Blodkärl

Kärlkramp i benen

Vid kärlkramp i benen har blodet svårt att komma fram till musklerna, som då får syrebrist. Det kan göra att du får ont i benen när du anstränger dem. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären, men ibland behövs behandling. Ring genast 112 om du plötsligt får mycket ont eller sämre känsel i ett ben.

Risken att få kärlkramp i benen ökar ju äldre du är. Att röka eller att ha sjukdomen diabetes ökar också risken.

Kärlkramp i benen kallas också benartärsjukdom, som förkortas BAS.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att du får ont i vaderna, när du anstränger dem. En del får besvär redan efter ett tio meter medan andra får besvär efter flera hundra meter. Vissa får ont i låret i stället för i vaden.

Det brukar göra mer ont om du fortsätter att gå. Till slut så gör det så ont att du måste stanna och vila. Smärtan försvinner då inom någon minut. 

Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Symtom på allvarligare kärlkramp i benen

Det här är symtom på allvarligare kärlkramp i benen:

  • Det gör ont i benen eller fötterna även om du vilar, till och med ligger ner. Det kan lindras av att du sätter dig upp och stödjer fötterna på golvet.
  • Du har sår på benen och det tar lång tid innan de läker.

Vad beror kärlkramp i benen på?

Kärlkramp i benen beror på att det har blivit för trångt i pulsådrorna, som kallas artärer. De kan finnas i bäckenet, i låret eller nedanför knäet.

Det är oftast åderförfettning som är orsaken till kärlkramp i benen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du har kärlkramp i benen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får plötsligt väldigt ont och benet blir blekt.
  • Du får nedsatt känsel och huden känns kallare än det friska benet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Gotland

Undersökningar och utredningar

Läkaren gör en kroppsundersökning. Hen kontrollerar särskilt blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och kontrollera pulsen på flera olika ställen.

En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat. Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Blodtrycket på underbenet visar om blodet når benet

Blodtrycket mäts med ultraljud på överarmen och på underbenet precis ovanför fotleden.

Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Det kan finnas en kärlförträngning i benet om blodtrycket är klart lägre på underbenet än i armen. 

Remiss om fler undersökningar behövs

Du kan få remiss till en kärlkirurg för att göra mer omfattande undersökningar.

Vad kan jag göra själv?

Den viktigaste delen av behandlingen är att sluta röka om du röker. Du kan få hjälp av sjukvården om du behöver det. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till och ibland finns det sluta röka-grupper.

Ett annat alternativ är Sluta-Röka-Linjen som du kan ringa eller kontakta på nätet.

Promenader är effektiv behandling

Fysisk aktivitet i form av promenader och gångträning är en viktig del av behandlingen.

När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme, minst tre gånger i veckan. Ju mer du går, desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna.

Du kan öka din gångsträcka med regelbunden träning.

Det går ofta lättare att träna tillsammans med andra. Ta gärna råd och hjälp av exempelvis en fysioterapeut.

Du som har kärlkramp både i hjärtat och i benen får anpassa din fysiska aktivitet till besvären från hjärtat. Vissa klarar ändå att exempelvis cykla på en motionscykel. Lite träning är bättre än ingen alls.

Undvik att få sår på fötterna

Det är viktigt att ta hand om dina fötter om du har kärlkramp i benen eftersom sår på fötterna läker långsammare. Det gäller särskilt om du också har diabetes. Det här är några råd:

  • Titta och känn på fötterna varje dag. Då kan du upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Ta hjälp av en spegel för att se hela foten.
  • Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka fötterna noga med en mjuk handduk, särskilt mellan tårna.
  • Smörj med mjukgörande kräm och fet salva till natten om du har torr och sprucken hud.
  • Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta.
  • Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd i stället en fotfil.
  • Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa.

Kontakta en vårdcentral om du behöver råd. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning.

Hälsosam mat

Att äta hälsosamt kan hjälpa mot kärlkramp. Läs mer i texten Så äter du hälsosamt.

Behandling med läkemedel

Du kan få läkemedel för att minska besvären som kärlkrampen ger i andra delar av kroppen.

Det här är några vanliga läkemedel som du kan få använda:

  • Blodförtunnande läkemedel, som minskar risken för blodproppar i kärlen. Några exempel är acetylsalicylsyra och NOAK, som är en förkortning av Non-vitamin K Orala Antikoagulantia.
  • Statiner används för att sänka kolesterolet i blodet, vilket gör att åderförfettningen minskar eller bromsas.
  • Blodtryckssänkande läkemedel, som kan förbättra blodcirkulationen.

Behandling med operation

Du som har stora problem med kärlkramp i benen kan opereras.

En operation behövs vanligtvis om du har ett eller flera av följande allvarliga besvär:

  • Det gör ont när du vilar.
  • Du har svårläkta sår.
  • Du har så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand.

Oftast görs en ballongvidgning av blodkärlet som har blivit för trångt.

Vad händer i kroppen?

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen. Vid naveln delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Från dessa går sedan blodkärl till musklerna i låren. Huvudkärlen i benen fortsätter ner i knävecken, vidare bakom de inre fotknölarna och sedan ut i foten.

Åderförfettning gör att blodkärl blir trängre och att blodet har svårt att passera. Blodet ska förse musklerna med syre och föra bort ämnen som kroppen inte behöver. Om blodet har svårt att komma fram till muskeln kan muskeln få syrebrist. Då kan det bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Du får då mycket ont och kramp vid ansträngning. Det kallas för kärlkramp i benen.

Förträngningen kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt om den sitter i hjärtats kranskärl. Sitter förträngningen i hjärnans kärl kan du få stroke. 

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är ovanligt, men det kan plötsligt bli helt stopp i blodflödet. Det beror oftast på en akut blodpropp i benen och gör mycket ont. Benet blir även blekare, kallare och känseln avtar. Då behöver du åka till sjukhus omedelbart för undersökning och behandling.

Vid allvarlig kärlkramp kan benet behöva amputeras

Det är ovanligt men vissa kan behöva amputera benet. Det görs om sjukdomen blivit så allvarlig att det inte skulle hjälpa med operation. Efter amputationen mår du oftast mycket bättre om du till exempel har haft mycket ont, sår på fötterna som inte läker eller början till kallbrand.

Det varierar hur stor del av benet som behöver amputeras. Det kan vara en eller flera tår eller hälften av foten. Men oftast görs amputationen på underbenet en bit under knäet för att operationssåret ska kunna läka bra. Efter operationen får du ett konstgjort underben, en så kallad protes.

Efter en amputation av underbenet får du hjälp av en fysioterapeut och en ortopedtekniker som ser till att protesen passar bra på ditt ben. Du får också hjälp med gångträning. Det är oftast möjligt att lära sig att gå med protes om du kunde gå själv före amputationen.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan