Magsjuka hos småbarn / Vad kan man göra själv?

Besvären kommer snabbt

När småbarn är magsjuka är det vanligt att de kräks och har diarréer. De kan också ha ont i magen och feber. Magsjukan beror oftast på en infektion som orsakats av ett virus.

Besvären brukar börja ett par dagar efter att barnet smittats och kommer snabbt. Ofta drabbas flera i familjen eller på förskolan. Vanligtvis går infektionen över på några dagar. Kräkningarna brukar upphöra inom ett dygn, men diarréerna kan fortsätta i en vecka.

Barn är känsligare för vätskeförluster
Man förlorar vätska och salter genom kräkningar och diarréer. Små barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Om ett litet barn förlorar mer vätska än det får i sig kan det snabbt bli sämre. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att ge dryck redan från allra första början av infektionen.

Tips på hur barnet får i sig vätska
För att ett litet barn som kräks ska få i sig vätska bör man, om barnet ammas, ge små och täta mål. Om barnet inte vill suga kan man pröva med att pumpa ur och ge med sked.

Om barnet inte ammas bör man ge vätskeersättning. Det är lättast att mata med tesked och ge små mängder ofta. Om barnet kräks mycket behöver man ge ungefär två teskedar vätska var femte minut. Under ett dygn behövs mer vätska än vad man tror, till exempel kan en ettåring behöva drygt en liter.

Vätskeersättning

Om barnet kräks mycket är vätskeersättning det bästa. Vätskeersättning finns att köpa på apotek. Genom att vätskan innehåller salt återställs vätskebalansen i kroppen på ett bra sätt.

Men ibland kanske barnet har lättare att få i sig annan dryck. Då får man försöka med det i stället, eftersom det viktigaste är att barnet får i sig vätska över huvud taget. Om man prövar andra drycker än vätskeersättning är det bra att inte bara ge vatten, utan någon dryck som innehåller lite socker för att barnet ska få energi. Men alltför mycket socker kan ge mer diarré. Därför bör man undvika för söta drycker, som till exempel läsk. Ge inte heller lightdrycker eftersom de inte innehåller något socker alls.

När kräkningarna är över men diarréerna är kvar

Det är vanligt att kräkningarna först upphör medan diarréerna pågår ett tag till. Om barnet har diarré och om barnet ammas fortsätter man att amma som tidigare. Om barnet inte ammas, kan man ge modersmjölkersättning, ris- eller majsvälling beroende på barnets ålder. Börja med att ge små mängder åt gången för att se att barnet behåller maten.

När barnet vill börja äta är det bra att ge vanlig mat och blanda i extra fett. Om man vill pröva något som är stoppande så kan man ge morotssoppa. Tänk på att frukt och bär ger lös avföring och vid svårare diarré bör man undvika mjölk och fullkornsvälling. Vänta med fiberrika livsmedel tills barnet har blivit helt friskt.

Om kräkningarna kommer tillbaka

Om kräkningarna kommer tillbaka igen, återgå till att ge vätskeersättning, men var samtidigt observant på om barnet börjar bli slött eller påverkat.

Hur kan man förhindra smitta?

Eftersom magsjuka är mycket smittsamt är det bra om både barnet och resten av familjen tvättar händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök och att alla har egen handduk. Man kan också torka av toaletten ofta.

Man kan behöva kontakta vården

Om barnet har täta diarréer och kräkningar och visar tecken på vätskebrist, det vill säga är påtagligt trött och ointresserat av omgivningen, kissar lite eller sällan och inte orkar leka, ska man kontakta vården direkt.

Om barnet förutom kräkningar och diarré har hög feber eller kraftiga magsmärtor ska man också kontakta vården. Detsamma gäller om barnet inte blivit bättre inom ett dygn.

Diarré och kräkningar kan vara symtom på andra sjukdomar än vanlig magsjuka. Om man är osäker bör man ringa och rådgöra med sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om små barn som är under sex månader får kräkningar och diarréer ska man alltid kontakta vården.

Läs mer i 1177.se om kräkningar och diarré hos barn

Diarré hos småbarn
Kräkningar hos spädbarn

Manusförfattare

Margareta Cassel, sjuksköterska, Stockholm

Faktagranskning

Bertil Marklund, professor och specialist i allmänmedicin, Vänersborg

Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen