Blåmärken hos barn

Skriv ut (ca 3 sidor)

Blåmärken är vanliga, speciellt hos barn som slår sig när de leker. Ett blåmärke innebär att det har blivit en blödning i huden. Det kan göra ont och kännas ömt. Blåmärket kan ändra färg och ibland flytta sig nedåt i huden. Men oftast försvinner det av sig självt efter några dagar.

Skriv ut

Vad är ett blåmärke?

Vad är ett blåmärke?

Blåmärken kan du få på många olika sätt, till exempel i samband med idrott eller lek. Det är vanligt att barn har många blåmärken på underbenen.

Du kan få ett blåmärke i eller under huden efter att du till exempel fått ett slag eller stött emot någonting hårt. Då kan ett blodkärl gå sönder och blod komma ut i vävnaden runt skadan. När blödningen sitter i huden syns blåmärket snabbt, men när blödningen sitter längre ner under huden kan det dröja upp till ett dygn innan blåmärket syns på huden.

Till en början är färgen på blåmärket blått till rött, men efter några dygn blir färgen gul och grön. Ett stort blåmärke kan flytta sig nedåt i huden på grund av tyngdlagen. Till exempel kan ett blåmärke på vaden efter några dagar missfärga foten.

Ett blåmärke kan också komma efter ett stick eller bett av en insekt. Det beror på att bettet eller sticket har orsakat en blödning i huden.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Ett blåmärke kan göra ont och kännas ömt, och det kan bli svullet runt omkring. När blåmärket börjar försvinna byter det vanligen färg och kan fortfarande göra ont.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ett blåmärke försvinner vanligen av sig självt efter några dagar.

Precis när skadan har inträffat, och om blåmärket verkar bli stort, är det bra att försöka kyla ner det skadade området. Då drar blodkärlen ihop sig och blödningen minskar. Kylan minskar även svullnaden kring skadan.

Du kan göra något av följande för att minska svullnad och blåmärkets storlek:

  • Lägg is eller något annat kallt från frysen i en plastpåse och vira in den i en handduk, klädesplagg eller elastisk binda och tryck mot skadan. Tryck inte isen direkt mot huden eftersom det kan bli för kallt och huden kan skadas.
  • Har du inte någon is går det bra att hålla den skadade kroppsdelen under kallt vatten.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får blåmärken behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva.

Ett blåmärke runt ögat kan kännas ömt och svullet men besvären brukar minska efter några dagar. Har du inga besvär med synen kan du vänta med att söka vård. Det är vanligt att ett blåmärke runt ögat, en så kallad blåtira, skiftar i färg och flyttar sig nedåt i huden innan det försvinner.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om det blir många eller stora blåmärken utan att du eller barnet har slagit sig. Eller om det blir stora blåmärken även av en liten skada. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Det blir ett blåmärke som ökar i storlek eller gör ont, ofta i takt med pulsen, efter att du har gjort en artärpunktion, det vill säga när du har lämnat blodprov från en artär.
  • Det blir ett stort blåmärke efter ett slag mot till exempel låret och benet börjar svullna och göra mer och mer ont.
  • Det kommer stora eller många blåmärken i samband med att du tar blodförtunnande läkemedel.
  • Det blir stora eller många blåmärken tillsammans med till exempel näsblod eller att tandköttet blöder, utan att du vet varför.
  • Det blir blåmärken runt båda ögonen, eller bakom båda öronen, efter ett slag i huvudet. Det kan ta något dygn efter skadan innan blåmärkena syns.
  • Det blir ett blåmärke runt ena ögat och du börjar se sämre eller får ont i ögat, efter ett slag mot huvudet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2017-09-14
Redaktör:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin