Smärta under förlossningen

I början av förlossningen kan smärtan likna kraftig mensvärk. Det gör ont i nedre delen av ryggen. Det kan också stråla ner i benen och i nedre delen av magen.

Senare under förlossningen blir smärtan mer intensiv. Det gör ont i magen, ryggen och ner i benen. Det är vanligt att känna ett starkt tryck i bäckenet när barnet tränger neråt.

Värkarna är tillfälliga

Smärtan kommer i värkar. Det gör inte ont hela tiden, utan värken har en början och ett slut. En värk brukar hålla på i mellan 30 sekunder och två minuter.

För det mesta kommer värkarna glesare och svagare i början av förlossningen. Det brukar inte göra jätteont på en gång.

Pauser utan smärta

Mellan värkarna blir det en paus. Då är man oftast helt smärtfri och får lite tid att återhämta sig.

Det är olika hur långa pauserna är. Det beror på hur långt förlossningen har kommit.

I början av förlossningen brukar pauserna vara upp emot tio minuter. I slutet av förlossningen är pauserna kortare, kanske ner till en minut.

Det brukar vara dags att ta sig till förlossningen när det kommer tre till fyra värkar inom tio minuter.

Det kan bränna när barnet kommer

När barnet tränger ut genom slidöppningen är det vanligt att få en starkt brännande känsla i underlivet. Då kan barnmorskan hålla en varm handduk mot underlivet för att det ska göra mindre ont.

Hur ont gör det?

Smärtan vid en förlossning är en av de mest intensiva smärtor som finns. Men det är väldigt olika hur ont man tycker att det gör. En del som har upplevt njurstensanfall tycker att det gör ungefär lika ont.

När barnet ska födas öppnar sig livmodern. Då kan barnet tränga ner genom livmoderhalsen och ut genom slidan.

Här kan du läsa mer om vad som händer i kroppen under förlossningen.

Här kan du läsa mer om att föda tvillingar.

Därför gör det ont

När livmodern öppnar sig drar den ihop sig i värkar. Det gör ont.

Det gör också ont när barnet tränger genom livmoderhalsen och slidan.

Eftervärkar

Efter förlossningen ska livmodern dra ihop sig och bli lika liten som innan graviditeten. Det kallas för eftervärkar. Efter att moderkakan har lossnat blir det ett sår inne i livmodern. Eftervärkarna är viktiga för att såret ska dra ihop sig och läka.

Eftervärkar brukar inte göra så ont som förlossningsvärkar. Eftervärkarna brukar vara oregelbundna. Vanligtvis har man eftervärkar i upp till två dygn.

Eftervärkarna kan göra mer ont om du har fött barn tidigare.

Ont i bristningar och sår

Efter förlossningen är det vanligt att känna sig öm och svullen i underlivet, särskilt om du har fått bristningar.

Det kan kännas nervöst att kissa eller bajsa efteråt. Men oftast går det bra. Det brukar inte göra ont. Barnmorskan kan tömma urinblåsan med en kateter om det är svårt att kissa. Du kan behöva ta laxerande medel för att det ska gå lättare att bajsa, om du har fått större bristningar.

Prata med en barnmorska om du har väldigt ont efter förlossningen.

Det här är exempel på sätt att hantera smärta:

• Ignorera. Fortsätt med vad du håller på med och låt inte smärtan styra.
• Distrahera. Ta ett bad, se en film, lyssna på musik eller något annat du tycker om. Då blir det lättare att tänka på något annat än att det gör ont.
• Acceptera. Tänk på att smärtan hör till förlossningen. Att det gör ont tar dig närmare stunden då du får träffa barnet.

Prata med barnmorskan på barnmorskemottagningen om du är du orolig för smärtan under förlossningen. Hen kan hjälpa dig med hur du kan förbereda dig.

Du kan förbereda dig på att hantera smärta. Till exempel kan du andas på ett visst sätt eller röra på kroppen.

Det här är sådant som kan hjälpa till att förbereda dig inför smärtan:

• Gå en föräldrautbildning på barnmorskemottagningen. Där kan du få lära dig mer om förlossningar och hur du kan förbereda dig.
• Träna på andning och avslappning. Lita på dig själv och din kropp.
• Att få massage hjälper mot smärta. Be någon massera dig.

• Vila och sov mycket inför förlossningen.
• Sök hjälp för förlossningsrädsla om du är mycket orolig. Rädsla kan göra att du får mer ont.
• Lita på personalen. De har erfarenheter och kunskaper så att de kan hjälpa dig att hantera smärtan oavsett hur förlossningen blir.
• Skriv ett förlossningsbrev om det känns viktigt att få fram dina funderingar till personalen.

Kroppen är gjord för att hantera smärta. Under förlossningen producerar kroppen extra mycket av ett smärtstillande ämne som kallas endorfin. Endorfinerna gör det lättare att hantera mycket mer smärta än vanligt.

Endorfiner bildas även vid massage, beröring, sterila kvaddlar, akupunktur och tens. Det är metoder som förstärker kroppens eget system för att lindra smärta.

Ofta är smärta förknippat med fara eller sjukdom. Därför kan smärta upplevas som skrämmande. Den kan också ge ångest. Det kan vara bra att tänka att smärtan när du föder barn inte är farlig, utan det är som det ska vara.

Det kan göra mera ont om du samtidigt är rädd. Då kan det hjälpa att jobba med rädslan. Förbered dig på hur du ska tänka när smärtan blir intensiv. Öva på att andas lugnt. Försök sätta ord på vad du känner. Skapa en målbild över vad smärtan kommer resultera i.

När det gör ont i kroppen skickas signaler till hjärnan. Signalerna går genom nervtrådar. Hjärnan tar emot information om hur ont det gör och var smärtan sitter.

Vissa av nervtrådarna passerar ett område i hjärnan som har hand om känslor. Nervtrådarna blir extra retade om du känner rädsla och oro. Det lugnar nervtrådarna om du känner dig trygg och avslappnad.

Träna avslappning före förlossningen. Använd avslappningsmetoder under förlossningen. Då minskar rädslan och med det också smärtan.

Det finns olika metoder för att bedöva och dämpa smärtan. Vid en del metoder använder man läkemedel. De kallas medicinska metoder.

Andra metoder triggar igång kroppens eget system för smärtlindring. De kan kallas icke-medicinska eller naturliga metoder.

Exempel på smärtlindring utan läkemedel:

• Värme som smärtlindring
• Massage som smärtlindring
• Tens
• Akupunktur
• Sterila kvaddlar
• Varma dukar som hålls mot underlivet när barnet ska födas fram.

Exempel på smärtlindring med läkemedel:

• Lustgas
• Ryggbedövning
• Livmoderhalsbedövning, PCB
• Bäckenbottenbedövning, PDB
• Lokalbedövning

Vilken smärtlindringsmetod som passar bäst är olika.

Det kan vara svårt att veta i förväg vilken metod du vill prova. Du kan bestämma i samråd med barnmorskan under förlossningen. Du kan också ändra dig under förlossningen och prova olika metoder.

All smärtlindring är ett erbjudande från vården. Du bestämmer själv om du vill ha smärtlindring eller inte.

Ofta provar man olika former av smärtlindring under en förlossning. I början när smärtan är molande kan det räcka att lindra med värme, avslappning eller massage. Du kan ta värktabletter med paracetamol. Du kan också få en morfinspruta om du har mycket ont.

Senare under förlossningen när smärtan blir intensivare är det vanligt att lindra med läkemedel som lustgas eller ryggbedövning.

En del vill ha mycket smärtlindring med läkemedel under hela förlossningen.

Andra vill undvika läkemedel och använder metoder som massage och värme genom hela förlossningen.

Förlossningsavdelningarna använder vissa metoder oftare och andra metoder mer sällan. Men du kan alltid lita på att du får hjälp med smärtlindring utifrån dina behov om du behöver det. 

Varje förlossning är unik. Det går inte att säga hur smärtan kommer att bli utifrån hur det kändes när du födde barn tidigare. Det är vanligt att förlossningen går fortare om du har fött barn förut.

Du kan behöva extra stöd och smärtlindring redan i början av förlossningen, om du haft en svår upplevelse av smärta under en tidigare förlossning. Planera för det tillsammans med en barnmorska eller läkare.

För dig som inte föder kan det vara jobbigt att vara med när en närstående har mycket ont.

Under förlossningen kan du hjälpa till och underlätta. Du har en viktig roll. Det kan upplevas som ett stort ansvar och det kan vara bra att förbereda sig innan.

Kanske kan ni gå en förberedande kurs tillsammans. Ni kan också läsa på om förlossning, prata och skriva ett förlossningsbrev tillsammans.

Det kan kännas tryggt för er båda om du i förväg vet hur den som ska föda vill ha det. Du kanske kan massera, värma vetekuddar och underlätta på annat sätt. Planera och träna tillsammans redan under graviditeten vad du kan göra och hjälpa till med.

Under värkarbetet kan det vara svårt för den som föder att uttrycka sig. Då kan det vara bra om du som närstående vet tankar och önskemål redan innan. Då kan du vara med och tala om för personalen hur den som föder vill ha det.

När du föder barn med kejsarsnitt är du bedövad, så det gör inte ont.

Det vanligaste är att du får ryggbedövning innan kejsarsnittet. Under själva operationen kan du uppleva att läkaren drar i magen och det kan kännas obehagligt. Men det ska inte göra ont.

Efter kejsarsnittet kan du ha ont i operationssåret. Smärtan sitter i nedre delen av magen. När du rör mycket på dig kan det göra mer ont. Särskilt när du ska ändra läge från liggande till sittande eller stående kan det vara besvärligt.

Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel i två till tre veckor. 

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.