Autism

Skriv ut (ca 12 sidor)

Autism är en funktionsnedsättning med symtom som ofta upptäcks redan under småbarnsåren. Det är vanligt att barn med autism har svårt att reagera på tilltal eller uppmuntran från sin omgivning. Med tidigt stöd och anpassat lärande kan personer med autism ofta leva ett självständigt liv.

Skriv ut

Vad är autism?

Vad är autism?

Autism är en utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Hur stor funktionsnedsättningen blir är väldigt olika från person till person.

Det är vanligt att personer med autism samtidigt har en intellektuell funktionsnedsättning. Autism förekommer också med psykiska eller fysiska sjukdomar. Att ha autism tillsammans med andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar har betydelse för hur svåra symtomen blir. Förutom barn kan även vuxna utredas för autism.

Autism kallas inom vården också för autismspektrumtillstånd, AST. AST är ett samlingsnamn för autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd. Idag används även ordet autism för alla dessa tillstånd.

1177 Vårdguiden har valt att ha kvar artikeln om Aspergers syndrom. Anledningen är att innehållet är efterfrågat och lättare att söka som enskild artikel. Artikeln som följer här handlar om AST utan att särskilt ta upp Aspergers syndrom.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vid autism hos barn och vuxna finns det svårigheter inom två områden:

  • Begränsningar i socialt samspel och kommunikation
  • Upprepande beteenden och begränsningar i intressen och aktiviteter.

Du som är vårdnadshavare eller närstående till ett barn med autism upptäcker ofta redan under det första levnadsåret att barnet inte svarar på kontaktförsök som småbarn brukar göra. Det förekommer också ofta att barn med autism saknar intresse att vara tillsammans med jämnåriga och att leka med varandra.

Barn med autism talar ofta senare  

Vid autism är det vanligt att lära sig prata sent. Ibland kan barn med autism också stanna eller backa i sin utveckling efter att ha kommit igång med att säga några ord. Personer med autism härmar ofta hela eller delar av meningar de har hört tidigare. Ett sådant härmande kallas också för ekotal.

De flesta barn med autism lär sig att tala, men att ha autism och en svår intellektuell funktionsnedsättning påverkar barnets förmåga att tala. En del barn kan ha svårt att förstå och tolka språkets djupare mening, även om de kan uttrycka sig bra. Det som andra personer säger uppfattas ofta bokstavligt. Det är vanligt att ha svårt att förstå humor och ironi.

Den som har autism pratar ofta med en annan språkmelodi än personer utan autism. Språkmelodin kan uppfattas som entonig.

Att tolka ansiktsuttryck och gester kan vara svårt 

Vid autism är det vanligt med svårigheter att inleda och upprätthålla samtal med andra. Det brukar också vara svårt att förstå ansiktsuttryck, gester och tonfall i möten med andra människor. Personer som har autism kan ofta inte heller hålla ögonkontakt.

Upprepande beteende är vanligt vid autism

Vid autism är förändringar och nya situationer svåra. En vardag med rutiner och struktur gör livet däremot lättare för personer med autism. Det kan bero på att den som har autism har svårt att föreställa sig vad som ska hända vid förändringar och därför blir rädd och orolig. Att behöva ändra rutiner kan orsaka utbrott av ilska eller förtvivlan. Det är vanligt att den som har autism vill göra saker på ett bestämt sätt.

Personer med autism kan ha beteenden som omgivningen kan uppleva som enformiga. Sättet att bete sig kallas också för stereotypt. Beteendet innebär att göra samma sak om och om igen. Det kan vara rörelser som exempelvis att vifta med händerna, vagga kroppen fram och tillbaka eller gå på tårna. Upprepningarna har ofta en lugnande effekt på den som har autism.

Rörliga saker kan vara extra spännande

Det är vanligt att barn med autism är mycket intresserade av saker med rörliga delar. Det kan till exempel vara tvättmaskinens snurrande trumma eller leksaksbilens snurrande hjul. Att öppna och stänga dörrar om och om igen kan också vara intressant.

Barn som har autism kan ofta tycka om att rada upp leksaker men har svårare för spontana sätt att leka, som exempelvis rollekar. Barn med autism vill ofta leka ensamt och kan visa mindre intresse för jämnåriga.

Flera symtom krävs för att få en diagnos

Diagnosen autism innebär att barnet har svårigheter inom de två symtomgrupperna som finns beskrivna i början av kapitlet. Det är vanligt att omgivningen lägger märke till symtom och att vården ställer diagnosen före tre års ålder, men autism kan också upptäckas senare. Det kan ske exempelvis i samband med ökande krav från omgivningen. Sådana krav kan uppstå vid skolstart, skolbyten eller andra stora förändringar i livet eller inom familjen. Symtomen kan också märkas först i vuxenåldern.

Barnet kan reagera annorlunda på sinnesintryck

Vid autism är det även vanligt att reagera annorlunda på sinnesintryck. Barn eller vuxna med autism kan reagera på ett oväntat sätt på lukt, smak, konsistens, ljud, ljus eller beröring. Intrycken kan utlösa ett starkt obehag, exempelvis upplevelsen av att kläderna skaver. Andra kan tycka det är spännande att lukta intensivt på något.

Starka reaktioner på smak och lukt gör ofta att personer med autism har speciella matvanor eller vill bara äta viss sorts mat.

Många med autism kan ha svårigheter att tolka det hen hör, medan det ofta är lättare att uppfatta det som går att se.

Varje situation upplevs som unik

Personer som har autism har annorlunda sätt att lära sig saker, tänka och bearbeta information. Många barn och vuxna med autism kan ha svårigheter att ta in och sortera intryck. De kan uppleva varje situation som unik och har svårt att koppla ihop det som händer här och nu med minnen och tidigare erfarenheter.

Ett barn kan exempelvis klä på sig själv hemma med sina närstående men kan ha svårt att göra samma sak i andra miljöer och med andra människor. Det kan också vara andra färdigheter som barnet klarar i en miljö men inte i en annan.

Vanligt med autism och andra tillstånd samtidigt

Personer med autism har väldigt ofta också andra svårigheter eller tillstånd.

Det är vanligt att en eller flera av följande tillstånd eller besvär förekommer tillsammans med autism:

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnavårdscentral, BVC, om du tycker att barnet har svårt att tala, kommunicera och har ett enformigt beteende.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Barn i skolåldern

Kontakta en vårdcentral, en barnläkarmottagning eller BUP:s lokala mottagningar om något av följande stämmer:

  • Barnet har svårt att kommunicera eller att umgås.
  • Barnet har svårt att klara kraven i skolan.
  • Barnet är rastlös eller har svårt att koncentrera sig.
  • Barnet har svårt med kontakt till jämnåriga.

Barn som verkar ha autism utreds av en läkare och en psykolog. Ibland kan även en logoped, specialpedagog, arbetsterapeut eller sjukgymnast vara med i teamet.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Blekinge

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Hjälp och stöd för barn och unga

Barn och unga med Aspergers syndrom eller autism kan få hjälp vid följande instanser, i denna ordning:

0-5 år

  1. Barnavårdscentral
  2. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog
  3. Habilitering

6-17 år

  1. Elevhälsa eller vårdcentral
  2. Habilitering

Hjälp och stöd för vuxna

Vuxna som behöver vård och stöd kontaktar:
18 år och äldre

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du som är vårdnadshavare och barnet har kommit till mottagningen görs en första bedömning om barnet verkar ha en funktionsnedsättning inom autismspektrumet. Sedan börjar själva autism-utredningen men förutsättning är att den första bedömningen har visat att barnet sannolikt har någon form av autism.

Utredningen har flera delar

Utredningsteamet tar reda på hur barnet beter sig i olika vardagssituationer och hur barnets utveckling tidigare har varit. Du som är vårdnadshavare eller närstående får berätta om barnet. Du kan också få svara på frågeformulär. Beroende på barnets ålder kan utredningsteamet även ha samtal med barnet själv.

Teamet bedömer utveckling, språk och beteende

Barnet får göra olika tester för att teamet ska kunna bedöma utveckling och språkförmåga. Det är vanligt att en logoped är med när barnets språk ska bedömas.

Teamet observerar också hur barnet beter sig på mottagningen och i vardagen, exempelvis i förskolan eller skolan.

Barnets övriga hälsa är också viktig

Läkaren i teamet bedömer barnets övriga hälsa och undersöker om barnet har andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Läkaren gör också en undersökning om det finns fysiska besvär som kan förklara barnets svårigheter.

Eftersom svårigheterna kan se väldigt olika ut utreds barnet med särskild hänsyn till sin personliga situation. Det har betydelse för utredningens resultat som också omfattar vilket stöd barnet kan få.

Fäll ihop

Att få besked om autism

Att få besked om autism

Att få reda på att barnet har autism kan vara både en lättnad och en sorg. En lättnad för att du får en förklaring till svårigheterna. Men det kan också kännas som en sorg att svårigheterna beror på en funktionsnedsättning.

Barnet behöver få information

Ett barn som har autism och undrar över sin funktionsnedsättning behöver få information på ett sätt som passar ålder och utvecklingsnivå. En anpassad form att prata med barn om svåra frågor kan vara att göra en berättelsebok.

Det är ofta bra att barnet också får information av någon annan än dig som är vårdnadshavare eller närstående. Det kan exempelvis vara någon i utredningsteamet som pratar med barnet om autism och vad diagnosen innebär.

Fäll ihop

Behovet av stöd

Behovet av stöd

Det är viktigt att få ett anpassat stöd så tidigt som möjligt. Då kan symtomen minska och det kan i framtiden bli lättare för barnet att leva ett självständigt liv. Vilken typ av stöd ett barn med autism kan få och i vilken omfattning varierar mycket. Det beror exempelvis på om barnet utöver autism har andra svårigheter och hur svår funktionsnedsättningen är.

Ju tidigare barnet får hjälp desto lättare blir det för barnet att lära sig nya saker. Det är viktigt att undvika för stora krav som barnet inte kan leva upp till. Då kan barnet få nya svårigheter och därför må sämre.

Bra att få kunskap om autism

Ett bra första stöd är att du som vårdnadshavare eller närstående får kunskap om vad autism innebär. Ju mer du lär dig om barnets svårigheter, desto lättare brukar det vara att hantera svåra situationer i vardagen och att hjälpa barnet. Många utredningsteam erbjuder utbildningsträffar för dig som är vårdnadshavare eller närstående till barn med autism.

Lugn, ordnad och förutsägbar miljö är viktig

Barn med autism har ofta svårt att hantera och sortera intryck. Barnet behöver en lugn och förutsägbar miljö omkring sig. Du som vet mer om barnets funktionsnedsättning kan lättare anpassa barnets olika miljöer. På så sätt kan du minska oro och stress för barnet. Det finns hjälpmedel som kan göra det lättare för dig att kommunicera med barnet, exempelvis bildscheman eller att rita och skriva i en gemensam berättelsebok.

Att lära sig nya färdigheter

Den som har autism behöver hjälp att utveckla färdigheter och lära sig nya saker.

Det kan exempelvis vara en eller flera av följande:

  • Barnet kan behöva stöd att göra något tillsammans med andra.
  • Barnet kan behöva hjälp att tala och uttrycka sina behov.
  • Barnet kan också behöva stöd att använda sig av kroppsspråket.
  • Barnet kan genom lek behöva öva på att umgås med andra.

En del barn kan behöva mer intensiv träning. Det är behandlaren som utifrån barnets behov bedömer hur en sådan träning kan se ut. Behandlaren tar också ställning till vilka färdigheter som är särskilt viktiga för barnet att öva på.

En del barn har svårigheter med maten

Många barn med autism har svårigheter med att äta. Det är vanligt att barnet bara vill äta en viss typ av mat. För barnets omgivning kan måltiderna därför bli stressande och leda till konflikter.

Det finns ofta flera orsaker till svårigheterna. Det kan exempelvis vara matens konsistens eller smak som barnet inte gillar eller båda delar. Barn som har autism har ofta svårt att bryta med ett beteende och det innebär även vanor kring maten. Barnet kan också uppleva den sociala gemenskapen i samband med måltiderna som krävande.

För att skapa bra matvanor är det viktigt att förstå orsaken bakom barnets beteende. Du som är vårdnadshavare eller närstående kan därför behöva stöd för att lära dig vad barnets svårigheter beror på. Där kan mottagningen som behandlar barnet ofta hjälpa till.

Det kan vara svårt att sova

Barn med autism kan ha svårt att sova, men tydliga rutiner kan hjälpa barnet att få en bra sömn. En bra vana är exempelvis att barnet ska ha ätit tillräckligt på kvällen. Då vaknar barnet inte av att vara hungrig. Andra bra rutiner kan vara att barnet tar ett bad eller att du läser eller sjunger för barnet innan det är tid att gå och sova. Många barn har lättare att sova om de får ha med sig ett gosedjur eller liknande när de ska lägga sig.

Rätt till LSS

Barn med autism har rätt till stöd enligt lagen om stöd till vissa funktionshindrade, LSS. Rätten omfattar stöd från landstinget och från kommunen där ni bor. Du kan läsa mer om LSS-lagen på riksdagens webbplats.

Inom kommunen är det en särskild LSS-handläggare som fattar beslut om det stöd barnet kan få. Bedömningen utgår ifrån autism-utredningen som vården har gjort för att ställa diagnosen. Stöd från kommunen kan exempelvis vara vistelse i korttidshem eller avlösare i hemmet. Landstinget kan ge er råd och stöd som ofta erbjuds av habiliteringen i ditt län.

Om du vill veta mer om vilket stöd barnet har rätt till kan du fråga kommunens LSS-handläggare.

Fäll ihop

Att gå i skolan

Att gå i skolan

Ett barn som har autism behöver förberedas ordentligt när det ska börja skolan. Barnet kan behöva tid att vänja sig vid den nya miljön, nya rutiner och nya lärare. Det kan vara bra om barnet får besöka skolan innan terminen börjar och om du som förälder eller vårdnadshavare kan träffa läraren före skolstarten.

De flesta barn med autism kan gå i vanlig grundskola. De som har autism och en intellektuell funktionsnedsättning kan behöva gå i särskola för att få en anpassad undervisning. När barnet ska byta skola är det viktigt att förmedla kunskap om barnets funktionsnedsättning till personer som finns kring barnet.

Det är bra om vårdnadshavare, närstående, personal i skolan och andra personer som träffar barnet regelbundet kan bilda ett nätverk. Att informera om att barnet har en eller flera funktionsnedsättningar gör det ofta lättare för andra att förstå barnets svårigheter. Barn med autism mår bra av att regler hemma och i barnets övriga omgivning är så lika som möjligt.

Prata med klasskamrater

Det kan vara bra att klasskamraterna får information i förväg när ett barn med autism ska börja i skolan. Du som är vårdnadshavare kan själv berätta om autism för barnets klasskamrater och deras närstående. Eller så kan du be skolan att sköta det. De som ska gå i samma klass behöver veta en del om funktionsnedsättningen för att förstå barnets särskilda behov. Klasskamraterna behöver också lära sig förstå varför hen ibland beter sig på ett annat sätt eller behandlas på ett annat sätt av en lärare.

Läs mer om skolhjälpmedel.

Fäll ihop

Tonår och pubertet

Tonår och pubertet

För barn med autism är tonårstiden som för andra barn, en del påverkas mycket och andra mindre. Under puberteten händer det mycket i kroppen som kan vara påfrestande. Ett barn med autism kan ha svårt att förhålla sig till sina egna kroppsliga och känslomässiga signaler.

Det händer ofta att nya svårigheter uppkommer under tonårstiden. Ett barn kan plötsligen stanna upp i sin utveckling, börja må dåligt och kanske få ett mer impulsivt och utagerande beteende. Det kan också till exempel handla om att barnet undviker vissa situationer och isolerar sig. Som förälder kan du behöva ge extra stöd under den här tiden.

Det är viktigt att tänka på att ett ändrat beteende kan ha sin förklaring i stress eller frustration kopplade till för höga krav eller brist på en meningsfull sysselsättning. För att främja en bra utveckling behöver orsaker som kan leda till stress och irritation vara så få som möjligt.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med autism

Att vara närstående till någon med autism

Att vara vårdnadshavare eller närstående till ett barn med autism kan innebära en viss omställning eftersom barnet behöver ofta mer stöd och stimulans än andra barn. Särskilt den första tiden efter beskedet kan vara omtumlande.

Stöd till föräldrar och kontakt till andra

Eftersom det krävs mycket tid och kunskap för att stödja ett barn med autism, kan det vara bra att få kontakt med andra i liknande situationer. Du kan exempelvis höra av dig till Autism- och Aspergerförbundet. Med kunskap om funktionsnedsättningen och hur den kan hanteras kan du lättare få vardagen att fungera och minska stress och oro.

Det finns anhörigstöd som kommunerna erbjuder närstående till personer med autism. I många kommuner är det möjligt att delta i stödgrupper, studiecirklar eller att få enskilda stödsamtal. Du som sköter en stor del av barnets stöd har rätt till ekonomiskt vårdbidrag.

Viktigt med egen tid

Hjälp och stöd för ett barn med autism kan ta mycket av din tid. Även om du behöver anpassa livet till barnets behov, ska du inte glömma bort dina egna. Andra delar av livet, som barnets syskon och arbete, behöver också utrymme. Barn med autism kan också gilla att ha en helg eller vecka utan närstående då och då. Den tiden kan ge barnet möjlighet att få vänner och upplevelser utanför sin närmaste omgivning.

Fäll ihop

Att ha autism som vuxen

Att ha autism som vuxen

De flesta får diagnosen autism som barn. Men ibland kan du som vuxen behöver utredas för autism. Anledningen kan vara att du exempelvis har stora svårigheter att organisera din vardag eller har svårt att umgås med närstående eller andra i din omgivning.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har autism. Det är vanligt att en psykiatrisk mottagning utreder om du som vuxen har autism. Vårdcentralen skriver en remiss om du behöver utredas för autism.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Utredning som vuxen

Det kan vara bra att utredas för autism om du upplever att du har stora svårigheter i din vardag. Att få ett namn för svårigheterna kan göra att du själv och andra personer förstår dig bättre. Det är ofta en fördel att ha en närstående med sig när du får veta resultatet av utredningen.

En autismdiagnos innebär också att du omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det gör att du kan ha rätt till olika former av stöd. Läs mer om LSS på riksdagens webbplats.

Läkare och psykolog intervjuar

Utredningen görs i princip på samma sätt för vuxna som för barn. Det är bra om en närstående kan följa med till mottagningen som håller i utredningen. Det behöver vara en person som har känt dig som barn. Då kan både du och din närstående intervjuas av en läkare eller psykolog.

Frågorna handlar om vilka symtom du har haft som barn, hur utvecklingen har varit och vilka svårigheter du har just nu. Även andra som till exempel arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer kan vara med i utredningsteamet.

Viktigt med behandling av fysiska eller psykiska besvär

Läkaren gör dessutom en bedömning av din fysiska och psykiska hälsa. Många vuxna med autism har utöver funktionsnedsättningen andra besvär som exempelvis oro och ångest, depression eller sömnsvårigheter. Det är viktigt att du får behandling för dina besvär.

Vuxna med autism har rätt till stöd

Vuxna med autism har rätt till insatser från habiliteringen som erbjuder kontakt med psykologer, kuratorer, logopeder och sjukgymnaster. Habiliteringen riktar sig med utbildning även till närstående och stödpersoner. Du kan ansöka om stöd på ditt lokala habiliteringscenter.

Om du behöver stöd i hemmet, så kallat boendestöd, kontaktar du kommunen. I flera kommuner finns olika former av boendestöd som du kan söka enligt LSS eller socialtjänstlagen. På riksdagens webbplats kan du läsa mer om LSS och socialtjänstlagen.

Vid större behov av stöd finns det till exempel gruppbostäder och serviceboende i egen lägenhet men där det i samma hus finns personal som du kan få stöd av.

Viktigt med en sysselsättning där dina styrkor tas tillvara

Som vuxen med autism kan du behöva en ordnad och lugn tillvaro. Det kan vara bra med en miljö där du kan arbeta utan att alltför ofta bli störd. Det är bra om du har ett arbete som är utformat efter dina intressen och kunskaper och där dina styrkor tas till vara. Många kommuner har verksamheter med sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Publicerad:
2018-01-18
Redaktör:

Astrid Källström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Kadesjö, läkare, Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg