Koloskopi / Översikt

Allmänt

En koloskopi innebär att tjocktarmen undersöks med hjälp av en böjlig slang, ett så kallat koloskop. Man kan bland annat behöva gå igenom undersökningen om man har blod i avföringen, förstoppning eller diarré. Med koloskopet kan läkaren även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar.

Koloskopin kan till exempel visa om det finns sår eller tumörer i tjocktarmen eller om tarmen är inflammerad.

Om man har problem med hjärtat eller lungorna ska man berätta det för läkaren. Detsamma gäller om man använder insulin eller tar blodförtunnande medicin.

Förberedelser

Innan undersökningen måste innehållet i tarmen tömmas med hjälp av laxermedel. Om man tar mediciner som innehåller fibrer eller järnmedicin ska man sluta ta dem en vecka innan.

Hur går undersökningen till?

Innan undersökningen får man lite salva för att bedöva ändtarmsöppningen. Därefter ligger man på en brits medan läkaren för in koloskopet genom ändtarmen.

Undersökningen kan ibland göra ont eller vara obehaglig just när koloskopet förs in, men om det behövs får man avslappnande och smärtstillande mediciner.

En undersökning kan ta alltifrån en kvart till en timme.

Hur mår man efteråt?

Efter undersökningen kan man känna sig spänd och uppblåst i magen på grund av luft som kommit in. Man kan också känna magknip. Obehagen brukar försvinna när luften kommer ut. Man kan äta och dricka som vanligt efter undersökningen.

Om man fått lugnande medicin får man stanna kvar på mottagningen i en till två timmar. Man ska inte köra bil förrän nästa dag.

Det kan vara bra att ha någon med sig till undersökningen och man kan behöva ta ledigt från arbetet under resten av dagen.