Intervju: Musikterapi ger möjlighet att visa känslor

Musik är inte bara glädje. Den är också användbar inom vården, inte minst inom psykiatrin. – Vid till exempel ångest har musiken en oerhörd stark funktion som lugnande medel. Musikterapi gör att man känner sig mer värd, man blir synlig. Det är ett slags helande, säger musikterapeuten Anci Sandell.

Hon definierar musikterapi som när musik används i behandlande syfte och som en hjälp att uttrycka känslor och hitta nya uttrycksmöjligheter. Musiken ska också underlätta samspelet mellan terapeut och klient eller inom en grupp.

Upprinnelsen till Anci Sandells intresse för musikterapi var när hon som ung nyutbildad musiklärare arbetade med barn med autism och upptäckte musikens kraft. Plötsligt kunde hon nå barn som tidigare hade varit inneslutna i sig själva.
– Man får kontakt även med de barn som inte har ett verbalt språk. De kan vara med och spela och uttrycka sig.

Lugnar och stimulerar

Anci Sandells 40 år averfarenheter visar att musikterapi kan hjälpa människor att öppna sig. Musiken framkallar inre bilder. De med psykiska problem har ofta lätt att uttrycka sig via musik och egenskrivna sångtexter. Man får ett eget språk. Självkänsla och självförtroende kan på så sätt stärkas.

Ungdomar på behandlingshem har via musikterapi vågat avslöja tankar och känslor. I flera fall har man inte bara skapat musik utan även skrivit fina texter, något som stärkt självkänslan och gett framtidshopp.

Musik kan lugna, stimulera, avleda och lindra. Musik som upplevs samtidigt hos alla deltagare i en grupp, skapar samhörighet, gemenskap och underlag för diskussioner.

Två former av musikterapi

Det finns i huvuddrag två former av musikterapi: receptiv och kreativ. I det förstnämnda fallet räcker det med att lyssna och i det sistnämnda är man medskapare. Behandlingsresultatet är lika bra oavsett metod. Anci Sandell arbetar både individuellt och i grupp. När det är en enda person är det lättare att skräddarsy terapin.

Kreativ musikterapi

Vid kreativ musikterapi kan kanske några spela eller sjunga sedan tidigare. Andra behöver bara slå en fast rytm på en trumma eller trycka ned de pianotangenter som Anci valt ut. Eftersom det inte krävs några som helst musikaliska förkunskaper, kan alla vara med under en terapitimme. Musiken leks och improviseras fram. Deltagaren får själv en möjlighet att styra musiken, dess styrka och rytm. Plötsligt är man inte bara medskapare utan ”kompositör och dirigent”. Man har en känsla av att återigen få ha kontroll över sitt liv, något som kan ha saknats sedan länge.

Receptiv musikterapi

Vid receptiv musikterapi brukar Anci låta sin deltagare välja musik själv. Efter några gånger så föreslår hon andra alternativ och ser om de väcker nya känslor och upplevelser. Hon är mycket noga med att individanpassa musiken till den typ av besvär eller behov som finns hos personen som söker hjälp. En ångestfylld patient inom psykiatrin kanske får lindring av en viss sorts musik men känner sig sämre av en annan.

Musik kombineras med bild

Ofta använder Anci först musik och därefter kan man som deltagare få prova fina akvarellfärger och papper eller kanske skriva en dikt. Ibland arbetar hon med rörelser. Bildskapandet tar fasta på känslor och ska inte vara föreställande. Det kan räcka med att man målar en enda färg som man tycker sig upptäcka i musiken.

Ancis erfarenheter från psykiatrin är att patienterna blivit så stärkta av skapandet att man efteråt vill anordna konstutställning i korridorerna. Även barn med autism får använda sig av färger. Tillsammans namnger man tavlorna och ger dem en snygg passepartout. Plötsligt är man inte vem som helst – man är en liten konstnär.

Att måla eller skriva till musik gör att man också blir synlig, man visar att man finns. Verken skapar dessutom nya samtalsämnen hos patienter, personal och anhöriga.

Passar alla

Anci har arbetat såväl med barn som vuxna, med psykiskt och fysiskt sjuka människor. De allra flesta mår bättre av musik.
– Jag upplever att livskvaliteten höjs. Även det fysiska välmåendet ökar. Man kan se att musik sänker puls, andning, blodtryck och nivåerna av stresshormon.

Forskning* har visat att barn kan sänka nivån av stresshormoner i kroppen med hjälp av musicerande och att körsång stimulerar till kroppens återuppbyggnad.

Hos strokepatienter kan man använda sig av musik och sång för att kommunicera. Har man fått stroke kan man få problem med språket. Däremot fungerar oftast sången. Det gör att man kan utnyttja sång och musik för talträning och för att få fram ett budskap.

Musik med tydlig takt och rytm underlättar dessutom för människor med neurologiska problem att röra sig. Låsningar kan släppa hos de med till exempel Parkinsons sjukdom.

För personer med smärta innebär musikterapi en avledning och en flykt från vardagen. Musiken gör att man kan gå bortom sig själv och utanför tid och rum.
– En barnkirurg sa till mig en gång att ”det är så bra att du kommer med något annat än en vass kniv. Det behövs också något positivt”, berättar Anci Sandell.

*Töres Theorell, Noter om musik och hälsa. Karolinska Institutet University Press, Stockholm 2009

FOTNOT: Anci Sandell disputerade våren 2013 på Nordic School of Public Health i Göteborg med avhandlingen Musik för kropp och själ - modell för interaktiv musikterapi.

Läs mer: Att gå i terapi

Läs mer: Psykoterapi

Publicerad:
2015-06-29
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Anci Sandell, musikterapeut och doktorand på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.