Sexuella övergrepp / Om sexuella övergrepp

Reviderad: 2009-02-23

Vad är sexuella övergrepp?

Sexuella övergrepp är fysiskt och psykiskt kränkande handlingar som man utsatts för utan att man givit sitt samtycke. Förövaren är oftast någon med mer makt än man själv som tagit sig rätten att tillfredsställa sina egna behov på en annan människas bekostnad.

Sexuella övergrepp kan vara många olika saker, alltifrån att man blir berörd på ett sätt som har en sexuell innebörd till att bli utsatt för våldtäkt. Övergreppen kan vara blickar, ord, smekningar, att tvingas tillfredsställa någon sexuellt med munnen eller handen, vaginala eller anala samlag. Att tvingas se pornografi eller bevittna sexuella handlingar, är också sexuella övergrepp.

Om de sexuella övergreppen består i blickar eller kommentarer i en sexualiserad ton, utan att någon fysisk beröring sker, kan det vara svårt för den som utsätts att definiera detta som sexuella övergrepp. Då finns risk att man bagatelliserar det som hänt.

Många gånger upplever den som utsatts för övergrepp att hon eller han inte varit tillräckligt tydlig med att säga nej. Om man utsatts mot sin vilja och ändå blivit upphetsad, och kanske fått orgasm, kan det vara ännu svårare att själv definiera att man blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det är vanligt att man ger sig själv skulden, men det är viktigt att veta och förstå att det är förövaren som är ansvarig för övergreppen.

 

Vad säger lagen?

När en sexuell handling upplevs som ett övergrepp är den i de allra flesta fall också ett sexuellt övergrepp i juridisk mening. Det vill säga att det är ett brott som kan polisanmälas, och att förövaren eller förövarna kan dömas till straff enligt lagen. Det kan vara svårt att veta vilka händelser som betraktas som brott. Det kan också vara svårt att avgöra att man blivit utsatt för ett brott, även om man upplevt att man råkat ut för något kränkande.

I lagens mening är våldtäkt och grov våldtäkt de allvarligaste sexualbrotten. Det finns flera andra liknande brott, till exempel sexuellt tvång och sexuellt utnyttjande av barn. Du kan läsa mer om detta på Brottsofferportalen (se länk nedan).

Oavsett hur brottet bedöms i lagens mening, är sexuella övergrepp alltid kränkningar mot den som utsätts. Därför är det vanligt att man mår dåligt efter ett övergrepp, även om det inte kan rubriceras som brott, eller om polisutredningen läggs ner.

 

Beroendeförhållande till förövaren

Vi vet i dag att det inte är ovanligt att barn och tonåringar blir utsatta för sexuella övergrepp. Det kan vara enstaka övergrepp eller upprepade övergrepp som sker under lång tid. Förövaren kan vara en pappa, bror, en annan släkting, granne, lärare eller i stort sett vem som helst i barnets närhet. Ofta är det en person som barnet är beroende av på något sätt.

Att en kvinna, till exempel en mamma, syster eller annan släkting är förövare förekommer också. Sexuella övergrepp kan ske i alla samhällsklasser, i alla typer av familjer och bland alla nationaliteter.

Sexuella övergrepp kan också begås av jämnåriga, klasskompisar eller en pojkvän. Det är inte enbart barn som utsätts för sexuella övergrepp utan även äldre flickor och vuxna kvinnor. Att en partner begår övergrepp förekommer i många fall, liksom gruppvåldtäkter av bekanta och överfall av okända. Det är inte ovanligt att någon som har utsatts för sexuella övergrepp under barndomen fortsätter att vara utsatt i vuxen ålder av samma förövare, eller av någon annan.

Pojkar och män utsätts också för sexuella övergrepp. Liksom för flickor och kvinnor kan förövaren vara i stort sett vem som helst i omgivningen.

Förövaren har alltid någon form av makt över den som blir utsatt, antingen för att den utsatta är i beroendeställning, fysiskt svagare eller försatt i vanmakt till exempel genom att vara sovande, berusad eller funktionshindrad.

Övergrepp kan också ske med hjälp av mutor. I vissa fall har personen som utsatts för övergrepp tvingats till sexuella handlingar med våld eller hot om våld mot sig själv eller någon i sin närhet. I andra fall kan en vuxen utnyttja att ett barn är i beroendeställning, barnets nyfikenhet eller barnets bristande kunskap.

När det gäller vuxna kvinnor är de sexuella övergreppen ofta en del av en process där kvinnan också blir utsatt för annat psykiskt och fysiskt våld.

 

Många känner skuld

Hur en person mår efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp beror på många olika saker, bland annat färgas upplevelserna av åldern vid övergreppen och vilket stöd man haft i sin omgivning. Det går inte att säga något allmängiltigt om hur man påverkas. Varje person reagerar på sitt eget sätt. En del kan hantera konsekvenserna av övergreppen genom att prata med närstående, andra behöver professionell hjälp under lång tid.

För några kommer reaktionerna omedelbart och man brukar må bättre efter att man till exempel pratat med familjen eller vänner. För många sätter de sexuella övergreppen djupa spår, som tar långt tid att hantera. Symtom kan dyka upp långt efter att övergreppen upphört.

Vanliga symtom är känslor av skuld för det som hänt, skam och äckelkänslor inför sig själv och sin kropp. Rädsla och kroppsliga symtom som värk, spänningar och magproblem är vanliga. Det är också vanligt att den som utsatts för övergrepp bagatelliserar sin upplevelse och säger till sig själv att det inte var något allvarligt som hände, att man inte borde må så dåligt av det som hänt.

Många känner sig väldigt ensamma med sin upplevelse och tänker att det är något fel på dem själva. Det är också vanligt att man tvivlar på sina egna minnen och erfarenheter; ena stunden vet man precis vad som har hänt, i nästa stund kan man känna sig fullkomligt främmande för vad man varit med om. Man kan också drabbas av påträngande minnesbilder eller kroppsminnen efter övergrepp.

Självkänslan påverkas starkt och förmågan att ta sina egna behov på allvar försämras ofta, samtidigt som tilliten till andra minskar. Nedstämdhet, sömnsvårigheter, ångest och självmordstankar är vanliga symtom när man har erfarenheter av övergrepp.

 

Att berätta om övergreppen

Eftersom konsekvenserna av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp ofta drabbar självkänslan starkt är det svårt för nästan alla att våga berätta om de övergrepp de har utsatts för. Många oroar sig för att inte bli trodda, men de kan även vara rädda för att bli beskyllda för att ha skuld i att övergreppen har skett.

Tyvärr händer det att personer som berättar om övergrepp inte blir trodda, kanske för att omgivningen inte vill tro att sådana saker inträffar. Därför är det viktigt att välja en nära person att tala med som man kan känna tillit till, eller en professionell person som man vet har erfarenhet av att lyssna på sådana berättelser. För många är det lättare att tala med någon man inte känner än att berätta för en närstående. Kanske har man förtroende för en läkare, kurator eller annan professionell person i sin närhet? Längst ner på den här sidan finns länkar till olika ställen man kan ringa eller maila till för att prata om sina erfarenheter.

Många som blivit utsatta eller fortfarande är utsatta för sexuella övergrepp vågar inte berätta på grund av att de blivit eller blir hotade. Då krävs ett stort steg för att berätta om övergreppen. Det kan underlätta att veta vilka skyddsåtgärder som finns, och att man kan vara anonym när man första gången berättar om sina upplevelser. Det finns flera sådana möjligheter i listan med länkar nedan.

Att övergreppen upphör är nödvändigt för att man ska kunna gå vidare i livet och börja må bättre. Att berätta om sina erfarenheter ger en chansen att börja bearbeta sina upplevelser och reaktioner, och det kan vara en bra hjälp till positiv förändring.

Genom att berätta för någon om övergreppen kan man också få hjälp med att göra en polisanmälan.

 

Brottsofferportalen

Brottsofferportalen är en hemsida där man hittar råd och information om rättigheter och möjligheter till att få hjälp och stöd. Här finns bland annat information om lagar rörande sexualbrott och hur man går tillväga för att göra en polisanmälan.

Brottsofferportalen

 

Hopp - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp. HOPP – Riksorganisationen mot sexuella övergrepp är en ideell, partipolitiskt och religiöst oberoende organisation som arbetar mot sexuella övergrepp. HOPP vänder sig till kvinnor och män som varit utsatta för sexuella övergrepp och till anhöriga till utsatta.
HOPP har en jourmail som man kan använda för frågor om sexuella övergrepp, om man känner oro för något, om man är eller har varit utsatt för sexuella övergrepp eller är anhörig eller parter till någon. Man får svar från jourmailen inom tre dagar.

Hopp

 

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. På hemsidan finns telefonnummer till lokala kvinno-/tjejjourer. En nationell mailjour finns också.

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund

 

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för de som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner till utsatta kan ringa. Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och man ringer gratis oavsett var man bor. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Till Kvinnofridslinjen kan man ringa och tala med någon om sina upplevelser eller ställa frågor.
De som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym. Man kan få professionellt stöd, praktiska råd så att man kan förändra sin situation och ta sig vidare, information om vart man kan vända sig inom vården om man har fysiska eller psykiska skador, information om hur man polisanmäler brott, till exempel kvinnomisshandel, hot eller sexuella övergrepp, eller vilket stöd man kan få i sin egen kommun.
Telefonnumret till Kvinnofridslinjen är 020-50 50 50. Kvinnofridslinjen har också en webbplats, www.kvinnofridslinjen.se.

Kvinnofridslinjen

 

Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer

Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer. Här finns telefonnummer till lokala kvinnojourer.

Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer

 

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans, och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem är till för den som har blivit misshandlad, våldtagen, trakasserad, hotad, riskerar tvångsgifte, begränsas i sitt livsutrymme eller på annat sätt känner sig utnyttjad av sin make, sambo, pojkvän, pappa, bror eller annan släkting.
Mankan kontakta Terrafem på den rikstäckande jourtelefonen 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på din telefonräkningen. Man kan ringa från en fast telefon eller från en mobiltelefon. Samtalet är gratis och man kan vara anonym när man ringer. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt.

Terrafem

 

Riksföreningen stödcentrum mot incest

Riksföreningen stödcentrum mot incest är en förening för personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit man kan ringa för att få stöd. Alla som svarar i jourtelefonen har själva varit utsatta för sexuella övergrepp.

Riksföreningen stödcentrum mot incest

 

UMO.se – ungdomsmottagningen på nätet

UMO.se är en webbplats för dig mellan 13 och 25 år med information om sex, hälsa och relationer. Det finns även möjlighet att anonymt ställa en fråga och få ett personligt svar av personal från en ungdomsmottagning i landet.

Sexuella övergrepp

 

Rädda barnen

Rädda barnens hemsida har en del information om vart man kan vända sig för hjälp om man är under 18 år.

Rädda barnen