Praktiskt stöd vid cancer
Cancer och behandlingen mot sjukdomen kan göra att du blir tröttare eller får andra besvär i kortare eller längre perioder. Då kan du behöva praktisk hjälp eller något hjälpmedel för att klara vardagen.
Du kan ha rätt till mer praktisk hjälp och fler hjälpmedel än du tror men det varierar beroende på var du bor. Fråga kontaktsjuksköterskan, din läkare eller kuratorn vad som finns.
Du kan läsa mer om vilka personer som kan delta i din vård i texten Vad är cancerrehabilitering?
Cancerdrabbade familjer erbjuds avkoppling i fjällen
Intill Snötorget i Lindvallen ligger Stefans Stuga, ett specialdesignat och liftnära boende, med avsikt att bli en plats där familjer som drabbats av cancer kan koppla av, umgås, uppleva och vara tillsammans.
Stefans Stuga ingår i Stefan Paulssons cancerfond. Stefan, som gick bort i februari 2008, hade en speciell relation till Lindvallen. Därför är det en önskan från Lindvallen och SkiStar att få hedra minnet av Stefan i Stefans anda: Med Omtänksamhet, Generositet, Engagemang och Glädje.
Stefans Stuga är resultatet av många människors och företags engagemang. Vissa har haft en personlig relation till Stefan, andra vet vad det innebär när sjukdomen drabbar. Gemensamt för alla är viljan att bidra till en plats för positiva upplevelser och goda minnen.
Vem kan söka?
Till Stefans Stuga kan familjer, där någon familjemedlem (barn eller vuxen) drabbats av cancer eller gått bort i cancer, komma för att ha fjällsemester.Varje vecka under hela året erbjuder stiftelsen två familjer en kostnadsfri veckovistelse i Stefans Stuga.
De familjer som saknar ekonomiska resurser för en sådan vistelse och där någon i familjen drabbats av cancersjukdom (barn eller vuxen), inom senaste året från och med ansökningsdatum, kan ansöka om vistelse. Även anhöriga till person som gått bort i cancer senast 6 månader från och med ansökningsdatum är välkomna att ansöka.
Sökande familjer ska vara bosatta och mantalsskrivna inom Södra sjukvårdsregionen, dvs i Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland (Halmstad, Hylte, Laholm). Stiftelsen Stefan Paulssons cancerfond har tillsammans med Region Skåne givit Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) har uppdraget att ta ansvar för att information når familjer som kan vara aktuella att för vistelse i Stefans stuga samt att hantera och bedöma ansökningar.
Om du tappar hår
Vissa behandlingar kan göra att du tappar hår, till exempel på huvudet, ögonbrynen eller ögonfransarna.
En del använder en sjal eller en mössa under den tid som behandlingen pågår.
En del föredrar peruk. Då skriver läkaren en remiss så att du kan få det. Du har rätt till bidrag för peruk. Bidraget är olika stort i olika regioner. Du får betala mellanskillnaden själv om bidraget inte räcker. På en del håll går det också att få ersättning för lösögonfransar.
Vid många sjukhus ger företag kurser i hudvård och smink för personer med cancer. Du kan även få lära dig olika sätt att knyta sjalar. Fråga kontaktsjuksköterskan var du kan hitta en sådan kurs om du är intresserad.
I Region Blekinge är det din kontaktsjuksköterska som ger dig en rekvisition för peruk/tupé inklusive utprovning och anpassning. Rekvisitionen ger dig rätt till ett bidrag på 7 000 kronor exklusive moms per år. Eventuell kostnad utöver den maximala ersättningen betalas av dig direkt till frisörsalongen/perukmakaren. Individuell bedömning av barn kan göras, prata med din vårdgivare.
Rekvisitionen tar du med dig till valfri frisörsalong/perukmakare vid utprovning av peruk/tupé.
Tandvård kan ingå i behandlingen
En del cancerbehandlingar kan göra att du lättare får infektioner i munnen och hål i tänderna. Då kan du få tandundersökningar och viss tandvård till samma avgift som för sjukvård. Fråga din läkare eller kuratorn om du vill veta mer.
Här kan du läsa mer om tandvård i samband med vissa sjukdomar och sjukdomsbehandlingar.
Hjälpmedel kan göra livet lättare
Det finns olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Hjälpmedel kan vara till exempel en rullator, en högre toalettsits eller ett trygghetslarm.
Be kontaktsjuksköterskan eller din läkare om kontakt med en arbetsterapeut om du vill diskutera hjälpmedel. Du och arbetsterapeuten bestämmer tillsammans vad som blir bäst för dig.
Basutbudet kostar ingenting men du måste lämna tillbaka sakerna när du inte behöver dem längre.
Ibland behöver du betala själv för ett hjälpmedel som du vill ha. Då kan du söka bidrag från fonder eller stiftelser.
Här kan du läsa mer om hur du får hjälpmedel.
Bidrag för att anpassa bostaden
Du kan få bidrag om sjukdomen och behandlingen gör att du behöver få din bostad anpassad. Du kan till exempel behöva bredare dörröppningar, lägre trösklar, hiss eller få badrummet ombyggt.
Läkaren eller kontaktsjuksköterskan kan hjälpa dig att få kontakt med en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten hjälper till med bedömning av dina behov och de kontakter som behövs.
Här kan du läsa mer om bostadsanpassning.
Resa med färdtjänst
Du kan ansöka hos kommunen om färdtjänst om sjukdomen och behandlingen gör det svårt för dig att åka med kollektiva färdmedel.
Sjukresor vid besök i vården
Du kan få ersättning för de kostnader du har haft för resor till och från exempelvis en vårdcentral, en tandläkarmottagning eller ett sjukhus på grund av sjukdomen. Reglerna kan vara lite krångliga, men du kan få dem förklarade där du får behandling.
Här kan du läsa mer om sjukresor.
Sjukvård i hemmet
Ibland kan det gå att få sjukvård hemma. Då kommer vårdpersonalen hem till dig i stället för att du kommer till vårdcentralen eller sjukhuset. Hemsjukvård kan innebära allt från enkla provtagningar till mer avancerad vård med medicinsk utrustning.
Hemsjukvården fungerar olika i olika regioner och kommuner. Din läkare eller kontaktsjuksköterska ordnar de kontakter som behövs.
Hemsjukvården samarbetar ofta med hemtjänsten.
Hemtjänst för att klara vardagen
Du kan få hemtjänst om du behöver hjälp med till exempel städning, tvätt, dusch, påklädning eller att handla mat.
Du ansöker om hemtjänst hos kommunen. Ring kommunens växel eller besök kommunens webbplats för att få kontakt med en biståndshandläggare. Biståndshandläggaren och du planerar tillsammans för den hemtjänst du kan få.
Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan ge dig mer råd och information om du behöver det.
