Den nya influensan, svininfluensan - frågor och svar / Vaccination och läkemedel
Reviderad: 2009-12-09
|
Ja, det finns vaccin som skyddar. Alla erbjuds att vaccinera sig gratis. Det vaccin som används i Sverige heter Pandemrix. Eftersom tillverkaren inte kan leverera allt vaccin på en gång, tar det en tid innan alla kommer att vara vaccinerade. Först ska gravida och andra som riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan vaccineras, samt vårdpersonal. | |
Det är viktigt att så många som möjligt, helst alla, vaccinerar sig. Det är bra för att skydda dem som riskerar att bli svårt sjuka, och dem som av olika anledningar inte kan vaccineras. Om många vaccinerar sig kan man hejda smittspridningen. Då ökar också möjligheten att hålla igång viktiga verksamheter i samhället, som sjukvård, kommunikationer, skolor och energiförsörjning. | |
Eftersom det inte finns någon motståndskraft hos en stor del av befolkningen mot det här viruset, finns det risk att många blir sjuka på samma gång. Det kan bli stora störningar i samhället om många yrkesverksamma personer blir sjuka samtidigt. Därför kommer alla att erbjudas att vaccinera sig. | |
De två antivirusmedlen Tamiflu och Relenza har effekt mot det nya viruset, om behandlingen påbörjas snabbt efter att man har fått de första symtomen. Antivirusmedel förskrivs på recept av läkare. Det är främst svårt sjuka och personer som riskerar att bli allvarligt sjuka som får behandling. | |
Ibland kan man hitta produkter som Tamiflu och Relenza på Internet. Det vaccin och de läkemedel som finns att köpa på Internet är inte kontrollerade och man kan aldrig veta säket vad de innehåller. Därför ska man inte köpa det på Internet.
Läkemedelsverket rekommenderar att man endast köper sina läkemedel på apotek, efter att ha fått dem på recept av läkare. | |
Vaccination innebär att man utvecklar motståndskraft mot ett visst virus, det vill säga att man inte längre är mottaglig för en viss virusinfektion. Vaccinet innehåller en del av viruset som försvagats eller dödats så att man inte blir sjuk av det.
Hur länge vaccinet skyddar varierar med sjukdomen och vaccinet. Mot influensa behöver man vaccinera sig varje år.
Antivirusläkemedel mot influensa hindrar viruset hos en smittad person från att spridas från infekterade celler till friska celler i kroppen. Då avbryts sjukdomsförloppet. Om medlet ges som behandling mot en pågående influensa börjar kroppen utveckla immunitet, och då har man troligen ett visst skydd mot viruset i fortsättningen.
Vissa personer kan behöva ta läkemedlet förebyggande för att minska risken för att sjukdomen ska bryta ut. Tar man medlet i förebyggande syfte är man oskyddad mot smittan igen när man har slutat att ta läkemedlet.
Att ge antivirusläkemedel i förebyggande syfte har flera nackdelar. Dels ökar risken för biverkningar, dels ökar risken för att viruset blir resistent, alltså motståndskraftigt, mot läkemedlet. Om man behöver ta antivirusläkemedel i förebyggande syfte under lång tid, alltså i flera månader, ökar risken för biverkningar och resistens ännu mer. | |
Det är inte säkert hur lång tid vaccinet skyddar, men troligen minst ett år. | |
Alla vacciner, precis som andra läkemedel, kan ge biverkningar. Det innebär inte att alla personer får biverkningar, men att några får det.
Av vaccinet mot den nya influensan kan en del få biverkningar som oftast går över på ett par dagar. De flesta känner en ömhet på platsen för sprutan. Ibland kan man få mer ont, och huden kan bli röd och svullen. En del kan få symtom som vid en lindrig influensa, till exempel feber, trötthet och huvudvärk.
Några kan få mer ovanliga biverkningar som kräkningar och diarré, yrsel, sömnlöshet eller allergiska reaktioner. Om man någon gång tidigare fått svåra allergiska reaktioner ökar risken för att man ska få det av vaccinet. Vissa sällsynta gånger kan de flesta vacciner tillfälligt påverka nerverna och ge till exempel domningar och känselbortfall.
Vaccinationerna följs noga genom att sjukvårdspersonal rapporterar in biverkningar till Läkemedelsverket. | |
De vanligaste biverkningarna, det vill säga ont i armen eller lindriga influensasymtom under ett par dagar, behöver man inte söka vård för. Om man behöver kan man ta vanliga smärtstillande och febernedsättande läkemedel, precis som när man har en vanlig förkylning eller influensa.
Om symtomen inte gått över efter ett par dagar, eller om man blir sämre, ska man ta kontakt med den mottagning där man fick vaccinationen. Det ska man också göra om man får någon av de mer ovanliga biverkningarna.
Om man tror att man har fått biverkningar av vaccinet kan man också själv rapportera det till Läkemedelsverket. På Läkemedelsverkets webbplats finns information om hur man gör. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. | |
Om barnet får ont, eller får hög feber och mår dåligt efter vaccinationen, kan man ge vanliga smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Ett barn som har feber men inte mår dåligt behöver däremot inte få läkemedel.
Man ska aldrig ge läkemedel i förväg, för att försöka förhindra att barnet får feber. Det kan göra att vaccinet inte får full verkan. | |
Man får en spruta med vaccin i överarmen. Om man är 13 år eller äldre och inte har nedsatt immunförsvar räcker det att få vaccin vid ett tillfälle. Det gäller också om man är gravid.
Barn till och med 12 års ålder behöver få vaccin vid två tillfällen för att få ett tillräckligt bra skydd, eftersom de har ett mer omoget immunförsvar. Är man 13 år eller äldre och har nedsatt immunförsvar behöver man också få två sprutor. Det ska gå minst tre veckor och högst sex månader mellan den första och den andra sprutan. Det är viktigt att man tar den andra sprutan, även om man hunnit bli sjuk i influensa under tiden. | |
Om man får behandling med vissa läkemedel, mot till exempel cancer eller inflammatoriska sjukdomar, kan man få nedsatt immunförsvar. Man kan också få det på grund av sjukdomar som till exempel hiv, svår leversjukdom eller njursvikt. Nedsatt immunförsvar kan även vara medfött, men det är sällsynt. I så fall behandlas man av läkare. Är man osäker på om man har nedsatt immunförsvar kan man kontakta den läkare man får behandling av. | |
Alla vuxna och barn från sex månaders ålder som inte har en ökad risk att bli allvarligt sjuka kommer att erbjudas vaccin till exempel på vårdcentralen eller barnavårdscentralen, eller genom företagshälsovården.
Barn i grundskolan kan komma att vaccineras i skolan. Annars vaccineras skolbarn på övriga vaccinationsställen.
Om man har en ökad risk att bli allvarligt sjuk ska man kontakta sin vårdcentral eller det ställe där man får behandling. En del kommer att vaccineras på sjukhus.
Är man gravid kan man även vaccinera sig på sin mödravårdscentral eller barnmorskemottagning.
Om man arbetar inom sjukvård, äldreomsorg eller hemtjänst får man vaccinet antingen på sin arbetsplats, genom företagshälsovården eller på vårdcentralen. | |
De allra flesta kan och bör vaccinera sig. Det gäller också äldre personer, även om det verkar som om äldre inte blir sjuka lika ofta som yngre. Om man är äldre och ändå insjuknar har man en ökad risk att bli allvarligt sjuk, precis som vid den årliga influensan, särskilt om man har en underliggande långvarig sjukdom.
En del kan inte vaccinera sig. Det gäller:
- Om man har en infektion. Om man till exempel har en luftvägsinfektion eller enbart feber, ska man vänta med vaccineringen tills några dagar efter att man har blivit frisk.
- Barn som är under sex månader.
- Om man är mycket allergisk mot ägg. De flesta som är allergiska mot ägg kan ändå vaccineras mot influensa, men det beror på hur allergisk man är. Det krävs alltid att man får en bedömning av en läkare.
| |
De flesta som är allergiska kan vaccinera sig. Men om man tidigare har fått en svår allergisk reaktion av till exempel ägg, nötter eller skaldjur, behöver man få en bedömning av en läkare om man kan vaccineras.
Det gäller också om man tidigare fått en allergisk reaktion av vaccin, lokalbedövningsmedel eller röntgenkontrastmedel. | |
Om man inte har lämnat prov kan man inte veta om man haft den nya influensan eller den årliga influensan, och bör därför vaccinera sig. Om man skulle råka ha haft den nya influensan har det ingen betydelse.
Om man har lämnat prov och det har visat att man har haft den nya influensan, behöver man inte vaccinera sig. Då kan man räkna med att man har fått motståndskraft, blivit immun. | |
Ja, man kan vaccinera sig om man ammar. | |
Ja, man kan vaccinera sig när man är gravid, under hela graviditeten. Fostret kommer inte i kontakt med vaccinet, men får en del av de antikroppar mamman bildar som skydd mot viruset. På så sätt kan även barnet få ett visst skydd mot influensan under de första sex månaderna efter förlossningen. | |
Det går bra att vaccinera sig även om man använder andra läkemedel. Men om man använder läkemedel som påverkar immunsystemet finns det risk att vaccinet inte skyddar lika bra. | |
Om man har ökad risk att bli allvarligt sjuk, eller är över 65 år, är det bra att vaccinera sig mot den vanliga influensan också. Man kan vaccinera sig mot både den vanliga och den nya influensan vid samma tillfälle, men sprutorna ska ges i olika armar eller ben. | |
En del vacciner kan tas samtidigt som vaccinet mot den nya influensan, men andra ska tas mellan två och fyra veckor före eller efter vaccinet mot den nya influensan. Fråga den som ska ge vaccinet vad som gäller. | |
Vaccinet innehåller kvicksilver i så ytterst små mängder att det inte är skadligt för hälsan. Kvicksilvret används som konserveringsmedel för att motverka bakterier i vaccinet. Det försvinner ut ur kroppen med tiden och lagras inte. Mängden kvicksilver i en dos vaccin är betydligt mindre än vad man brukar få i sig genom maten under en vecka. | |
Nästa kapitel