Skilsmässa i en barnfamilj / Att skiljas

Reviderad: 2009-12-10

Skilsmässa - hur ska det går för barnen?

En skilsmässa är ofta uppslitande och smärtsam. Livet förändras för både barn och föräldrar. Innan alla i familjen har skaffat nya rutiner och vanor kan det finnas många frågor: Kan jag gå kvar i min skola? Måste barnen flytta mellan oss varje vecka, eller är det bättre var fjortonde dag? Får jag träffa mamma så ofta jag vill de veckor jag bor hos pappa? Vad är egentligen gemensam vårdnad?

 

Skilsmässor är olika - och lika

Den ena skilsmässan är inte den andra lik. En del skiljs efter lång tid av svårigheter och konflikter. Andra har haft det bra, åtminstone ”som alla andra”, när något plötsligt händer.

Många har slitit länge med att få sin relation att fungera, andra har tigit och lidit. Många söker hjälp på familjerådgivningen, andra går raka vägen till var sin advokat. Några går så att säga rakt ut genom dörren, och skjuter uppgörelser och beslut på framtiden. En del skilsmässor går snabbt, andra drar ut på tiden. Somliga par hittar fram till en vänskapsrelation som håller genom åren. För andra kan en händelse lång tid efter skilsmässan få krisen att blossa upp igen.

Skilsmässor är olika, men de är ofta mer eller mindre smärtsamma under längre eller kortare tid. Både vuxna och barn ställs inför svåra uppgifter. En invand ordning löses upp, och under en tid kan man känna förvirring, maktlöshet och hjälplöshet. När en nära gemenskap förändras kan det väcka känslor av sorg, avvisande eller kränkning. Det gäller också dem som känner lättnad över att det värsta kanske snart är över.

 

Det är de vuxna som skiljs

Det är de vuxna som skiljs. Deras parrelation tar slut, men inte deras föräldrarelation. Den bör och kan fortsätta. Förhållandet mellan barn och föräldrar finns kvar, och bör få chans att utvecklas.

Alla föräldrar ställs inför samma uppgift när de skiljs åt: att försöka sätta en gräns mellan å ena sidan parrelationen och konflikterna och å andra sidan barnet och föräldraskapet. Ett fredat utrymme ska skapas, som gör det möjligt för barnet att efter den första tiden gå vidare med sitt eget liv och sin egen utveckling. Ett utrymme där barnets förhållande till föräldrarna kan formas fritt, utan att komma i kläm mellan de vuxna. Ett utrymme som också hjälper de vuxna att gå från ett nära intimt förhållande till att bara samarbeta som föräldrar. Det är inte lätt, men det kan gå.