Guadeloupe / Reseråd
Publicerad: 2009-01-21
|
Det finns ett par råd om mat och dryck som man kan följa för att försöka minska risken att drabbas av turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte alltid lätt att undvika besvär.
Det man kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk.
Man bör skala eller skölja frukt, men man behöver inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.
Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.
| |
Dricksvatten är säkrast att välja från obrutna plast- eller glasförpackningar.
Om man borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så lite vatten att det inte har någon betydelse.
| |
Om man får turistdiarré kan man även bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men när man mår illa kan det vara svårt att få i sig all vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn och äldre är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Därför måste man vara noggrann med att ge dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.
Det finns särskild vätskeersättning som man kan köpa på apotek och ha med sig på resan. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv år. Läs noga anvisningarna som följer med läkemedelsförpackningen.
Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om man efter första dygnet fortsätter att kräkas ofta eller känner sig mycket matt, bör man söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan också försämra effekten av läkemedel som man använder.
| |
Vätskebehovet är större när det är varmt. Om man är törstig är det naturligt att dricka mer, men det är bra att även uppmärksamma om man kissar lika mycket som vanligt. Om man inte gör det behöver kroppen mer vätska.
När man svettas förlorar kroppen även salt, så man kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om man anstränger sig mycket fysiskt. Tecken på att man kan ha saltbrist är att man kan känna sig trött, vagt illamående och få huvudvärk. Efter ungefär en vecka brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.
| |
För att skydda sig mot solen behöver man smörja in sig med solskyddsmedel och ha solhatt eller keps. Ett bra skydd är kläder och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör man endast vara i solen korta stunder. Om man använder vissa läkemedel kan man vara extra känslig för solljus.
Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.
Solsveda och soleksem
Om man blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om man får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.
Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som man kan köpa receptfritt och ta med sig på resan.
| Kläder och skugga ger det bästa solskyddet. |
Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker man bör tänka på för att inte utsätta sig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste orsakerna till att turister skadas utomlands.
Simturen blir säkrare om man - respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
- försöker ta reda på om det finns underströmmar
- undviker att bada ensam
- håller sig nära stranden
- inte badar om man är påverkad av alkohol.
| |
I havet, vid strandkanten och vid klippor kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som gräver ner sig i sanden. Att ha badskor på sig är ett bra skydd.
| |
En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. När det är varmt och fuktigt är det lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt i örat.
För att bli av med besvären bör man hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Man kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Vet man om att man är känslig kan man innan resan få örondroppar utskrivna på recept.
Om man märker av andra besvär; att det börjar rinna vätska från örat, att man får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och ömt bör man kontakta läkare.
| |
Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar man bli varnad genom reseguider eller uthyrare av snorklings- och dykutrustning. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om man nuddar vid dem eller kommer nära. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande. Därför ska man alltid se upp för maneter när man badar.
En lindrigare sveda efter kontakt med en manet kan man dämpa genom att skölja med kallt vatten utan att gnugga. Om huden blir mycket röd och svullen eller om man har mycket ont bör man söka vård, liksom om ögonen har skadats.
| |
Man ska undvika att bada i floder eller sjöar eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.
| |
Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt.
Om man ändå får problem kan en hydrokortisonkräm användas i armhålorna.
I ljumskarna där besvär med svamp är vanligare kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.
| |
När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med vatten och tvål och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt.
Man märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber bör man söka sjukvård.
| |
Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är större än i Sverige. Därför är det bra att ta det lugnt och vara extra uppmärksam.
| |
Om man har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att använda kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.
| |
För att skydda sig mot myggstick bör man använda myggmedel på kvällen och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum man sover i.
Denguefeber är en sjukdom som det inte finns något vaccin mot, men turister drabbas relativt sällan. Om man smittas kan man få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men man kan känna sig trött en längre tid efteråt.
| |