Om ett barn slutar andas behöver det snabbt få luft. Redan efter ett par minuter kan barnet bli allvarligt skadat av bristen på syre. Genom att blåsa in luft genom barnets mun så kan man hjälpa barnet. Om hjärtat slutar slå räcker det inte längre med enbart mun mot mun-andning utan man kan behöva starta hjärt-lungräddning.
Det här är mycket allvarliga tillstånd och man behöver veta hur man ska göra. Mun mot mun-andning bör övas på en övningsdocka så att man är säker på handgreppen eftersom det annars är svårt att utöva en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning. Det finns särskilda kurser där man kan lära sig hur man förebygger och tar hand om olycksfall hos barn. Kontakta till exempel barnavårdscentralen (BVC), Svenska rådet för hjärt-lungräddning, Röda korset eller Svenska livräddningssällskapet för att få reda på var sådana kurser ges. Länkar dit finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Mun mot mun-metoden på barn utförs lite olika beroende på barnets ålder. Informationen här ger en översikt om handgreppen och kan vara bra som en orientering eller som repetition.
Lyssna om luft strömmar ut och in genom mun och näsa genom att lägga örat mot barnets mun och näsa.
Känn om luft kommer ut ur barnets mun och näsa.
Om barnet andas behöver man kontrollera om det är medvetslöst genom att försöka få kontakt. Om man inte lyckas att få barnet att reagera är det troligen medvetslöst. Lägg barnet på sidan, ring 112 och stanna hos barnet.
Placera ena handen på barnets panna och böj huvudet lätt bakåt.
Lyft upp barnets haka genom att placera pek- och/eller långfinger under hakan och lyft hakan försiktigt uppåt. Se till att inte trycka in mjukdelarna under barnets underkäke.
Kontrollera om barnet andas (när den fria luftvägen har skapats):
Titta om bröst och mage rör sig.
Lyssna om luft strömmar ut och in genom mun och näsa genom att lägga örat mot barnets mun och näsa.
Känn om luft kommer ut ur barnets mun och näsa.
Kontrollera om barnet andas: Titta om bröst och mage rör sig. Lyssna och känn om luft kommer ut ur mun och näsa.
Om barnet inte andas:
Behåll föregående grepp på pannan.
Grip med den andra handens tumme tag om underkäkens framtänder eller tandrad. Pekfingret håller du kvar om hakspetsen.
Lyft fram underkäken.
Kontrollera igen om barnet andas.
Om barnet inte andas: Behåll greppet på barnets panna. Lyft fram barnets underkäke med den andra handens tumme.
Börja med mun mot mun-metoden om barnet inte andas trots fria luftvägar:
Håll kvar föregående grepp för fri luftväg.
Lägg munnen tätt över barnets näsa och mun.
Gör fem långsamma inblåsningar med så mycket luft som ryms i din egen mun. Små barn har små lungor.
Kontrollera att bröstkorgen höjer sig när du blåser in och sänker sig när barnet andas ut. Barnet måste få andas ut mellan varje inblåsning.
Kontrollera om barnet kan andas själv.
Om barnet inte andas fortsätt med mun mot mun-andning i 1 minut innan du ringer 112. Fortsätt med inblåsningar tills ambulansen kommer.
Om bröstkorgen inte rör sig när man blåser in luft måste man se efter att inget sitter i vägen i halsen.
Läs mer i 1177.se om att sätta i halsen. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Om man går en kurs i livräddande första hjälp till barn får man även lära sig att kontrollera om hjärtat slutat slå och starta hjärt-lungräddning samt hur man gör om barnet satt i halsen.
I kapitlet Fördjupning och länkar finns länkar och mer information om vart man kan vända sig.
Börja med mun mot mun-metoden om barnet inte andas trots fria luftvägar. Klicka på bilden för att få mun mot mun-andningen i utskriftsvänlig och praktisk bildserie.
Placera ena handen på barnets panna och böj huvudet bakåt.
Lyft upp barnets haka med den andra handens pek- och/eller långfinger.
Skapa fri luftväg på stort barn.
Kontrollera om barnet andas (när den fria luftvägen har skapats):
Titta om bröstet rör sig.
Lyssna om luft strömmar ut och in genom mun och näsa genom att lägga örat mot barnets mun och näsa.
Känn om luft kommer ut ur barnets mun och näsa.
Kontrollera om barnet andas: Titta om bröstet rör sig. Lyssna och känn om luft kommer ut ur mun och näsa.
Om barnet inte andas
Behåll föregående grepp på pannan.
Grip med den andra handens tumme tag om underkäkens framtänder. Pekfingret håller du kvar om hakspetsen.
Lyft fram underkäken.
Kontrollera igen om barnet andas.
Om barnet inte andas: Behåll greppet på barnets panna. Lyft fram barnets underkäke med den andra handens tumme.
Mun mot mun-metoden påbörjas om barnet inte andas trots fria luftvägar:
Håll kvar föregående grepp för fri luftväg.
Kläm ihop barnets näsborrar med den hand du håller på pannan. Det görs för att förhindra att den luft man blåser in kommer ut genom barnets näsa.
Lägg din mun tätt över barnets mun.
Gör fem långsamma inblåsningar. Anpassa luftmängden efter barnets storlek.
Börja med mun mot mun-metoden: Håll kvar greppet för fri luftväg. Kläm ihop barnets näsborrar med den hand du håller på pannan.
Kontrollera att bröstkorgen höjer sig när du blåser in och sänker sig när barnet andas ut. Barnet måste få andas ut mellan varje inblåsning.
Kontrollera om barnet kan andas själv.
Om barnet inte andas fortsätt med mun mot mun-andning i 1 minut innan du ringer 112. Fortsätt med inblåsningar tills ambulansen kommer.
Om bröstkorgen inte rör sig när man blåser in luft måste man se efter att inget sitter i vägen i halsen.
Läs mer i 1177.se om att sätta i halsen. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Om man går en kurs i Livräddande första hjälp till barn får man även lära sig att kontrollera om hjärtat slutat slå och starta hjärt-lungräddning samt hur man gör om barnet satt i halsen.
I kapitlet Fördjupning och länkar finns länkar och mer information om vart man kan vända sig.
Lägg din mun tätt över barnets mun. Gör fem långsamma inblåsningar. Bröstkorgen ska höja sig när du blåser in luft. Kontrollera om barnet andas själv.
Klicka på bilden för att få mun mot mun-andningen i utskriftsvänlig och praktisk bildserie.
Barn som har kommit i puberteten behandlas på samma sätt som vuxna. Den här texten vänder sig främst till småbarnsföräldrar, förskolepersonal och andra som har täta kontakter med mindre barn. För att inte de olika teknikerna ska blandas ihop behandlas inte tonåringar och vuxna här.
Vuxna som råkar ut för någon olycka behöver till exempel hjärtkompressioner oftare än barn, och den tekniken tas inte upp här.
I kapitlet Fördjupning och länkar finns länkar och information om vart man vänder sig för att gå en kurs i hjärt-lungräddning.
Nästa kapitel