KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGAR

När du blir sjukskriven

När du blir sjuk eller får en skada anmäler du det samma dag till din arbetsgivare eller Försäkringskassan.

Du behöver lämna in ett läkarintyg till arbetsgivaren om du är sjuk och inte blir frisk inom 15 dagar. Samma sak gäller om du får en skada och inte kan arbeta.

Tillfälliga bestämmelser på grund av coronasmitta 

I denna text får du en sammanställning av vad som gäller när du blir sjuk. Det som står här utgår från de bestämmelser som regeringen har infört i samband med utbrottet av sjukdomen covid-19.

Tills vidare är det nya tillfälliga bestämmelser om sjuklön och karensdag.

Bestämmelser kan förändras ännu mer. Därför är det viktigt att du tar reda på vad som gäller just nu. Det gör du enklast genom att söka information på Försäkringskassans webbsida.

Du anmäler till Försäkringskassan i följande situationer:

  • Du är arbetssökande.
  • Du är föräldraledig.
  • Du har inte en anställning.
  • Du har en arbetsgivare men inte rätt till sjuklön.

Det här behöver du göra

Det här behöver du göra om du är sjuk mindre än 21 dagar:

  • Anmäl första sjukdagen att du är sjuk eller skadad till din arbetsgivare eller till Försäkringskassan om du är arbetslös, föräldraledig eller inte har någon arbetsgivare.

Det här behöver du göra om du är sjuk mer än 21 dagar:

  • Du behöver ett läkarintyg som även gäller efter 21 dagar. Intyget ska skickas till Försäkringskassan.

Om du har en anställning

Du behöver träffa en läkare och få ett läkarintyg om du är sjuk i mer än 15 dagar. Du kan skriva ut ditt läkarintyg från Mina intyg för att ge till din arbetsgivare.

Försäkringskassan ska också ha ett läkarintyg om du är sjuk sammanlagt mer än 21 dagar. De flesta regioner kan skriva ut elektroniska intyg. Läkarintyget ska lämnas både till Försäkringskassan och din arbetsgivare.

Om du inte är anställd 

Den första sjukdagen anmäler du dig till Försäkringskassan om du inte har en arbetsgivare. Det gäller om du har enskild firma, är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag, eller är uppdragstagare.

Du anmäler till Försäkringskassan också om du är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning.

Om du är arbetssökande

Är du arbetslös och inte deltar i något program hos Arbetsförmedlingen ska du själv göra en sjukanmälan till Försäkringskassan redan den första sjukdagen.

De flesta regioner kan utfärda elektroniska intyg. Du kan då bifoga ditt intyg med din ansökan när du ansöker om sjukpenning på Försäkringskassans webbplats. Du kan också be att din läkare skickar in intyget elektroniskt till Försäkringskassan.

Om du har fått ditt läkarintyg på papper skickar du originalet till Försäkringskassans inläsningscentral.

Om du har försörjningsstöd

Det är bra om du tar kontakt med din handläggare för att veta hur du ska göra om du blir sjuk och har försörjningsstöd.

Dalarna

I Region Dalarna görs alltid en medicinsk bedömning inför en läkarkontakt. Kontakten med läkaren kan sedan tas via telefon, via videobesök eller i de fall där det bedöms behövas via ett fysiskt besök på vårdenheten. En läkarkontakt innebär alltså inte att läkaren alltid behöver träffa dig utan det kan räcka med att ni pratas vid.

Sjuklön

De första 14 dagarna av din sjukdomsperiod får du sjuklön. På grund av utbrottet av sjukdomen covid-19 får du ersättning för karens första sjukdagen. Det är samma summa oavsett inkomst, 804 kronor.

Vissa arbetsgivare betalar inte sjuklön, då ska du i stället sjukanmäla dig till Försäkringskassan.

Du slipper vanligtvis karensavdraget och får sjuklön redan från den första sjukdagen om du har varit sjuk, börjar arbeta och sedan insjuknar på nytt inom fem dagar.

Om du är arbetslös får du ingen sjuklön utan sjukpenning.

Sjukpenning

Du har rätt att söka ersättning från Försäkringskassan om du har en sjukdom eller skada som gör att du inte kan arbeta. Det kallas för sjukpenning.

För att du ska kunna söka sjukpenning behöver du ett läkarintyg som beskriver vad du har för sjukdom eller skada och varför du inte kan arbeta.

Det är Försäkringskassans handläggare som bedömer om du har rätt till sjukpenning. En sjukskrivning syftar till att du så snart som möjligt ska återhämta dig från din sjukdom eller skada.

Sjukpenningen är cirka 80 procent av din lön upp till det som kallas sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Efter en tid behövs ett läkarintyg

På grund av utbrottet av sjukdomen covid-19 behöver du inte något läkarintyg de första 21 dagarna som du är sjuk.

Är du fortfarande sjuk efter 21 dagar behöver du ett läkarintyg. Då behöver du träffa läkaren så fort som möjligt för att få ett läkarintyg.

Läkarintyget ska innehålla information så att handläggaren på Försäkringskassan kan bedöma vilken arbetsförmåga du har. I läkarintyget ska finnas följande information:

  • Vad du inte längre kan utföra av det du brukar göra på arbetet eller hemma på grund av din skada eller sjukdom.
  • Vilka fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som sjukdomen eller skadan medför.
  • Hur mycket din arbetsförmåga påverkas av de sjukdomar och skador som du har.

Beskriv din situation för läkaren

Det är viktigt att du berättar för läkaren om din arbetssituation, till exempel vad du gör på arbetet och i vilken omfattning du är anställd. Du behöver också berätta om förmågan att arbeta eller att söka arbete påverkas av sjukdomen, skadan eller behandlingen. Du ska även berätta om du varit sjukskriven tidigare.

Var så tydlig som möjligt när du beskriver vilka symtom du har och hur de begränsar din arbetsförmåga och dina aktiviteter. Berätta även om dagliga aktiviteter som du gör hemma. Det underlättar för läkaren att kunna ge dig den behandling som behövs och för att Försäkringskassan ska få ett tydligt intyg.

Ett läkarintyg innebär inte automatiskt att du får sjukpenning.

Försäkringskassan ska ha läkarintyget

Antingen skickar du eller läkaren in intyget till Försäkringskassan.

Du ska lämna en kopia av läkarintyget till arbetsgivaren.

Arbetsförmedlingen ska ha en kopia av dig om du är arbetslös och inskriven i ett program hos Arbetsförmedlingen.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en sjukanmälan till Försäkringskassan när du har varit sjuk i 21 dagar. Det är bra om du tar reda på att arbetsgivaren verkligen gör anmälan.

Ansök om sjukpenning hos Försäkringskassan

Du kan ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan när din arbetsgivare har sjukanmält dig. Det kan du antingen göra elektroniskt på Försäkringskassans webbplats på Mina sidor eller beställa en pappersblankett som du fyller i och skickar med posten.

Först när läkarintyg, sjukanmälan och ansökan om sjukpenning finns hos Försäkringskassan gör handläggaren en bedömning om du har rätt till sjukpenning.

Du får en handläggare på Försäkringskassan om du blir sjukskriven en längre tid.

Sjukskrivning på deltid

Vid deltidssjukskrivning arbetar du de dagar som du skulle ha jobbat annars, men kortare tid.

Det är viktigt att du diskuterar arbetstiderna med din läkare om du blir sjukskriven på deltid. Det kan finnas medicinska orsaker till att du behöver lägga upp arbetspassen på ett annat sätt än det vanliga. Då behöver läkaren beskriva de medicinska orsakerna i läkarintyget.

Du ska själv ta kontakt med Försäkringskassan för att få arbetstiderna godkända innan du börjar jobba deltid.

Blir du så sjuk att du blir sjukskriven på heltid från deltid behöver du visa ett läkarintyg för Försäkringskassan från dag 8. 

Ibland behövs rehabilitering

Oavsett vad som orsakat sjukskrivningen ska arbetsgivaren göra en plan för att du så fort som möjligt ska kunna gå tillbaka till arbetet. Det ska ske senast en månad efter första sjukdagen om du antas vara sjuk i minst 60 dagar.        

Ibland behöver arbetsuppgifterna anpassas till vad du klarar av eller att du byter arbetsplats för att kunna arbeta igen.

Rehabkoordinator samordnar inom vården

I många verksamheter inom hälso- och sjukvården finns en så kallad rehabiliteringskoordinator. Den personen kan stödja dig i din sjukskrivning och rehabilitering så att du kan återgå till arbetslivet. Rehabiliteringskoordinatorn kan också stödja dig i kontakten med till exempel arbetsgivare och Försäkringskassan.

Förutom läkare och rehabiliteringskoordinator kan även annan personal vara inblandade i din vård och behandling. Det kan till exempel vara en fysioterapeut, psykolog eller arbetsterapeut.

Samordnad rehabilitering

Ibland behövs ett avstämningsmöte där alla som är inblandade i din sjukskrivning träffas. Du är med på mötet tillsammans med exempelvis representanter för sjukvården, Försäkringskassan, arbetsgivare eller Arbetsförmedling och andra som har betydelse för rehabiliteringen. Ni ska tillsammans planera för hur du ska komma tillbaka i arbete och komma överens om vilka insatser som behövs.

Din medverkan i rehabiliteringen

Du ansvarar själv för att i god tid ta kontakt med din läkare om du vill förändra eller förlänga sjukskrivningen. Kan du börja arbeta delvis eller helt innan sjukskrivningen tar slut bör du prata med din läkare om det. Att arbeta igen får inte påverka läkningen eller rehabiliteringen negativt.

Anmäl alltid till Försäkringskassan i god tid om din sjukskrivning ändras, om du planerar att resa utomlands eller om du är frisk.

Mer information

På Försäkringskassans webbplats finns mer information om hur din arbetsförmåga bedöms, hur länge du kan vara sjukskriven och vad som krävs för att du ska återgå i arbete med de förutsättningar du har.

Ta hand om dig när du är sjukskriven

En sjukskrivning påverkar din vardag på olika sätt och det beror bland annat på vad orsaken till sjukskrivningen är.

Det är lätt hänt att den vanliga strukturen på dagen förändras. Du kan känna dig isolerad hemma om du har ett arbete som du måste stanna hemma från. Kanske slutar du delta i aktiviteter som du haft. En längre tids sjukskrivning kan också ge obefogade skuld- och skamkänslor som gör att din återhämtning blir svårare.

För att må så bra som möjligt och ha möjlighet till återhämtning är det bra att tänka på en del saker:

  • Försök att behålla dina vardagliga rutiner.
  • Ät frukost, lunch och middag på vanliga tider.
  • Försök att vara utomhus en stund varje dag.
  • Fokusera på att göra sådant du tycker om och mår bra av, till exempel att laga mat eller att umgås med vänner.
  • Motionera i den mån du kan och orkar. Fysisk aktivitet hjälper mot stress, sömnproblem och nedstämdhet.
  • Håll kontakten med de människor som du tycker om att umgås med. Det kan vara med familjen, arbetskamrater och andra vänner.
  • Planera för hur det kan se ut när du ska börja arbeta igen.

 

Till toppen av sidan