Sömn bäddar för hälsa

Skriv ut (ca 3 sidor)
Personer som sover

Vuxna brukar behöva mellan sex och nio timmars sömn per dygn. Men det varierar från person till person. Fotograf/Illustratör: Emma Hasselgren

Sömn behövs för att din kropp och din hjärna ska få återhämta sig och bearbeta intryck. När du sover på natten klarar du lättare av stress och påfrestningar under dagen. Sömn kan också minska risken för sjukdomar.

Skriv ut

Den här texten handlar om sömn och hälsa. Du kan också läsa texterna Sömnsvårigheteroch Barn och sömn.

Vad händer när du sover?

Vad händer när du sover?

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck. Under sömnen varvar kroppen ner, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, andetagen blir färre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten. Samtidigt lagras minnen och ny kunskap och nya intryck bearbetas.

När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Samtidigt minskar produktionen av stresshormoner. Att sova tillräckligt kan minska risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattningssyndrom. 

För barn och ungdomar som växer har sömnen stor betydelse eftersom tillväxthormon bildas då.

Sömnbehovet är olika hos olika personer

Vuxna brukar behöva mellan sex och nio timmars sömn per dygn. Men det varierar från person till person. Det varierar också beroende på hur effektiv sömnen är, det vill säga hur mycket djupsömn du har fått.

Så länge du känner dig pigg och fungerar bra på dagtid får du tillräcklig sömn. I genomsnitt sover vuxna cirka sju timmar per dygn. Spädbarn och tonåringar behöver mer sömn. Ett nyfött barn sover ungefär 20 timmar per dygn. Sedan minskar sömnbehovet med åldern, bortsett från en tillfällig ökning under tonåren. Tonåringar brukar behöva sova åtta och en halv till nio timmar per dygn och 60-åringar brukar sova ungefär 6 timmar.

Fäll ihop

Sömnen är uppdelad i olika sömnfaser

Sömnen är uppdelad i olika sömnfaser

Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler på ca 90 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan olika sömnfaser.

De olika sömnfaserna är följande:

  • Insomningsfasen. I den här fasen är sömnen ytlig och du är lättväckt.
  • Bassömnen, den så kallade normalsömnen.
  • Djupsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Hjärnan arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormon minskar. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.
  • Drömsömnen som även kallas REM-sömn. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser.

När du har lagt dig, släckt lampan och börjar känna dig dåsig sjunker vakenhetsgraden. Då befinner du dig i insomningsfasen.  Därefter kommer du in i bassömnen och efterhand kommer du in i djupsömnen.

Bassömnen och djupsömnen återkommer regelbundet under natten tillsammans med perioder av drömsömn. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre. Drömmar förekommer under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen. Då arbetar hjärnan aktivt på ett sätt som påminner om när du är vaken.

Den djupa sömnen är viktig för kroppens återhämtning

För att kroppen och hjärnan ska få tillräcklig återhämtning, behöver du få tillräckligt av den djupa sömnen. Ju längre tid du har varit vaken, desto djupare blir din sömn. Det är också lättast att sova och få djupsömn när kroppens inre klocka är inställd på att det är natt och kroppens ämnesomsättning är låg.

Ju äldre, desto mer lättväckt

När du blir äldre minskar djupsömnen och du sover ytligare och vaknar lättare Det kan vara så att vi med ökad ålder behöver mindre sömn, men detta är ännu inte klargjort.

Kvinnor kan märka förändringen i samband med klimakteriet. Sömnen kan påverkas av svettningar på natten, men också av att sömnen blir ytligare.

Fäll ihop

När du inte kan sova

När du inte kan sova

De allra flesta har någon gång upplevt en sömnlös natt på grund av stress eller oro. Det är jobbigt att inte kunna sova några nätter, men det är inte farligt. När det händer kan kroppen ta igen sömnbristen kommande natt.

Om sömnsvårigheterna håller i sig är det viktigt att fundera över orsakerna så snart som möjligt. Det kan bli svårare att komma tillrätta med sömnbesvären ju längre tiden går.

När du inte får en bra sömn fungerar du sämre än vanligt på flera sätt. Då är det litet svårare att orka med arbete och vardagliga påfrestningar. Immunförsvaret försämras också av sömnbrist vilket gör att du lättare blir sjuk. För lite sömn påverkar även hjärnans centrum för mättnad och hunger så att du kan känna dig hungrigare. Sömnbrist påverkar också blodsockerbalansen och kan göra dig extra sugen på sötsaker.

I texten Sömnsvårigheter får du tips på vad du kan göra för att minska sömnbesvären.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2017-05-08
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi, sömnforskare, Stockholms universitet.

Fotograf:

Emma Hasselgren, 1177 Vårdguiden.