Att bli äldre / Vad är åldrande?

Åldern är relativ

När Hasse Alfredson fyllde 70 år frågade en ung kvinnlig tevereporter: ”Hur känns det att bli så gammal?” Och 70-åringen räcker snabbt upp höger hand högt i luften, ler och säger ”När jag var yngre kunde jag göra så här. Nu orkar jag bara göra så här” säger han och sänker handen.

Att bli äldre handlar mycket om förväntningar – egna och andras. ”Ung och frisk” respektive ”gammal och sjuk” är begrepp som vi hör ständigt i Sverige. Att fylla 70 år kan för den som är 30 år ung förefalla som slutet av livet, medan den som fyllt 80 år talar om sin 70-årsdag i termer som ”då var jag ännu ung och stark”.

Olika syn på åldrandet

Genom tiderna har olika kulturer haft olika syn på åldrandet. I utomeuropeiska kulturer var de gamlas ställning länge stark oavsett vad de presterade fysiskt. I Sverige, liksom i övriga Europa, har synen på åldrandet varit hårt kopplat till förmågan att kunna arbeta. ”Gammal och trött, oförmögen till arbete” var ett huvudkännetecken för inträde i ålderdomen i vårt land.

I dagens Sverige presenteras ofta de äldre som ensamma, isolerade och ömkansvärda. Men modern forskning visar tvärtemot att dagens äldre är väl integrerade i samhället, har god kontakt med sina barn, är nöjda med sitt liv och blir behandlade med respekt.

Beror på arv och miljö

Att bli äldre är ett resultat av samspelet mellan ärftliga faktorer och miljön. Åldrandet innebär en process – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Biologiskt åldrande är en naturlig del av allt liv, oavsett om man är människa, djur eller en växt. Varje art har sin maximala livslängd.

Mänskligt åldrande sträcker sig från befruktningen till döden. Traditionellt menar man dock vanligen tidsperioden från vuxen ålder till döden, där psykiska och fysiska förändringar ser olika ut beroende på vilka påfrestningar vi utsätts för, vilka sociala förändringar vi stegvis genomlever och vilka nya roller livet ger oss.

Livsstilen påverkar åldrandet

Det friska åldrandet är möjligt att påverka genom vår livsmiljö och livsstil. Det är aldrig lätt att veta vad som är sjukdom och vad som är normala ålderskrämpor. Redan som ung påverkar man i hög grad vilken hälsa man får på äldre dar. Att låta bli att röka, dricka för mycket alkohol eller ta droger, gör att livskvaliteten och hälsan inte påverkas lika mycket när det kroppsliga åldrandet sätter in. Genom att motionera och äta nyttigt kan man också påverka hälsan positivt.

Livskvaliteten är starkt beroende av hur man upplever och hanterar de påfrestningar som livet ger, till exempel närståendes dödsfall och den egna pensioneringen. Det är viktigt för många äldre att känna att de fortfarande behövs och är en del av samhället.

Klassmässiga skillnader

Det finns klasskillnader när det gäller ohälsa och dödlighet. Med få undantag gäller att arbetare och lägre tjänstemän, kvinnliga såväl som manliga, har sämre hälsa och överlevnad än tjänstemän på mellan- och hög nivå. Jäktigt, enformigt arbete och psykisk ansträngning bidrar sannolikt till att klasskillnaderna i hälsa består. Dödligheten bestäms av biologiska, sociala och ekonomiska förhållanden, och varierar dels mellan könen, dels mellan olika åldersgrupper i en befolkning. Dödligheten i olika åldrar är i de flesta länder högre för män än för kvinnor.

Ökad livslängd

• Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med fem för män, till drygt 78 år, och med tre år för kvinnor, till drygt 83 år. Sammantaget för båda könen blir medellivslängden nästan 81 år.
  
  
• Ökningen kommer troligen att fortsätta de närmaste åren. Kvinnan överlever i dag mannen med fyra år. Vid 1900-talets början var skillnaden 2,5 år.
  
  
• Sverige har fortfarande störst andel ålderspensionärer i världen. Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och antalet över 95 år har trefaldigats. Antalet 100-åringar uppgick 2004 till 1 278 personer. Denna siffra ska jämföras med 105 personer år 1968.

Vad menas med åldrande?

De kroppsliga åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, för att därefter tillta. Arvsmassan, DNA, i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen – från DNA via celler, vävnader, organ, organsystem till hela individen. Åldrandets process – när och hur vi åldras – skiljer sig mycket mellan olika individer. Somliga får vitt hår och åldersrynkor tidigt, andra sent.

Även om man redan i 60-årsåldern brukar märka åldrandet i hela kroppen, så kan många funktioner i kroppen ändå fungera bra även när man är över 80 år, beroende på ärftliga faktorer. Funktioner som exempelvis rörlighet och muskler kan man hålla i trim genom att röra mycket på sig. Stillasittande är en hälsofara i alla åldrar, men framför allt i hög ålder.

Med stigande ålder sker en minskning av antalet hjärnceller. Åldersförändringar i kropp och själ samverkar. För ett gott liv på äldre dagar är ensamhet och brist på stimulans lika negativa faktorer som tobak, alkohol, droger och dålig kost.

När man blir äldre utsätts man också för en mängd yttre påfrestningar på kroppen som gör det svårt att bestämma vad som är normalt åldrande. Arv och miljö har avgörande betydelse, men fortfarande vet vi inte i alla detaljer varför vi åldras och vilka processer i kroppen som sätter igång åldrandet.