Ångest – starka känslor av oro

Ångest är en intensiv känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt.

Du kan till exempel känna

• ett tryck över bröstet,
• att hjärtat slår snabbt eller hårt,
• att du blir torr i munnen
• att du får en klump i magen eller känner dig yr eller svag i musklerna. 

En del får diarré eller måste kissa oftare än vanligt.

Det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. Ångest är reaktioner från nervsystemet som du inte kan styra själv. Det kan kännas mycket obehagligt att ha ångest, men det är inte farligt.

Overklighetskänslor

Ofta kommer ångesten utan att det finns något tydligt yttre hot vilket kan skapa en känsla av overklighet. Många beskriver det som att befinna sig "i en bubbla", avskärmade från omvärlden.

Ångest kan upplevas olika för olika personer, och även kännas på olika sätt olika gånger. De flesta upplever ångest någon gång i livet. En del får det bara någon enstaka gång. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka, eller ångest som håller i sig länge.

Känsligare för stress

Ångest kan göra att det blir svårt att slappna av och att sova bra. Du kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd, eller få för lite sömn. Det kan i sin tur göra att du blir känsligare för stress, vilket kan öka din ångest. Ångest kan också göra dig rastlös, otålig och lättirriterad, eller att du lättare blir arg eller ledsen.

Ångest är ett tillstånd som går över av sig själv, ofta på några få minuter. Men tanken på ångesten kan stanna kvar längre, och göra dig rädd för att känslan ska komma tillbaka.

Ångest som kommer plötsligt och oväntat intensivt kallas för panikångest. Ibland kallas det även för ångestattack eller panikattack. Om du får en panikattack är det vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:

• Du känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt.
• Du får svårt att andas eller känner en tyngd över bröstet.
• Du får ont i magen, mår illa eller känner det som en "klump" i halsen eller i magen.
• Du får frossa eller svettas.
• Du känner dig yr eller svimfärdig.
• Du känner stickningar eller domningar i händer eller fötter.
• Du darrar, skakar eller känner dig svag i musklerna.

Att få en panikattack kan kännas mycket obehagligt och skrämmande. Många beskriver det som en känsla av overklighet. Det kan kännas som att du håller på att tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö. Men panikångest är inte farligt och det går över av sig själv.

Även om panikattacken går över snabbt kan upplevelsen vara så skrämmande att du tänker mycket på upplevelsen av panikattacken och börjar göra allt för att undvika att det ska hända igen.

Om du har återkommande panikattacker under minst en månad och är så rädd för att få en ny attack att du börjar begränsa ditt liv kan du ha fått något som kallas paniksyndrom. Då finns det behandling som hjälper.

Att få panikångest en enstaka gång betyder inte att du har paniksyndrom.

Ångest är en naturlig reaktion och betyder inte att det är någonting fel med dig.

De symtom du upplever när du har ångest beror på att kroppen reagerar på att något verkar hotfullt. Kroppen gör sig då redo att hantera situationen genom att öka mängden adrenalin och andra stresshormoner i blodet. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och andningen blir intensivare.

Ångest i samband med en kris

Du kan få ångest och veta vad den beror på. Det kan vara när det händer något svårt i livet, till exempel om du får besked om en allvarlig sjukdom eller är tvungen att skiljas från någon som står dig nära, om du blivit av med jobbet, utsatts för ett övergrepp eller om någon behandlar dig illa. Du kan även få ångest i samband med en depression.

Du kan också få ångest inför något som känns särskilt svårt, kanske ett viktigt möte eller en anställningsintervju. Det kan visserligen vara jobbigt, men då vet du i alla fall att ångesten kommer att gå över efteråt. Det kan göra den lite lättare att stå ut med.

Koppling till stress och alkohol

Ångest kan också komma utan att du vet varför, eller av saker som du inte tänker borde ge ångest. Det kan ibland göra ångesten svårare att uthärda och göra dig mer rädd, eftersom du inte kan förstå orsaken.

Stress och ångest hänger ihop – att ofta känna stress ökar risken för ångest och utmattning. Du kan också få ångest av att dricka alkohol eller använda droger.

Förväntansångest - rädsla för ångesten

Om du tänker mycket på hur obehaglig du upplever din ångest och lever med en rädsla för att ångesten ska komma tillbaka kallas det för förväntansångest.

Om din förväntansångest gör att du börjar undvika situationer som du förknippar med att få ångest, kan ångesten tvärtom bli starkare. Därför är det viktigt att ändå göra det du tänkte göra innan du fick ångest.

Det går att lära sig att hantera ångest, men det kan ta lite tid. Ångesten är inte farlig men den kan hindra dig från att leva som du vill.

Du kan göra en hel del för att minska ångesten. Alla människor är olika. Ett råd som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Det viktigaste är att du försöker leva ditt liv som du vill, samtidigt som du övar dig på att tillåta ångesten att finnas där.

Att hantera ångest i stunden

Ångesten kommer och går, och precis som alla upplevelser går den över av sig själv efter en stund. Många som har ångest vill snabbt bli av med obehagskänslorna. Men om du stannar kvar i känslan kommer du att märka att ångesten slutar att öka, och till med minskar efter en stund. När du får ångest kan du pröva att göra så här:

• Sätt dig på en stol och tryck ner fötterna i golvet eller marken och känn efter hur det känns.
• Beskriv för dig själv vad som händer just nu och tillåt dina tankar att vara som de är.
• Andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn andningen.
• Fortsätt eller börja om med det du tänkte göra från början, innan du fick ångest.

Att hantera ångest på längre sikt

Gör det som är viktigt för dig även när du har ångest. Det kallas exponering och är den viktigaste delen i behandlingen av ångest. Att exponera sig betyder att man utsätter sig för obehagliga känslor. Om det är för svårt att göra det du vill på en gång, så kan du utmana dig i små steg.

Exempel på exponering:

Om du exempelvis slutat åka hiss på grund av att du är rädd att få ångest kan det första steget vara att du föreställer dig att du går in i en hiss. Nästa steg kan vara att gå till en verklig hiss och trycka på knappen så att dörrarna öppnas. Nästa steg kan vara att en kort stund gå in i hissen och sedan gå ut igen. Efter det kan nästa steg vara att åka en våning i taget. Kanske först tillsammans med en vän. Sedan ensam.

Målet är att du till slut ska klara av att exponeras för hela situationen, från början till slut. Genom att klara av det du är mest rädd för kommer tilltron till din förmåga att öka, och din ångest att minska på sikt.

Vila, rörelse och återhämtning

Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Om du har svårt att sova är det bra om du ändå kan försöka ta små vilopauser. Det motverkar både stress och sårbarhet för ångest.

Rör på dig, till exempel genom att träna, promenera eller dansa. Gärna så att din puls ökar, och att du blir lite varm och svettig. Den fysiska ansträngningen hjälper kroppen att producera ämnen som får dig att må bättre. Träning gör det lättare att slappna av och sova bra.

Går det att minska stressen?

Om du är stressad, fundera på hur du skulle kunna minska stressen. Kan du sänka kraven på dig själv? Testa att göra avslappningsövningar. Sådana hittar du som appar eller på nätet.

Om du röker, snusar, dricker alkohol eller dricker mycket kaffe, pröva att minska på det eller sluta helt. Nikotin och koffein är ämnen som kan öka ångesten och ge sämre sömn. Försök även att minska på sådan mat och dryck som innehåller snabba kolhydrater som socker, vitt bröd och läsk.

Lär dig mer om ångest och hur du fungerar

Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel på nätet. Du kan ta kontakt med Svenska Ångestsyndromsällskapet eller någon annan förening och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet.

Lär dig mer om hur du fungerar och hur din kropp reagerar. Pröva att hitta egna sätt att lindra din ångest.

Ett sätt kan vara att medvetet göra något aktivt för att byta sinnesstämning, till exempel ta en promenad, läsa en bok, lösa korsord, sudoku, eller prata med någon som får dig att tänka på något annat. Har du haft ångest tidigare och märkt att något särskilt hjälpte? Pröva att göra samma sak igen.

Om du vill prata eller chatta med någon anonymt, kan du kontakta någon av de jourer som finns, till exempel hjälplinjen.

Om du har så stark ångest att du har svårt att klara vardagen behöver du hjälp. Det gäller också om du har ångest som du lindrar med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

Du kan också söka hjälp om du begränsas i ditt liv för att du undviker ångestfyllda situationer och om du har återkommande problem med panikångest, tvångsbeteenden eller fobier. Det finns bra hjälp att få. 

Du ska i första hand kontakta en vårdcentral. Om du är under 25 år kan du kontakta Elevhälsan eller en ungdomsmottagning. När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om din situation. 

Du kan också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Adress och telefonnummer till mottagningar hittar du här.

Du kan välja var du vill söka vård i hela landet.

Du kan alltid ringa 1177 för att få sjukvårdsrådgivning på telefon.

Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa 112.

Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid svår ångest är:

• kognitiv beteendeterapi, KBT
• annan psykologisk behandling
• läkemedel.

Psykologisk behandling

Att utsätta sig för obehagliga känslor i lagom dos och med stöd runt omkring sig kallas exponering, och är en viktig del i behandlingen av ångest.

Den vanligaste formen av psykoterapi som brukar erbjudas är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT finns även som internetbehandling på många håll i landet.

Läs mer om olika terapiformer på 1177.se.

Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver. Den du träffar kan hjälpa dig att söka mer specialiserad hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs. Det är viktigt att det känns bra med den kurator, psykolog eller läkare du träffar. Om du inte är nöjd kan du alltid be att få träffa någon annan.

Eftersom det är vanligt att du spänner muskerna när du har ångest kan det hjälpa om du tränar andning, avslappning eller mindfulness. Du kan använda övningar som finns i appar, eller nedladdningsbara ljudfiler till mobilen, surfplattan eller datorn.

Läkemedel

Det finns flera olika läkemedel som används för att behandla svår ångest.

Vanligast är att man får antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- eller SNRI.

För att dämpa ångesten i stunden kan du få läkemedel som av typen bensodiazepiner eller antihistaminer. Dessa läkemedel ska användas med försiktighet och endast under en kortare krisperiod på grund av risken för biverkningar. Bensodiazepiner är beroendeframkallande.

En del upplever ökad ångest under de första veckorna med antidepressiv behandling, och då kan det vara bra att ha ångestdämpande medicin till hands.

Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller samtalsterapi. Att lära sig att hantera sin ångest är också en viktig del av behandlingen.

För att du ska kunna vara delaktig är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Enligt patientlagen har du möjlighet att söka vård i ett annat landsting än där du bor. För att ta reda på hur du gör då kan du läsa mer här.

Det kan vara jobbigt att vara närstående till en person som har stora besvär av ångest. Det är svårt att stå bredvid och inte veta vad man ska göra. Om du känner dig maktlös kan det hjälpa att skaffar sig kunskap om ångest och hur den kan lindras, behandlas och förebyggas.

Ibland kan det handla om att visa förståelse och omtanke, men ibland kan det handla om att vara den som ställer krav och kanske uppmuntra den som har ångest att söka hjälp.

Det kan vara bra att följa med sin närstående till psykolog, kurator eller läkare för att kunna stötta, men också själv kunna förstå vad det är som händer.

Sök stöd för egen del

Som närstående kan du också söka anhörigstöd och få hjälp från kommunens socialtjänst. Det varierar vilket stöd som finns att få, men vanligt är att du kan få någon form av samtalsstöd.

Om du är ung och har en förälder som har ångest kan du behöva stöd för din egen del. Prata med någon vuxen och ta hjälp, till exempel av en vän, en släkting eller en kurator på skolan. Berätta om hur det blir för dig när din förälder mår dåligt.

Det kan också vara bra att veta att det finns anhörigföreningar som kan ge stöd, till exempel Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS och Svenska OCD-förbundet Ananke, som kan informera om vad ångest är och vilka behandlingar som finns.

Paniksyndrom

Om du har problem med återkommande panikångest, och ständigt bär på rädsla att få en panikattack, kallas det paniksyndrom.

Ångest och fobier

Om du är så rädd att få ångest att du börjar undvika situationer eller människor som ger dig ångest kan du utveckla en fobi. Det kan leda till att du börjar undvika vissa platser eller situationer, till exempel folksamlingar, köer, hissar eller främmande människor, eftersom detta kopplas ihop med ångesten. Det finns behandling som hjälper mot fobier.

Generaliserat ångestsyndrom

Om du dagligen känner oro eller ångest för de flesta aktiviteter och inte själv kan tygla din oro kan du ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder. Ofta har du haft problemen sedan barndomen eller tonåren, och dragit dig för att söka hjälp. Det finns bra behandling vid generaliserat ångestsyndrom.

Ångest och tvångssyndrom

Om du har tvångssyndrom kan du känna väldigt starkt att du måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker. Och att du får ångest om du inte tänker på det sättet eller gör de sakerna. Om du upplever att sådana tankar och känslor stör dig i din vardag finns bra hjälp att få.

Ångest tillsammans med alkohol och andra droger

Om du använder alkohol eller andra droger för att dämpa ångest kan du få mer ångest när alkoholen eller drogerna slutar att verka. Om du har druckit mycket alkohol under en tid och slutar med det kan du få symtom som darrningar, svettningar och hjärtklappning. Du kan uppleva de kroppsliga besvären som så obehagliga att du inte vågar bryta ditt alkohol- eller drogmissbruk. Då behöver du söka vård för att bli av med din ångest och ditt missbruk.

Ångest och självskadebeteende

Om du använder kroppslig smärta för att dämpa svår ångest kan du ha börjat skada dig själv. Först kanske smärtan lindrar ångesten, men när den minskar blir ångesten ännu starkare. Det här är inte något bra sätt att hantera ångest på. Läs mer och få tips på hur du kan sluta skada dig själv.

Ångest efter en allvarlig händelse

Om du har varit med om ett övergrepp eller någon annan traumatisk händelse kan du återuppleva skräcken och ångesten från traumat. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Detta kallas posttraumatisk stress. Om du lever med posttraumatiskt stress under en längre tid, kan du utveckla så kallat posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det finns god hjälp att få vid PTSD.

Ångest och fysiska sjukdomar

Om du har fått besked om en allvarlig kroppslig sjukdom kan du känna stark oro eller dödsångest. Du kan också känna ångest i samband med akuta astmabesvär eller en hjärtsjukdom som hjärtattack eller akut hjärtsvikt. Att leva med långvarig smärta kan också göra att man får ångest.

Tala med din läkare om du har ångest ihop med en kroppslig sjukdom som medför att du lever med långvarig smärta.

En metod som visat sig vara effektiv vid långvarig smärta är ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Det är en form av beteendeterapi som fokuserar på att man ska hitta nya förhållningssätt till tankar och känslor och kroppsliga reaktioner, så att man inte reagerar spontant genom att undvika sådant som man av erfarenhet vet har varit smärtsamt. Syftet är att man ska hitta sätt att kunna göra det som är viktigt för en själv. Läs mer om ACT på Svenska Psykologinstitutets webbplats.

Det finns böcker som kan hjälpa dig eller din närstående att bli bättre på att hantera ångest, till exempel:

• Fri från oro, ångest och fobier: Råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung. Månpocket 2005
• Ingen panik: Fri från panik och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi av Per Carlbring och Åsa Hanell. Natur & Kultur 2011
• Jag törs inte men gör det ändå av Martin Forster, Natur & Kultur 2013
• Rädslor, fobier och nedstämdhet hos barn och unga av Liv Svirsky, Gothia, 2012
• Att leva ett liv - inte vinna ett krig av Anna Kåver, Natur & Kultur, 2007