Ryggvätskeprov - lumbalpunktion / Översikt

Allmänt

Ett ryggvätskeprov, som också kallas för lumbalpunktion, innebär att läkaren sticker in en tunn nål mellan de nedersta ryggkotorna för att komma åt den vätska som omger ryggmärgen.

Man kan få göra provet om läkaren misstänker att man har en sjukdom i nervsystemet, till exempel borrelia, hjärnhinneinflammation, hjärnblödning eller MS, multipel skleros.

Provet skickas till ett laboratorium där det analyseras. Läkaren meddelar sedan resultatet av provet. Det kan ta lång tid, upp till tre–fyra veckor, att få svar på proverna.

Förberedelser

Om man känner sig orolig får man ta med en anhörig eller god vän under provtagningen.

Hur går undersökningen till?

När provet tas får man sitta framåtböjd eller ligga på sidan. Det är bra om man kan slappna av och hitta en någorlunda skön ställning eftersom provet tar ungefär en halvtimme. Om man har svårt att slappna av kan man få muskelavslappnande läkemedel som kan hjälpa.

Provet tas med en mycket tunn nål och man kan känna ett tryck, men det brukar inte göra ont. När nålen gått igenom huden förs den in i ryggradskanalen som innehåller ryggvätska. På det sättet kan ryggvätska droppa ner genom nålen till ett provrör.

Hur mår man efteråt?

Ibland kan man få en kraftig huvudvärk efter att ha lämnat ryggvätskeprov. Huvudvärken kan i sällsynta fall vara kraftig. Den är inte farlig och brukar bli bättre om man lägger sig ner med huvudet i samma nivå som ryggen.

Övrigt

Om man har en blodsjukdom som gör att blodet har svårt att stelna efter en blödning, bör man inte lämna ryggvätskeprov.

Man ska inte heller lämna ett ryggvätskeprov om man har en hudinfektion på ryggen där provet ska tas.