Knöl i bröstet / Vad beror det på?
Reviderad: 2009-03-09
|
Om man upptäcker en knöl i bröstet kan man bli orolig och tänka på cancer. Men knölen behöver inte vara farlig. Hos två av tre kvinnor som söker hjälp för att de hittat en knöl i bröstet visar det sig att knölen är ofarlig. Ofta består knölen då av en förtjockning av bindväven eller en vätskefylld blåsa, en så kallad cysta.
Men man ska ändå ta alla förändringar i brösten på allvar och låta sig undersökas av läkare. Man kan vända sig till sin vårdcentral. I vissa fall kan man även vända sig till en gynekolog eller till de särskilda bröstmottagningar som finns på en del större sjukhus. | |
Ett bröst består till största delen av bindväv och fett. I bröstet finns också körtelvävnad som består av mjölkkörtlar som kan bilda bröstmjölk, och mjölkgångar som leder mjölken till bröstvårtan. Alla vävnader i bröstet påverkas av kroppens hormoner, framför allt av könshormonerna och brösten förändras ständigt under livet. Därför kan de kännas svullna eller knöliga av naturliga orsaker.
I tonåren växer och utvecklas brösten. Då kan det ömma i brösten och ibland kan man känna en svullnad under bröstvårtan.
Under en graviditet förbereder sig körtelvävnaden för att producera mjölk och många märker tidigt hur brösten svullnar. Om man ammar kan det hända att mjölkproduktionen kommer i otakt så att man får mjölkstockning. Då kan man känna en avgränsad knöl som ofta är mycket öm.
Under den del av livet som man har mens påverkas brösten i takt med hormonernas variation under menscykeln. Många kvinnor känner till exempel att brösten svullnar dagarna innan mens.
Åren före och omkring klimakteriet minskar andelen körtelvävnad och bindväv i brösten och ersätts istället av fettväv, vilket kan göra att brösten känns mjukare än tidigare. | |
Det finns flera orsaker till att man kan få knölar och förändringar i brösten. Godartade, ofarliga förändringar orsakas av att brösten växer och ombildas oregelbundet. En del av bröstet kan växa snabbare än den omgivande vävnaden och då kan godartade knölar bildas i bindväven.
Det kan också kännas knöligt om man har ärrbildning i bröstens fettvävnad. Ärr kan bildas om blod- och näringstillförseln varit dålig till någon del av brösten, vilket kan bero på att man har fått ett slag på bröstet eller att man har en sjukdom som påverkar cirukulationen - till exempel diabetes.
Eftersom en stor del av bröstets volym är fett kan man känna att bröstet blir knöligt om man går ner i vikt. Det beror på att bindväven, som är lite oregelbunden i strukturen, känns tydligare då.
En ny knöl kan också bero på bröstcancer eller vara ett förstadium till bröstcancer. Risken för att knölen beror på bröstcancer ökar ju äldre man blir. | |
De vanligaste ofarliga knölarna och förändringarna består av - en bindvävsförtjockning, som också kallas fibroadenos eller fibroadenom
- en cysta, som är ett vätskefyllt hålrum
- ärr i fettvävnaden, så kallad fettvävsnekros.
Man kan tillfälligt känna en knöl eller knölighet i brösten i samband med menscykelns hormonförändringar - särskilt vid ägglossningen och fram tills mensen kommer. Om knölen är ofarlig, försvinner den dagarna efter att menstruationen har upphört.
Att brösten känns knöliga kan också vara det första tecknet på att man är gravid. | |
En del kvinnor har extra mycket knöligheter i bröstens bindväv. Det finns två olika varianter och namn på tillstånden, som är helt ofarliga: fibroadenos och fibroadenom.
Om man har fibroadenos känns bröstet knöligt, men det är svårt att känna någon enskild knöl tydligare än de andra.
Om man har en eller flera knölar som är mer avgränsade och lättare att känna kallas det fibroadenom.
Det finns ingen medicinsk behandling som fungerar riktigt bra för att behandla fibroadenom. Om man har fibroadenos eller fibroadenom kan det vara svårt att själv upptäcka nya förändringar. Då är det extra viktigt att själv undersöka sina bröst regelbundet för att veta hur de brukar kännas. | |
En cysta är ett hålrum fyllt med vätska. Den kan uppstå när en del av bröstvävnaden håller på att ombildas från körtelvävnad och bindväv till fettväv. Cystor är vanligast under åren omkring klimakteriet och försvinner oftast av sig själva. | |
Fettvävnad innehåller inte så många blodkärl och därför läker den inte så bra om den blivit skadad. Risken för ärrbildning ökar. I brösten kan det innebära att det kan bildas ärrvävnad om man till exempel har fått ett slag på bröstet. Ärr kan också bildas i samband med sjukdom som påverkar de små kärlen, till exempel diabetes. Själva ärrbildningen kallas för fettvävsnekros.
Ibland kan man känna ärret som en knöl och ibland syns det vid en mammografi eller bröströntgen. | |
En knöl i bröstet kan vara orsakad av bröstcancer eller vara ett förstadium till bröstcancer.
Bröstcancer kan ge följande symtom - man känner en knöl i bröstet eller i armhålan
- man ser att huden på bröstet eller bröstvårtan dras in
- bröstet har en oförklarlig rodnad
- det kommer blod eller vätska från bröstvårtan.
En knöl som orsakas av bröstcancer är oftast hård. Den brukar inte göra ont, men ibland kan den ömma lite. En läkare kan inte känna med fingrarna om knölen är ofarlig eller om det är cancer. Därför undersöks nya knölar med mammografi eller ultraljud. Ibland tar läkaren också ett cell- eller vävnadsprov. Att få cancer
Bröstcancer
| |
De allra flesta som har en godartad knöl i bröstet har inte någon ökad risk för att också få bröstcancer. Men en liten grupp kvinnor som har fibroadenom och som också har en mycket aktiv tillväxt av cellerna, löper en något ökad risk för att senare få bröstcancer. Det upptäcks med cell- och vävnadsprov och läkaren informerar om hur det ska följas upp. Oftast räcker det med att man är noggrann med att gå på hälsoundersökning med mammografi när man får sina kallelser. | |
Även män kan ha en knöl i bröstet. Precis som hos kvinnor ska den undersökas. Det är ganska vanligt att pojkar och män i alla åldrar har en godartad, ofarlig, förstoring av en del av bröstkörteln, alltså den körtel som sitter bakom bröstvårtan. Bröstcancer förekommer hos medelålders och äldre män men är sällsynt. | |
Landstingen erbjuder regelbunden hälsoundersökning med bröströntgen, mammografi, för alla kvinnor mellan 40-50 och 74 år. Därför får de flesta kvinnor som får bröstcancer sin diagnos när cancertumören fortfarande är liten och cancern inte har hunnit sprida sig. Då finns det goda förutsättningar för att man ska bli helt frisk igen. Vid dessa hälsokontroller kan en cancertumör upptäckas innan den har hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens kan kännas i bröstet.
Om det syns något avvikande vid mammografin får man komma tillbaka för att ta nya bilder. Omkring åtta av tio av alla kvinnor som får komma tillbaka har ofarliga förändringar i brösten. Mammografi
| |
Körtelvävnaden och bindväven i brösten är ofta knölig och ojämn. Därför är det bra att lära känna sina bröst genom att själv undersöka dem då och då. Då blir man van vid hur de brukar kännas och märker förändringar lättare.
Eftersom brösten förändras hela tiden under menstruationscyklerna är det bra att känna på brösten vid ungefär samma tidpunkt. Dagen efter mens kan vara lämplig eftersom brösten brukar vara mjuka och lätta att undersöka då. Om man har protes eller implantat kan det vara svårare att upptäcka knölar i bröstet. Självundersökning av brösten
| |
Nästa kapitel