Senast reviderad 2016-06-22

Kan jag fortsätta leva med min svartsjuke man?

Fråga

Jag har levt med min man i 25 år nu, men snart orkar jag inte med hans svartsjuka. Han är välutbildad och har ett mycket bra jobb och är en bra pappa och man när han inte svartsjuk. Vi älskar varandra, men nu orkar jag inte mer. Ändå tycker jag så synd om honom. Vad ska jag göra?

Han ser saker som aldrig har hänt och jag har inget aning om att vad han pratar om. På grund av detta kan vi inte umgås med några vänner längre. Han anklagar mig för att ha kontakter med män i grannhusen också.

Jag ger honom mycket uppmärksamhet och kärlek. Jag känner att jag får tassa på tå för att inte provocera honom men ibland får han utbrott och blir fruktansvärt arg på mig. Han vill kontrollera mig hela tiden. Han vill inte acceptera att han har problem utan säger att det är jag som har fel.

Svar

Vilken viktig och bra fråga du ställer när du funderar kring om du kan leva vidare med din man eller inte. Ni har levt tillsammans länge och det finns mycket som är bra mellan er men samtidigt finns hans svartsjuka som tar kraft och energi. En svartsjuka som, om jag förstår rätt, har funnits där under en längre tid.

Du beskriver på ett tydligt sätt hur din man blir när han är svartsjuk och vilka konsekvenser det får för dig. Du får tassa på tå skriver du och kan inte vara dig själv av rädsla för hans ilska. Han vill kontrollera dig på olika sätt och ni kan inte längre umgås med era vänner. Det låter verkligen som en situation som inte är bra för någon av er.

Vad kan svartsjuka bero på?

Det kan se olika ut men ofta har svartsjukan att göra med en egen känsla av osäkerhet. Det kan till exempel bero på att man känner sig otillräcklig i en relation. Eller så kan det handla om att man inte tror att man är möjlig att tycka om som den man är. Om det är så ligger det nära till hands att man också börjar tro att ens partner egentligen inte vill vara tillsammans med en. Då kan man börja misstänka och se saker som aldrig har hänt. 

Jag vet inte hur bakgrunden till din mans svartsjuka ser ut, men det är han själv som har huvudansvaret att hantera den.  Inte du. Det är inte ditt fel eller ansvar att han reagerar och beter sig som han gör.

Tips och råd till dig

Du undrar vad du ska göra och jag har inget säkert svar. Men jag tror att det är viktigt att du inte accepterar sådant som faktiskt inte är okej för dig. Det är ju till exempel inte rimligt att du ska göra om dig själv av rädsla för hans ilska eller helt behöva offra ditt sociala liv på grund av att hans svartsjuka. Det mår ingen relation bra av i längden.

Om du fortfarande känner att du har tillräckligt med kraft att göra det så kan du pröva att prata med din man om hur du känner det. Om att du fortfarande älskar honom och ser hans goda sidor, men att du inte orkar med att fortsätta som nu. Att du behöver en förändring från hans sida. I bästa fall så kan det leda till ett bra samtal er emellan där han börjar ta större ansvar för sina problem. Troligtvis vill han inte heller bete sig på det här sättet. Men för att en förändring ska vara möjlig måste han ta tag i sina problem.

Att förändra ett svartsjukebeteende som funnits under en längre tid är svårt och det är troligt att han kan behöva hjälp utifrån på något sätt. Till exempel genom samtalsstöd med en psykolog. Det tycker jag att du kan föreslå honom att göra. Ni kan också söka stöd gemensamt i familjerådgivning. Då blir fokus mer på relationen er emellan. Det kan till exempel handla om att få hjälp med hur ni kan göra för att förstå varandras behov bättre, för att sedan kunna leva vidare tillsammans på sätt som är på bägges villkor. Eller så kan ni få hjälp att separera på ett så bra sätt som möjligt.

Du kan också söka stöd för egen del om du behöver hjälp att komma fram till hur du ska göra. Om det finns någon i din närhet som du litar på och tycker är bra att prata med, så tveka inte att prata med den personen. Samtalsstöd via vårdcentralen kan också vara ett alternativ.

Vill du ha tillfälle att berätta mer ingående om situationen kan du också pröva att ringa till Nationella hjälplinjens telefonjour. Dit ringer du anonymt och de som svarar har professionell utbildning. De kan ge stöd i stunden och kanske utifrån samtalet också fler tips om vart du skulle kunna vända dig för att få bra hjälp.

Det finns även andra telefonjourer du kan ringa för att få stöd. Till exempel Kvinnofridslinjen eller Jourhavande medmänniska.

Det är naturligt och bra att du reagerar på hans beteende och funderar över hur du ska göra. Tillåt dig att prioritera dina behov och var så tydlig som möjligt med vad som inte är acceptabelt för dig. Tveka inte heller att ta det stöd du behöver. Jag hoppas att du kan hitta fram till vad som är rätt för dig att göra.

Petter Björklund, psykolog