om du har någon nära släkting som har höftartros. Den ökar också om höften överbelastas för att du till exempel har ett arbete med dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt, idrottar intensivt eller är överviktig.

Överbelastning under lång tid bidrar således till att du kan utveckla artros. Personer med tunga kroppsarbeten, som till exempel lantbrukare, byggnadsarbetare och brandmän har mycket större risk att få artros. Det gäller även till exempel elitidrottare och balettdansare, som utsätter sina leder för stora utmaningar. Det handlar om yrken som alla innehåller rörelsemoment som förändrar mekaniken så att belastningen ökar i leden.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Läs mer

Patientversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid höftledsartros

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur höftedsartros och en rad andra kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig.

Här kan du läsa patientversioner av de nationella riktlinjerna för höftledsartros.

Här kan du läsa mer om väntetider i vården.

Till toppen av sidan