Cancerforskning har visat att både livsstil och ärftlighet kan inverka på risken att få bröstcancer. De kvinnliga könshormonerna, främst östrogen, spelar också en viktig roll i bildningen av bröstcancer. Risken att få bröstcancer ökar ju äldre man blir.

Om man fått mens tidigt, kommit in i klimakteriet sent eller är överviktig och inte fysiskt aktiv ökar risken något för bröstcancer. Det gäller även om man har en hög konsumtion av alkohol. Långvarig hormonbehandling mot klimakteriebesvär är också en riskfaktor. Om man bara får sådan behandling en kortare tid är risken troligen minimal.

Risken för bröstcancer ökar något om man använder p-piller under lång tid, men det är ändå få kvinnor som får bröstcancer i de åldrar då det är aktuellt att äta p-piller.

Att föda barn tidigt och amma anses minska risken att få bröstcancer.

Bröstcancer kan vara ärftligt

Har man en nära anhörig, mamma, syster eller moster som haft bröstcancer, särskilt om de fick cancer före 50 års ålder, kan det handla om en ärftlig bröstcancer. I denna ärftlighet ligger också en ökad risk för äggstockscancer. Dessa anlag gör att man har en betydligt högre risk att få bröstcancer än kvinnor generellt.

Har man flera släktingar som haft bröstcancer eller cancer i äggstockarna kan man få en remiss av sin läkare till en särskild mottagning för utredning av ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på flera ställen i landet. Man kan bli undersökt vid ett genetiskt laboratorium, bland annat med ett blodprov, för att se om man har den förändrade gen som kan ge ärftlig bröstcancer. För att det ska vara möjligt med gentestning måste den sjuka släktingen också gå med på att testas.

Nästa kapitel