Affektanfall hos barn

Skriv ut (ca 3 sidor)

Små barn kan gråta eller skrika så mycket att de tappar andan och svimmar. Barnet kan också svimma utan att skrika. Det kallas för affektanfall och kan se otäckt ut, men är inte farligt.

Skriv ut

Affektanfall är vanligast vid ett till två års ålder, men kan förekomma från sex månader till sex års ålder. En del barn får ett anfall då och då, andra barn kan få flera varje dag. Affektanfall kan vara ärftliga. Ett annat ord för detta tillstånd är affektkramp eller affektsvimning, men det har inget att göra med krampsjukdom eller epilepsi.

Vad kan anfallet bero på?

Vad kan anfallet bero på?

Affektanfall orsakas av starka känslor, så kallade affekter. Det handlar om exempelvis smärta, rädsla, ilska eller besvikelse. Oftast är det ilska eller rädsla som utlöser anfallet. 

Fäll ihop

Vad händer och vad ska du göra?

Vad händer och vad ska du göra?

När barnet får ett affektanfall går det inte att få kontakt. Barnet skriker och tappar andan, blir blekt i ansiktet och kan få en blåaktig färg runt munnen. Hen kan också tappa medvetandet en kort stund. De flesta barn blir slappa i kroppen, men en del kan bli stela och det kan rycka i armar och ben. Efter en kort stund börjar barnet andas som vanligt igen. När hen vaknar upp kan det ta några sekunder innan du får kontakt med hen igen.

Stanna kvar hos barnet under anfallet. Prata lugnt med barnet och var lugn själv. Du kan hålla hen i famnen eller sätta dig ner för att finnas till hands när hen vaknar. Du kan också pröva att massera barnet.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Blekinge

Sök hjälp och stöd i Blekinge

Hjälp och stöd för barn och unga

Barn och unga som lätt får utbrott kan få hjälp vid följande instanser, i denna ordning:

0-5 år

  1. Barnavårdscentral
  2. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog
  3. Barn- och ungdomspsykiatri

6-17 år

  1. Elevhälsa, du som har fyllt 13 år kan även kontakta din ungdomsmottagning
  2. Vårdcentral
  3. Barn- och ungdompsykiatri
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta bvc eller en vårdcentral om ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Det är första gången barnet får ett anfall.
  • Anfallen kommer flera dagar i rad eller är längre än vad de varit förut.

Om det är helg kan du ringa telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Är sjukvården säker på att det rör sig om ett affektanfall behövs ingen utredning. Kan det finnas någon annan orsak undersöks och utreds barnet på vårdcentral eller barnmottagning. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Affektanfall är ofarliga och försvinner med tiden. Ju äldre barnet blir, desto lättare kan du tyda barnets signaler. Det är lätt att överbeskydda ett barn som får affektanfall och undvika situationer som kan uppröra. Det bästa är att försöka leva som vanligt.

Det är bra att berätta om anfallen för personer som brukar ta hand om barnet, till exempel på förskolan eller i familjedaghemmet.

Med tiden kan du lära dig att känna igen när ett affektanfall är på gång. Då kan du avleda på det sätt som passar situationen och för barnet så att hen stannar upp i sin reaktion och hämtar andan.

Behandling med kramplösande medicin har inte visat sig ha någon effekt.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Patientlagen infördes den 1 januari 2015. Syftet är att stärka patientens ställning inom vården. 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-16
Redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, Skolhälsovård Väst AB


Blekinge
Tillägg uppdaterade:
2017-11-16