|
|
Motion / Motion och hälsa
Reviderad: 2009-02-23
|
Människan är gjord för rörelse och inte för ett stillasittande liv. Man behöver röra på sig för att behålla sin hälsa och prestationsförmåga. Om man går flera hundra tusen år tillbaka i tiden levde människorna som jägare och samlare. Då var människans existens beroende av att hon var fysiskt aktiv hela livet. Senare i jordbrukssamhället krävdes också mycket kroppsaktivitet för att man skulle kunna försörja sig. Vi har i stort sett samma arvsmassa i dag, även om de flesta har ett mer stillasittande arbete. | | Hälsovinsterna kan bli stora om man regelbundet ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet jämfört med om man är mest stillasittande. Man känner sig ofta gladare, sover bättre, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Dessutom orkar man mer.
Med regelbunden motion minskar man risken att få sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, övervikt, hjärtinfarkt, bröst- och tjocktarmscancer, värk i leder och benskörhet. | | Det är särskilt viktigt att barn motionerar, både i skolgymnastiken och på fritiden. De barn och ungdomar som idrottar flera gånger i veckan minskar troligen sin risk att få benskörhet senare i livet. Har man blivit van vid att vara fysiskt aktiv redan som barn är chanserna större att man fortsätter motionera även som vuxen.
| | Men det är aldrig för sent att börja motionera. Undersökningar visar att även de som är över 70 när de börjar träna, med hänsyn till sina förutsättningar, får bättre hälsa. Oavsett ålder kan man oftast vara fysiskt aktiv även om man har en sjukdom.
När man är äldre brukar fysisk aktivitet dessutom göra att man får bättre balans, känner mindre yrsel och blir mindre benägen att falla och skada sig. Detta kan göra att man klarar att bo kvar hemma längre än annars.
På vårdcentralen kan både gamla och unga få ett ”recept” på någon fysisk aktivitet som är lämplig. Och på flera håll i landet finns särskild gymverksamhet och promenad- och stavgångsgrupper för äldre. Dessutom finns gympa med lägre intensitet för nybörjare i alla åldrar.
| | Var tredje svensk är överviktig och var tionde lider av fetma, det vill säga har ett body mass index, BMI, över 30. BMI ger ett mått på relationen mellan vikt och längd. Särskilt stor hälsorisk löper den som har mycket fett samlat runt magen. Risken för ohälsa ökar hos kvinnor som har ett midjemått över 88 centimeter. Mäns midjemått bör vara mindre än 102 centimeter.
Om man behöver gå ner i vikt brukar en kombination av fysisk aktivitet och ändrade matvanor vara bra. Bäst fettförbränning får man om man anstränger sig måttligt under längre tid. Om man exempelvis promenerar ganska raskt 30 minuter varje dag, och inte äter mer än tidigare, kan man gå ner ungefär ett halvt kilo per månad. Regelbunden motion är dessutom det säkraste sättet att behålla en viktnedgång. Fetma
| | Undersökningar visar att prestationsförmågan hos människor som tränar ökar, även om de har ett stillasittande arbete. Det kan bero på att syreupptagningen, som påverkar hjärnans arbetskapacitet och förmågan att lösa problem, blir bättre av regelbunden fysisk aktivitet. | | Olika sjukdomssymtom och besvär man redan fått kan ofta lindras med fysisk aktivitet. Genom att röra på sig kan man till exempel minska värk i leder och muskler. Regelbunden motion kan också hjälpa till att sänka ett måttligt förhöjt blodtryck och lindra besvären vid lättare nedstämdhet, oro eller sömnsvårigheter. Troligen skulle många kunna äta mindre medicin för sådana besvär, om de var mer fysiskt aktiva. | |
|
Nästa kapitel