Kåvepenin / Läkemedelsinformation

Reviderad: 2010-06-07

Vad är Kåvepenin?

Kåvepenin är ett bakteriedödande läkemedel som tillhör antibiotikagruppen penicilliner. Det verksamma ämnet är fenoximetylpenicillin som också kallas penicillin V.

Medicinen är ett vanligt penicillin som ofta används om man har infektioner i luftvägarna som öroninflammation, bihåleinflammation, lunginflammation eller halsfluss. Kåvepenin kan också användas vid vissa hudinfektioner.

 

Så här fungerar medicinen

Kåvepenin förhindrar att bakteriernas cellväggar byggs upp och då dör bakterierna.

Vanligen känner man sig bättre inom tre dygn. Gör man inte det ska man ta kontakt med läkaren igen.

 

Hur tar man medicinen?

Kåvepenin finns som tabletter och dosgranulat, som består av små korn. Kåvepenin finns även i flytande form som droppar och så kallad suspension, som är en tjockflytande vätska. Kåvepenin suspension finns också att få med smak av frukt. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ger bäst verkan om man tar den en timme innan eller två timmar efter att man har ätit.

Tabletterna smakar illa och det är därför bäst att svälja dem hela.

Dosgranulatet rör man ut i cirka en matsked vatten innan man tar den.

Man ska skaka flaskan med flytande medicin innan man tar en dos. Då blandas innehållet ordentligt och man får i sig rätt mängd av det verksamma ämnet.

Flaskan med suspensionen ska förvaras i kylskåp och är då hållbar i två veckor. Medicinen innehåller socker. Det är därför bra att skydda tänderna genom att skölja munnen med vatten efter att man har tagit en dos och att vara noga med tandborstningen.

Flaskan med dropparna förvaras i kylskåp och är då hållbar i tjugo dagar.

Alkohol påverkar inte effekten av medicinen.

 

När man ger medicinen till barn

Penicillin smakar illa och det kan ibland vara svårt att få barnet att ta medicinen. Det är sällan bra att blanda medicinen i välling eller annan dryck som barnet får ofta, eftersom barnet kan få avsmak för drycken. Det är inte heller bra att blanda ut medicinen i stora mängder vätska eller mat, eftersom det då finns en risk för att barnet inte får i sig tillräckligt stor dos.

När man ger flytande medicin till spädbarn är det bra att låta barnet sitta eller halvligga i knät och använda en doseringsspruta. Man sprutar sedan ganska långsamt in medicinen genom barnets mungipa mot insidan av kinden. Då minskar risken för att barnet ska få medicin i luftstrupen.

Från ettårsåldern kan man använda en doseringssked istället för sprutan. Om man för skeden långt in i munnen minskar risken för att barnet spottar ut medicinen.

Från femårsåldern brukar barn kunna ta tabletter. Om barnet har svårt att svälja tabletterna kan man ge dem tillsammans med till exempel lite sylt eller banan. Det går också att krossa tabletten och ge den med lite sylt för att dölja smaken. Ett glas vatten efteråt hjälper till att skölja ned medicinen.

Ibland kräks barn upp medicinen direkt, och då ska man vänta en stund innan man gör ett nytt försök. Om barnet kräks upp nästa dos också kan det vara bra att kontakta läkaren för att få råd om hur man ska göra.

Att ge medicin till barn

Dosbägare, dossked och doseringsspruta
Dosbägare, dosspruta och dossked kan man hämta gratis på apotek

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Dos och behandlingstid beror på vilken infektion man behandlas för. Till barn doserar man efter barnets vikt. Man tar vanligen medicinen två eller tre gånger om dagen.

Om man glömmer en dos ska man ta den så fort man kommer ihåg det. Men om det är mindre än halva tiden kvar till nästa dos är det bättre att hoppa över den glömda dosen, och sedan fortsätta som vanligt.

 

Viktigt

Om man är överkänslig mot antibiotikagruppen cefalosporiner ska man inte använda Kåvepenin eftersom penicilliner är närbesläktade med cefalosporiner. Man ska alltid berätta för läkaren om man vet att man reagerat mot någon medicin tidigare.

Det är viktigt att inte avbryta behandlingen även om besvären har gått över. Om man slutar för tidigt kan några bakterier överleva och börja föröka sig. Infektionen kan då komma tillbaka.

 

Biverkningar

En del som använder medicinen kan få magbesvär som till exempel illamående eller lös avföring.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med den läkare som skrev ut medicinen. Samma sak gäller om man får en långvarig eller svår diarré.

 

Graviditet och amning

Man kan använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas.

 

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns fler läkemedel som innehåller penicillin V. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet.

Exempel på andra läkemedel som innehåller penicillin V är

Tikacillin