|
|
Bröstcancer / Behandling
Reviderad: 2009-10-26
|
Det finns en rad olika behandlingar när man får bröstcancer; operation, strålbehandling, cytostatikabehandling och andra slags läkemedelsbehandlingar. Behandlingarna brukar kombineras för att bli så effektiva som möjligt, och för att anpassas till individuella behov hos varje kvinna med bröstcancer.
Det nationella vårdprogram för bröstcancer som finns i Sverige innebär att behandlingen är liknande över hela landet, med vissa mindre skillnader. För att behandlingen ska bli så bra som möjligt för varje patient brukar en grupp av specialister träffas och planera behandlingen. | | Nästan alla som får bröstcancer opereras. Inför operationen får man gå igenom med kirurgen om bröstet måste tas bort eller om det kan bevaras. Vilken operationsmetod som blir aktuell beror både på tumörens och bröstets storlek. Ett team av specialister diskuterar och föreslår behandlingsalternativ, men man får själv ha synpunkter på att få bröstet bevarat eller helt borttaget. Tas hela bröstet bort kanske man senare vill få gå igenom en plastikoperation för att återskapa bröstet. Det slutliga beslutet tas gemensamt av kirurgen och patienten.
Om man får gå igenom en så kallad bröstbevarande operation tas tumören bort tillsammans med en bit frisk vävnad runtomkring. Denna metod passar mer än hälften av alla kvinnor med tidig bröstcancer. Ofta blir resultatet bra och bröstet ser fint ut. Ibland kan en delprotes i behån kompensera för en mindre bröststorlek på den opererade sidan.
När cancertumören växer i ett större område i bröstet, eller om man själv vill det, tas hela bröstet bort. Då kan man få pröva ut en bröstprotes av silikon att ha i behån.
Behandlingen av bröstcancer startar oftast med operation, men i vissa fall, till exempel om tumören är stor och har vuxit snabbt, kan behandlingen inledas med cytostatika. Målet är att minska tumörstorleken och på så sätt förbättra förutsättningarna för operationen. Det kan till och med bli möjligt att då göra en bröstbevarande operation. Under behandlingen med cytostatika undersöker läkaren regelbundet cancertumören för att följa resultatet. | | En bröstcancer som sprider sig brukar först göra det till lymfkörtlarna i armhålan. För att undersöka om det är så opereras lymfkörtlarna bort och undersöks i samband med att bröstet opereras.
Helst vill kirurgen hitta den första lymfkörteln som tar emot lymfa från tumören, den så kallade portvaktskörteln, för att se om det finns cancerceller i den. Portvaktskörteln undersöks under operationen. Om cancern inte har spridit sig dit kan operationen i armhålan bli mycket mindre än annars. Finns cancerceller i portvaktskörteln opereras ett tiotal lymfkörtlar i armhålan bort.
Om man har ett förstadium till bröstcancer, bröstcancer in situ eller om tumören är mycket liten brukar lymfkörtlarna inte opereras bort. | | Efter bröstcanceroperationen kan operationssåret ibland vätska eller bli infekterat. Vätskeansamlingen är ofarlig och påverkar inte resultatet av operationen.
En operation i armhålan kan ge smärta som kommer från nerver som finns där. Man kan också få nedsatt känsel inom ett litet område på armen under några år efter operationen. Man kan även känna en trötthet och tyngdkänsla i skuldran och armen under de första åren.
Ungefär en av tio kvinnor som opereras för bröstcancer får lymfödem, det vill säga en svullnad i armen på den opererade sidan. Det beror på att flödet av lymfa går mycket långsammare än tidigare. Ofta kan man få hjälp med besvären av sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som specialiserat sig på behandling av lymfödem.
Man kan själv lära sig en metod för att minska ödemet. Samtidigt bör man inte lyfta tungt eller överanstränga armen på annat sätt. | | Bröstcancer är känslig för strålning. Strålbehandling efter operationen minskar risken för att cancertumören ska komma tillbaka i bröstet.
Strålbehandlingen skadar cellernas arvsmassa, DNA. Kroppens friska celler skadas samtidigt som tumörcellerna, men de har bättre förmåga än tumörcellerna att reparera skadorna mellan strålbehandlingarna. Därför får man en serie strålbehandlingar för att öka chanserna att alla tumörceller dör samtidigt som de friska cellerna kan återhämta sig mellan varven. Strålbehandling
| | För att läkaren ska kunna bestämma om läkemedelsbehandling är lämplig och vilken typ som i så fall ska väljas behövs kunskap om följande: - tumörens storlek
- spridning till lymfkörtlarna i armhålan
- mått på tumörens växtsätt
- tumörens hormonkänslighet
- om tumören reagerar på tillväxtstimulering
- om man har andra sjukdomar eller mediciner som kan påverka hur man tål olika mediciner.
| | Cytostatika kallas de läkemedel som hämmar bildningen av eller dödar cancerceller. Sådan behandling brukar man få vid bröstcancer. Liksom när man får strålbehandling påverkas även friska celler, men de har förmåga att reparera skadan. Cytostatika ges med upprepade behandlingar.
Man får oftast cytostatikabehandlingarna direkt i blodet genom dropp. Efter en kur brukar ett uppehåll på några veckor göras innan det är dags för en ny kur. Man brukar få behandlingar över en tid på cirka fyra månader. Vanligtvis får man en kombination av olika cytostatika. Cytostatikabehandling
| | Ibland kan man få hormonbehandling mot bröstcancer som har effekt på hur östrogenet påverkar cancercellerna. Man får ett läkemedel i form av tabletter som gör att det östrogen man har i kroppen förhindrar att cancercellerna förökar sig. Ett annat sätt är att behandla med ett läkemedel som kallas aromatashämmare. Detta läkemedel hindrar att östrogen överhuvudtaget bildas i kroppen.
Det finns också behandling som minskar äggstockarnas bildning av könshormoner. Då används antingen läkemedel eller stråldoser mot äggstockarna.
Dessa behandlingar ger klimakterieliknande besvär även hos kvinnor som redan har gått igenom klimakteriet. Om biverkningarna blir för svåra kan man behöva få byta medicin. | | Vissa bröstcancertumörer innehåller stora mängder av en så kallad tillväxtfaktor som styrs av en gen som heter HER2/neu. Tillväxtfaktorn, som stimulerar tillväxten av bröstcancern, kan mätas i den tumör som opereras bort. Behandling med ett särskilt läkemedel, trastozumab, kan göra att tillväxtfaktorn hämmas så att risken att få återfall i bröstcancer minskar. Behandlingen är ovanlig på grund av biverkningar, som innebär att hjärtats funktion påverkas. | | Om bröstcancern sprids är det vanligast att det sker till lymfkörtlarna. Man kan också få metastaser i skelettet och lungorna. Får man metastaser kan man återigen få behandling med cytostatika eller mediciner som påverkar hormonerna. Strålbehandling kan ges exempelvis mot metastaser i hjärnan och ryggraden. Strålningen kan även lindra den smärta som kan uppkomma. I vissa fall kan man bli opererad på nytt.
Metastaser som upptäcks i andra delar av kroppen än brösten minskar chanserna att man ska bli frisk, men det finns ändå goda möjligheter att sjukdomen kan bromsas upp. Det finns också bra sätt att lindra smärta och biverkningar. I många fall kan man leva ett gott liv i flera år, även om cancern finns kvar i kroppen. | |
|
Nästa kapitel