Amning / Om amning

Amning kan vara både enkelt och problematiskt

Att amma är det vanligaste sättet att mata ett nyfött barn. När amningen fungerar kan det kännas som ett både självklart och enkelt sätt att ge barnet mat och närhet. Men som nybliven mamma kan man behöva lära sig att amma och man behöver ofta mycket stöd och hjälp i början. Ibland kan det kännas hopplöst om amningen inte fungerar, men det gäller att ha tålamod och inte ge upp för snabbt.

Om man har problem med amningen efter att man har skrivits ut från BB bör man vända sig till en amningsmottagning eller BVC. Ju fortare man söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.

Alla vill eller kan inte amma. Det kan finnas många olika anledningar till det. Om man är tveksam och kanske tidigare har haft amningsproblem kan det vara bra att redan under graviditeten prata igenom sina känslor och tankar inför en amning med sin barnmorska på MVC. Då kan man få det stöd och den information man behöver oavsett om man tänker amma eller inte.

Bröstmjölken är mycket nyttig

Bröstmjölken innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, utom D-vitamin. Förutom näring innehåller bröstmjölken bland annat ytterligare antikroppar från mamman utöver de som alla barn föds med. Alla nyfödda barn, även de som äter bröstmjölk, kan få infektioner men de extra antikropparna ger ett visst extra skydd.

När barnet äter tillfredställer man samtidigt dess behov av närhet och trygghet genom att hålla det i famnen. Kroppskontakten är viktig för både föräldern och barnet och gör att det blir lättare att lära känna varandra.

Bröstmjölk rekommenderas det första halvåret

I Sverige rekommenderas att alla barn enbart ska få bröstmjölk under sitt första halvår. Sedan är det bra om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela det första levnadsåret eller längre. När man börjar ge barnet annan mat är det en fördel om det samtidigt även får bröstmjölk, eftersom den skyddar slemhinnan i tarmen. För att undvika glutenintolerans är bröstmjölken särskilt viktigt när man börjar ge barnet mat som innehåller gluten, till exempel gröt. Glutenintolerans innebär att man inte tål proteinet gluten, som bland annat finns i sädesslagen vete, korn, råg och havre.

Bröstmjölken innehåller ytterst lite vitamin D. Därför rekommenderas att alla barn får ett vitamintillskott av D-droppar från en månads ålder. I en del landsting får man det gratis på BVC, i andra får man köpa det på apotek.

När barnet suger stimuleras mjölkproduktionen

Redan tidigt i graviditeten börjar brösten förbereda sig för amningen. Vårtgården mörknar, mjölkgångarna växer till, blodådrorna kan framträda tydligare, brösten blir större och känns ibland ömma.

När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters amningshormoner hos mamman, prolaktin och oxytocin. Prolaktin stimulerar mjölkproduktionen och ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. Oxytocin stimulerar utdrivningsreflexen, den mekanism som gör att mjölken rinner till. Ibland känner man inte när utdrivningsreflexen sätter igång, men andra gånger kan brösten bli spända. Barnet behöver ofta suga en stund innan mjölken rinner till. En del mammor känner att det sticker eller pirrar samtidigt som mjölken börjar rinna eller spruta ut.

Frisättningen av oxytocin är känslig för stress. Om man är trött, ledsen eller orolig kan det därför ta längre tid innan mjölken rinner till. Då är det bra att tänka igenom vad som ger upphov till stress och försöka undvika det. En kort stunds avslappning innan amningen kan hjälpa. Man kan även ta en varm dusch och stryka lätt över bröstet för att stimulera frisättning av oxytocinet så att mjölken lättare rinner till.

Barnet växer hela tiden vilket gör att behovet av näring ökar. I takt med att barnet suger mer stimuleras mjölkproduktionen så att det täcker barnets behov.

Man behöver äta lite extra

Det går åt lite extra energi och näringsämnen för att producera bröstmjölk. Därför är det bra att försöka äta allsidigt och varierat och dricka mer än vanligt. Man bör dricka för att släcka törsten, inte mer, innan man ammar. Ju äldre barnet är desto mer vätska behöver det. Den extra näring som behövs varje dag motsvaras ungefär av ett glas mjölk, en smörgås med ost och en frukt.

Råd om kost när man ammar

Man kan äta det mesta medan man ammar, men enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska man inte äta fisk som kan ha förhöjda halter av kvicksilver eller dioxin och PCB oftare än två till tre gånger per år. Läs mer om kostråd och vilka fiskar som kan innehålla de här miljögifterna på Livsmedelsverkets webbplats. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Även om man äter som vanligt kan man gå ner i vikt. Det är en naturlig viktnedgång som man inte behöver oroa sig för. Däremot bör man inte banta aktivt under amningsperioden eftersom man har miljögifter lagrade i kroppsfettet och de frigörs vid bantning och kan gå över till bröstmjölken.

Att amma om man blir tillfälligt sjuk

Tillfällig sjukdom, till exempel förkylning, magsjuka eller feber, är inget hinder för att fortsätta amma. Men det är då extra viktigt att tänka på sin hygien, till exempel att tvätta sina händer med tvål innan man tar i barnet.

Rökning och snusning påverkar barnet

Genom bröstmjölken påverkas barnet av allt som man äter, dricker eller får i sig på annat sätt genom till exempel rökning eller snusning. Skadliga ämnen från rökning går över i modersmjölken och påverkar barnet. Till exempel kan barnets händer och fötter bli kalla på grund av försämrad blodcirkulation. Barn som har blivit vana vid nikotin kan få ett nikotinberoende och det innebär att de även kan få abstinensbesvär. Det finns forskning som visat att barn som utsätts för nikotin under amningen i större utsträckning än andra blir rökare som vuxna.

Nikotinet i snus och olika typer av nikotinersättningsmedel passerar också över i bröstmjölken och ger ungefär samma höga koncentration i mjölken som rökning. Därför är det bäst för barnet om man kan låta bli både cigarretter, nikotinersättningsmedel och snus under amningsperioden.

Om man har låtit bli att röka under graviditeten är det bra att vara förberedd på att röksuget kan komma tillbaka efter förlossningen. För att klara av att fortsätta vara rökfri kan man behöva rökavvänjningsstöd. De flesta mödra- och barnavårdscentraler vet vart man kan vända sig. Barn mår bäst av att växa upp i rökfria miljöer. Men om man inte klarar av att sluta är det bra att prata med sjuksköterskan på BVC om hur man kan minimera riskerna för barnet.

Alkohol och amning

Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Vill man vara helt säker på att barnet inte får i sig alkohol bör man avstå under amningsperioden. Men enligt nuvarande forskning innebär det inga medicinska risker för barnet om man dricker måttliga mängder alkohol när man ammar. Med det menas ett till två glas vin eller motsvarande en till två gånger i veckan.

Livsmedelsverket har mer information om alkohol och amning, bland annat i rapporten "Toxikologiska risker vid graviditet och amning". Mer information om alkohol och föräldraskap finns i Statens folkhälsoinstituts informationsmaterial "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!" Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Läkemedel och amning

Om man behöver använda läkemedel ska man alltid tala om för läkaren att man ammar. En del läkemedel kan vara skadliga för barnet.

Om man har mycket ont kan man tillfälligt ta smärtstillande läkemedel. Man kan ta mediciner som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Viktigt att få stöd och hjälp

Som nybliven pappa eller annan partner kan man stödja mamman både praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start. Som nyblivna föräldrar är man redan något dygn efter förlossningen ensamma om ansvaret för det nyfödda barnet. Därför är pappans eller partnerns stöd särskilt betydelsefullt. Man kan också få stöd av familj eller vänner.

Den första tiden kan man som pappa eller partner känna ett visst utanförskap. Men när barnet inte ammas kan man hitta andra sätt att skapa närhet till det. Man kan till exempel byta blöja, bada eller massera barnet. Bara genom att vara nära barnet och ge det uppmärksamhet förmedlar man trygghet och kärlek.

I början av föräldraskapet har man olika roller som båda är lika viktiga för barnet. För pappan eller partnern är det en viktig uppgift att vara ett stöd för mamma-barnrelationen. Under den första tiden är många kvinnor både känsliga och trötta. Om pappan, partnern eller någon annan närstående till exempel tar hand om merparten av det praktiska vardagsarbetet får mamman vila och i lugn och ro lära sig att amma.

Ta emot besökare eller inte?

När man nyss har fått barn kan man ha blandade känslor inför att ta emot besök. Man kan behöva tid för sig själv och sitt barn för att få amningen att fungera. Det kan också kännas jobbigt som mamma att amma inför andra om man inte har fått in tekniken än. Därför är det bra att fundera på hur man vill ha det och avstyra besök om man inte känner för det.

Bröstmjölken kan sparas till ett senare tillfälle

Många tycker att det är praktiskt att spara bröstmjölk till ett senare tillfälle. Alla kärl som man förvarar bröstmjölk i måste diskas och steriliseras. Ett bra sätt att sterilisera är genom kokning i en kastrull i tio minuter.

Bröstmjölk som barnet ska få samma dag klarar att stå upp till sex timmar i rumstemperatur, men mjölken bör alltid ställas i kylskåp så snart som möjligt. Bröstmjölk som inte ska frysas kan förvaras upp till tre dygn i kylskåp. Innan bröstmjölken ställs in i kyl eller frys bör man kyla ner den i kallt vatten.

Det går att blanda mjölk från samma dag, men då är det viktigt att den är nerkyld. Man ska aldrig blanda kall och varm mjölk, eftersom det då kan bildas bakterier i den kalla mjölken som försämrar hållbarhet och kvalitet.

Om man sparar mjölken under dagen kan det vara bra att redan vid infrysningen dela upp den i lagom stora portioner. Bröstmjölk som ska frysas kan förvaras i kylskåp i högst ett dygn. Bröstmjölk håller sig tre månader i frys och upptinad bröstmjölk håller ett dygn i kylskåp.

Ett tips är att frysa in bröstmjölken i en islåda, som först måste diskas och steriliseras. Islådan bör sedan få kallna innan man häller bröstmjölken i den.

Det är bra att lägga islådan i en frysplastpåse som försluts väl och märks med datum. När mjölken är fryst tar man ut islådan med fryspåsen på, knackar ur mjölkkuberna och tar ut den tomma islådan. Fryspåsen med bröstmjölkskuberna förvaras sedan i en plastburk med lock i frysen. Det är viktigt med noggrann hygien. Om man använder bröstpump bör man även rengöra den på det sätt som står beskrivet i bruksanvisningen.

Den frusna bröstmjölken tinas i rumstemperatur, vattenbad eller under rinnande vatten. Man bör inte tina mjölken i mikrovågsugn eftersom värmen kan bli så hög att kvaliteten försämras. Dessutom kan mjölken bli mycket het.

Uppvärmd bröstmjölk som barnet inte äter upp ska slängas. Tinad mjölk som inte används inom ett dygn bör också slängas.

Överskottsmjölk kan säljas

Om man har överskott på bröstmjölk kan man sälja den. Personalen på BVC kan tipsa om vart man ska vända sig. Mjölk från givare ges efter läkares ordination till barn som behöver den. Bröstmjölk får bara säljas under de tre första månaderna efter förlossningen.

Om man röker eller har såriga bröstvårtor får man inte lämna mjölk som ska användas till andra barn. Om man använder mediciner avgör en läkare om man får vara givare. Innan man kan börja lämna mjölk får man lämna ett blodprov för att kontrollera att man inte har hiv, hepatit B eller hepatit C. Den första mjölken som lämnas kontrolleras för att se att det inte finns bakterier i mjölken.