Bronkoskopi / Översikt

Allmänt

Bronkoskopi är en undersökning där läkaren för ner ett instrument, ett så kallat bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren hela tiden kan se hur luftrören ser ut. Läkaren kan också ta prover genom bronkoskopet.

Man får genomgå en bronkoskopi om läkaren misstänker att man har en allvarlig infektion, inflammation eller tumör i lungorna eller luftrören. Då används en slang, ett så kallat böjligt bronkoskop.

Det finns också stela bronkoskop. De är inte lika vanliga och används framför allt om man fått något i lungan, som till exempel en jordnöt eller en plastpärla. Under en bronkoskopi med ett stelt bronkoskop blir man sövd.

Förberedelser

Innan en bronkoskopi brukar man få lämna blodprov och undersöka hjärtat. Timmarna innan ska man fasta, det vill säga man ska inte äta eller dricka.

Hur går undersökningen till?

Om läkaren ska använda ett böjligt bronkoskop får man en lugnande spruta någon timme innan. En stund innan undersökningen bedövas näsan och halsen med en sprej för att minska host- och kräkreflexerna. Då får man sitta upp.

Under själva undersökningen ligger man ner. Läkaren för ner bronkoskopet genom ena näsborren eller munnen. Samtidigt får man mer bedövningsmedel genom instrumentet.

En bronkoskopi gör inte ont. Men det kan kännas obehagligt just när instrumentet ska föras ner i luftrören eftersom man kan få kräk- och hostreflexer. Om man får starka kväljningar kan man få mer lugnande medel.

Hur mår man efteråt?

Efter undersökningen är det vanligt att man hostar blodblandat slem, men det är inte farligt. Man får inte äta eller dricka på tre timmar eftersom bedövningen kan göra att man sväljer fel och sätter i halsen. Dagarna efter en bronkoskopi kan man vara hes, irriterad i halsen och känna sig lite trött.