Influensa / Vad kan man göra själv?
Reviderad: 2009-09-18
|
Typiskt för all slags influensa är att man plötsligt känner sig dålig med snabbt stigande feber, huvudvärk, och muskelvärk. Samtidigt kan man få snuva, ont i halsen och torrhosta. Febern brukar ligga mellan 39 och 40 grader i tre till fem dagar. Efter en vecka är man vanligtvis frisk igen, men man kan känna sig trött i flera veckor efteråt. Influensa orsakas av ett virus och går inte att behandla med antibiotika. | |
Äldre människor kan ha lägre feber och mindre besvär av hosta. Små barn kan ha diarré, illamående, kräkningar och magont som symtom. | |
Den nya influensan, som också kallas svininfluensa, orsakas av ett nytt sorts influensavirus som fått beteckningen A (H1N1). Den sprider sig snabbt eftersom de flesta inte har någon naturlig motståndskraft mot den, men hittills har symtomen verkat vara lindrigare än vid vanlig influensa. Personer i alla åldrar kan bli sjuka. Det verkar som om framför allt unga och vuxna i åldrarna 20-50 år insjuknar, medan äldre personer oftare tycks ha viss motståndskraft mot den nya influensan.
Den nya influensan ger ungefär samma symtom som vanlig influensa, men inte bara små barn utan även vuxna kan ibland få diarré och kräkningar. | |
Det är viktigt att lyssna på kroppen och inte anstränga sig för mycket. Vila behövs, men det innebär inte att man behöver ligga till sängs hela tiden. Oftast är det bra att vara uppe och röra på sig då och då. Man kan också: - Dricka mer än vanligt för att ersätta den vätska kroppen förlorar på grund av febern
- Försöka äta om man inte känner att man mår dåligt av det; glass eller yoghurt kan smaka bra - man får pröva sig fram.
- Ligga med huvudet högt i sängen, vilket gör det lättare att andas och sova. Bädda med några extrakuddar under huvudet. Om kuddarna läggs under madrassen kan det kännas skönare för ryggen.
| |
Om man har svår nästäppa kan man pröva näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan. Läkemedlen finns receptfritt och ska inte användas mer än tio dagar i följd.
Feber och värk kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel, till exempel sådana som innehåller paracetamol, som Alvedon eller Panodil. Man kan fråga på ett apotek om vad som passar bäst.
Vid besvärande och torr rethosta kan dämpande hostmedicin som innehåller noskapin vara till hjälp. | |
Rökning kan försena tillfrisknandet, men röksuget brukar inte vara så stort när man är influensasjuk. | |
Det tar en till tre dagar från det att man blivit smittad tills man blir sjuk. Man är smittsam i upp till sju dagar från att man fått influensasymtom, eller till och med en dag efter att febern har försvunnit. Under den perioden ska man hålla sig hemma, så att man inte smittar andra. | |
Som vid vanlig influensa ökar smittorisken om man träffar många personer och har tät kontakt. För att undvika att bli smittad kan man försöka att hålla sig borta från stora folksamlingar och trängsel, till exempel på bussar.
Här är några enkla råd att tänka på:
- Undvik nära kontakt med andra personer, som att ta i hand eller kindpussas.
- Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten, i minst 20 sekunder.
- Undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
- Undvik nära kontakt med personer som man vet är sjuka.
- Avstå om möjligt från att besöka ställen där människor har influensa, på till exempel sjukhus eller särskilda boenden.
| |
Barn behöver lära sig att tvätta händerna regelbundet och på rätt sätt. För att lättare förstå hur länge man ska tvätta händerna, 20 sekunder, kan man till exempel sjunga ”Blinka lilla stjärna” medan man tvättar sig.
Det är bra om man kan låta bli att ta med småbarn till platser med mycket folk, exempelvis stormarknader, simhallar, gallerior och restauranger. | |
- Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om man hostar och nyser.
- Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som man slänger i en soppåse.
- Stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att träffa andra människor så länge man smittar.
- Håll avstånd till andra.
| |
De flesta blir inte svårt sjuka av vanlig influensa. Men vissa personer har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de får en följdsjukdom som till exempel lunginflammation. Det gäller personer som är äldre än 65 år och de som till exempel har en hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller ett starkt nedsatt immunförsvar. Dessa personer rekommenderas därför att vaccinera sig mot influensa varje år.
För unga och medelålders människor som annars är friska är risken för följdsjukdom av vanlig influensa däremot inte stor. Det finns heller ingen anledning att vaccinera i övrigt friska barn mot vanlig influensa. | |
Eftersom de flesta inte har någon naturlig motståndskraft mot den nya influensan, finns det risk att väldigt många blir sjuka om de inte vaccinerar sig. Därför kommer landstingen under hösten att erbjuda gratis vaccin till alla, så att så många som möjligt kan vaccinera sig. | |
Gravida kvinnor och personer med vissa sjukdomar, både vuxna och barn, har en ökad risk att bli allvarligt sjuka av den nya influensan. Det gäller hjärt- och lungsjukdomar, diabetes, nedsatt immunförsvar, hiv, neuromuskulära sjukdomar, lever- och njursjukdomar och extrem fetma. Det gäller även barn som har flerfunktionshinder. | |
Om man blir sjuk i influensa kan man inte veta vilken sorts influensa det är, eftersom symtomen på vanlig influensa och den nya influensan är ungefär desamma. Tillsvidare, under hösten 2009, är det därför bäst att följa råden för den nya influensan om när man ska ta kontakt med vården:
| |
Den nya influensan, svininfluensan - frågor och svar
Den nya influensan, svininfluensan
Influensa – fördjupad information
| |
Gunilla E Jansson, sjuksköterska, Stockholm | |
Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen och den medicinske chefen vid 1177.se. | |
