Ta pulsen

Skriv ut (ca 3 sidor)

Att ta pulsen är en vanlig undersökning vid hälsokontroller. Det är hjärtats slag som mäts när man tar pulsen. Genom att ta pulsen kan man kontrollera antal hjärtslag per minut och hur regelbunden rytmen är.

Skriv ut

När du tar pulsen räknar du hjärtats slag. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i blodkärlen, utvidgas kärlen lite. Det är den pulsvågen du känner när du tar pulsen.

Så går det till att ta pulsen

Så går det till att ta pulsen

När du själv tar pulsen eller när någon tar pulsen på dig är det vanligt att använda fingrarna. Inga andra hjälpmedel behövs. Det är vanligt att ta pulsen på insidan av handleden. Där går en artär eller pulsåder som kallas strålbensartären. Det går även bra att ta pulsen genom att känna på sidan av halsen där halsartären går, eller i ljumsken där lårartären finns. Pulsen kan också kännas på flera andra ställen, till exempel i tinningen, i knävecket, på fotens ovansida eller bakom den inre fotknölen.

Du kan stå, sitta eller ligga ner när du eller någon annan tar pulsen på dig.

Ta pulsen på handleden under tummenRäkna pulsslagen under en hel minut.

Så tar du pulsen på dig själv 

  • Lägg utsidan av din ena handled i den andra handens handflata.
  • Med hjälp av pekfingret och långfingret letar du reda på artären som går längs med underarmen på handledens tumsida. Du kan också lägga pekfingret och långfingret mot artären utan att hålla runt handleden.
  • När du känner pulsen tydligt börjar du räkna pulsslagen medan du tar tid. Räkna gärna under en hel minut. Då är det antal slag per minut som du kommer fram till mer säkert. Men du kan även räkna i 30 sekunder och multiplicera med två för att få fram antalet slag per minut. 

Så tar du pulsen på en annan person

När du tar pulsen på någon annan gör du på samma sätt som när du tar pulsen på dig själv. Du ska inte känna med tummen. I tummen finns en ganska stor artär och risken finns att du känner dina egna pulsslag i stället för pulsen hos den person som du undersöker.

Känn på halsen eller ljumsken om du inte känner en tydlig puls vid handleden

Ta pulsen på halsen under käken/öratLägg två fingrar innanför den sneda halsmuskeln.

På barn är det ofta lättare att känna pulsen på halsen.

Det är också lättare att känna pulsen på halsen eller i ljumsken om blodtrycket är lågt eller om en person har svag puls. Det kan till exempel vara efter en större blödning. Det kan vara bra att pröva de olika möjligheterna. Då vet du hur du ska göra om du vill räkna pulsen i en rörig och stressad situation, till exempel vid en olycka.

Fäll ihop

Pulsen hos vuxna och hos barn

Pulsen hos vuxna och hos barn

En vuxen person som vilar brukar ha en puls på mellan 60 och 70 regelbundna slag per minut. En vältränad person har ofta lägre vilopuls, mellan 45 till 55 slag per minut eller ännu lägre. 

Hos barn under ett år kan pulsen vara upp till 160 slag per minut. Ända upp till tioårsåldern slår ett barns hjärta vanligen upp till 110 slag per minut i vila. Barn över tio år har vanligen en puls på 60 till 80 slag per minut.

Fäll ihop

Varför görs undersökningen?

Varför görs undersökningen?

Att kontrollera pulsen är en viktig del i många undersökningar. En mycket snabb eller en oregelbunden puls kan till exempel tyda på att du har förmaksflimmer eller förmaksfladder. En hastig och svag puls kan tyda på att du har en stor inre eller yttre blödning. 

Vid dessa tillfällen brukar en läkare eller någon annan vårdpersonal mäta din puls:

  • Du genomgår en hälsokontroll.
  • Du genomgår en blodtrycksmätning.
  • Du har svimmat.
  • Du ska opereras.
  • Du har råkat ut för en större blödning.
  • Du har försämrad blodcirkulation.
  • Du har problem med hjärtat.
Fäll ihop

Pulsen varierar

Pulsen varierar

Pulsen kan variera mycket i olika situationer.

I dessa situationer kan pulsen öka och bli snabbare:

  • Du anstränger dig fysiskt.
  • Du är stressad eller rädd.
  • Du har ont.
  • Du har feber.
  • Du förlorar mycket blod.
  • Du har kaffe, nikotin eller för hög dos av vissa läkemedel i kroppen.
  • Du försöker sluta snusa eller upphör att ta vissa läkemedel eller droger.
  • Du har abstinens efter att under en period druckit mycket alkohol.
  • Du har giftstruma, propp i lungan eller lungsjukdomar som leder till att kroppen får dåligt med syre.

I dessa situationer kan pulsen bli långsammare än vanligt:

  • Du svimmar.
  • Du tränar och blir mer och mer vältränad. Mer träning kan ge lägre vilopuls.
  • Du använder vissa läkemedel. Till exempel läkemedel som bromsar hjärtats slag, som betablockerare, kalciumblockerare och digitalis.
  • Du får en blockering av hjärtimpulsen från förmaket till kammaren, så kallad AV-block.

Pulsen kan också kännas olika kraftig. Om du förlorar mycket blod blir pulsen snabb men svag och svårare att känna. Däremot blir pulsen kraftig och lättare att känna när du anstränger dig. Ibland kan du höra din egen puls i öronen, om du ansträngt dig mycket eller ligger ner på örat.

Extraslag är vanligt

Enstaka extraslag under vila är helt ofarligt och är något som de flesta har ibland.

Det kan kännas som om hjärtat slår extra hårt eller oregelbundet. Tar du pulsen när det händer känner du att pulsen gör ett kort uppehåll och sedan blir lite snabbare. Detta sker vanligen bara vid ett enda tillfälle, det blir som ett dubbelslag.

Oregelbunden puls

Det är vanligt att pulsen varierar lite med andningen. Men ibland kan pulsen vara oregelbunden hela tiden, till exempel om du har problem med hjärtat, såsom förmaksflimmer och förmaksfladder.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har något av följande symtom:

  • Du får många extraslag i vila.
  • Din puls är oregelbunden och pulsslagen är olika starka.
  • Du är andfådd och trött samtidigt som du har snabb, oregelbunden puls.

Kontakta en vårdcentral om du får enstaka extraslag i samband med ansträngning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-02
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.

Fotograf:

Jenny Hallström, 1177 Vårdguiden