PERSONLIGA BERÄTTELSER

Anders lever med obotlig cancer

Innehållet gäller Blekinge

Det är skillnad på att bara vara och att verkligen leva. Det vet Anders Mattiasson, från Karlskrona. Sedan sex år lever han med obotlig prostatacancer.

Anders lever med obotlig cancer

Anders Mattiasson är 72 år och har alltid bott i Karlskrona. Ändå har han sett stora delar av världen. Hans arbetsplats som elektriker och elingenjör har nämligen varit på fartyg som rest över världshaven.

I samband med förberedelserna för en axeloperation passade Anders på att ta ett så kallat PSA-prov, för att bedöma risken för prostatacancer. PSA-värdet var oroväckande högt och efter ytterligare provtagning fick Anders ett besked som ingen vill ha. Det var hösten 2011 och han var 66 år.

- Läkaren, en urolog vid Blekingesjukhuset, sade att det var en aggressiv form av prostatacancer och att det inte fanns något att göra. Det var en dödsdom. När jag gick därifrån var jag helt tom i huvudet. Jag såg bara liemannen som jagade mig, berättar Anders.

Förnyad bedömning

Där kunde berättelsen om Anders Mattiassons liv mer eller mindre ha tagit slut. Men hans granne, som råkar vara ordförande i prostataföreningen Viktor i Blekinge, övertalade Anders att söka sig till en annan urolog för en förnyad medicinsk bedömning. Den nya urologen sa att hans fall var lite för svårt för honom själv, men erbjöd Anders kontakt med en specialist i Kalmar. Specialisten gav Anders hormonbehandling som krympte prostatan så att den gick att operera bort.

- Han erbjöd sig att sätta kniven i mig och det är klart att jag tackade ja till det, skrattar Anders och utstrålar humor, värme och stor närvaro, både i livet här och nu och i berättelsen om sin sjukdom.

"Han erbjöd sig att sätta kniven i mig och det är klart att jag tackade ja till det."

Operationen genomfördes cirka ett år efter cancerbeskedet. Men trots att den gick bra steg PSA-värdet igen efter ett par år. Då motades cancern med strålning, men i fjol kom den tillbaka igen med stark kraft. PSA-värdet sköt i höjden och nådde 2 500 (normalt värde för en frisk man i Anders ålder är under 5). Ett så högt värde hade Anders aldrig hört om att någon annan haft. Till sist fanns bara en sak att göra: sätta in cellgiftsbehandling.

- Fysiskt mådde jag fortfarande bra, trots det höga värdet. Men psykiskt var det illa. Koncentrationsförmågan och glädjen försvann helt. Man kan säga att jag slutade leva. Jag bara var. Jag brydde mig inte om någonting, utan lät bli att göra saker som att dammsuga eller avsluta målningsarbetet på huset. Det var ju ingen idé, kändes det som. Jag såg ingen framtid.

Mindre oro

Nu, nästan ett år och en tuff cellgiftsbehandling senare, känner Anders att han har fått tillbaka livsglädjen. Han har blicken mot omvärlden igen. Och även om det finns en oro inför det nya PSA-prov som väntar inom kort, är oron mindre än tidigare. Det beror på att han vet vad nästa steg blir om värdet är för högt, nämligen en form av dämpande tabletter.

Anders Mattiasson har gått från att knappt veta något om prostatacancer till att vara mycket insatt i sin sjukdom. Han är en aktiv patient och följer noga hur cancervården utvecklas. Vilket är till det bättre, menar han.

- Standardiserade vårdförlopp har lett till bättre kontinuitet och trygghet i att man vet att man får den hjälp som alla har rätt till.

Han hyllar också den vårdpersonal som arbetar med cancerpatienterna, särskilt sjuksköterskorna vid dagvården, där han fått sitt cellgift, och kontaktsjuksköterskorna.

- Jag ser på dem direkt att de förstår vad jag går igenom. De ger mig trygghet och hopp. Jag älskar dem allihop, säger Anders med eftertryck och lägger handen mot bröstet.

Cancern kommer aldrig att försvinna, det är Anders väl medveten om. Men om han har några få eller ganska många år kvar att leva har han ingen aning om. Han vet att det hela tiden kommer nya läkemedel och behandlingar som gör det möjligt att förlänga livet.

Nya saker fyller livet

För Anders har sex alltid varit viktigt men där har cancern nu satt stopp för både förmågan att få stånd och för sexlusten.

-  Jag har fått lära mig att hitta nya saker att fylla tillvaron med. Förmågan till kärlek finns ju tack och lov kvar! Jag har haft ett väldigt bra liv där jag fått bli pappa till fem barn, träffa många människor, se mig om i världen och uppleva mycket. Jag är väldigt glad för livet!

Till toppen av sidan