Barn och sömn / Allmänt om sömn

Kroppen och hjärnan behöver sömn

Goda sömnvanor är en viktig del av en bra livsstil. Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Dessutom växer och utvecklas barn snabbt, därför behöver de mycket sömn. Sömnen hjälper kroppen att hålla sig frisk och forskning tyder på att bra sömn hjälper till att reglera aptiten och därmed minskar risken för övervikt. Ny forskning visar också att sömnen kan behövas för att få bort vissa slaggprodukter, så kallade fria radikaler, ur kroppen. När barn eller ungdomar har sovit för lite får de sämre minne och koncentrationsförmåga och har svårare att lära sig nya saker. De kan också bli ledsna, irriterade och rastlösa.

Ibland är det särskilt viktigt att få sova

Om ett barn varit med om en svår upplevelse, en psykiska påfrestning eller skadat sig kroppsligt kan det vara särskilt viktigt med regelbunden och tillräcklig sömn. Många som har råkat ut för svåra upplevelser kan få problem att somna på grund av stress, rädsla eller smärta. Även kvaliteten på sömnen kan bli sämre. Resultatet blir då sömnproblem och sömnbrist just när man behöver sin sömn som bäst.

Sömnens olika stadier

Att man sover betyder inte att man befinner sig i ett passivt tillstånd. Under sömnen avlöser fem olika stadier varandra rytmiskt i så kallade sömncykler. Varje cykel tar mellan en och två timmar. Sedan tar en ny cykel vid. De fem stadierna man går igenom när man sover är:

• Stadium 1. Dåsighet. Det är insomningsstadiet, som brukar ta fem till tjugo minuter. I insomningsstadiet är sömnen som ytligast och man är lättväckt och mottaglig för intryck från omvärlden. Samtidigt börjar man andas långsammare, hjärnans aktivitet sjunker och ämnesomsättningen minskar.
  
  
• Stadium 2. Lätt sömn. Då minskar hjärnans aktivitet ytterligare, musklerna slappnar av och hjärtat slår långsammare samtidigt som kroppstemperaturen sjunker något. Stadium 1 och 2 är ganska kortvariga hos barn.
  
  
• Stadium 3 och 4. Djup sömn. Kommer ofta redan i början av natten, särskilt om man är mycket trött. Därför kan barn vara svårväckta redan några minuter efter att de somnat. Under den djupa sömnen produceras tillväxthormon i kroppen.
  
  
• Drömsömn, även kallad REM-sömn. REM är en förkortning för Rapid Eye Movement, som betyder snabba ögonrörelser. Under REM-sömnen är ögonrörelserna mycket aktiva. Hjärnan arbetar på ett sätt som påminner om när man är vaken. Samtidigt är de viljestyrda musklerna nästan förlamade. Det innebär att man inte lever ut sina drömmar utan att man till exempel kan drömma att man springer men ändå ligger helt stilla. Drömmar kan dyka upp då och då under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen. Under REM-sömnen är även andningen ojämnare, hjärtat slår mer intensivt, blodtrycket varierar och blodflödet till underlivet ökar.
  

Man drömmer ungefär en femtedel av nattsömnen. När man drömt mellan fem och tjugo minuter övergår man till stadium ett igen. Ibland vaknar man helt lätt innan en ny sömncykel börjar.

Hos de flesta människor brukar djupsömnen komma ganska snabbt efter att man somnat, medan drömmandet ökar under den senare delen av natten. När man vaknar minns man oftast bara nattens sista dröm.

Ålder, sömnvanor och ärftlighet påverkar barns sömn

Hur mycket ett barn sover och hur de olika sömnstadierna fördelar sig beror på barnets ålder. Det är bra att veta ungefär vilket sömnmönster man kan förvänta sig av ett barn allt eftersom det växer och utvecklas, eftersom det gör det lättare att förstå barnet. Ärftlighet kan också påverka hur barn sover och om det får sömnstörningar som sömngång, nattskräck och sängvätning. Kanske finns det också arvsanlag med i bilden när det gäller om man blir morgon- eller kvällsmänniska. Det bästa man kan göra för sitt barns sömn är att skapa förutsättningar för bra och behagliga sömnvanor.

Dygnsrytmen varierar med åldern

Kroppens biologiska rytmer, till exempel kroppstemperaturen och hormonproduktionen, och behovet av gemenskap gör att de flesta människor är vakna och sover vid ungefär samma tider. Mycket små barn och de som lider av störningar i dygnsrytmen har svårt att anpassa sömnen till dessa tider. Nyfödda har ännu inte utvecklat någon regelbunden dygnsrytm utan styrs främst av hunger och mättnad. Under det första levnadsåret får de flesta en tydlig dygnsrytm med ett par tupplurar under dagen och mest sömn under natten. Utvecklingen av en dygnsrytm beror på att barnet växer och utvecklas, men också på att barnet anpassar sig till familjens levnadsvanor.

När dygnsrytmen utvecklas minskar kroppen sin aktivitet nattetid. Ämnesomsättningen blir långsammare, kroppstemperaturen sjunker, tarmrörelser och urinproduktion minskar. Mängden stresshormon i kroppen minskar samtidigt som tillväxthormon och det sömngivande ämnet melatonin produceras i kroppen.

Från småbarnsåren och fram till puberteten har de flesta barn en ganska stabil dygnsrytm. De är pigga och vakna under dagen och somnar vid någorlunda regelbundna tider på kvällen.

I puberteten inträffar kraftiga biologiska och sociala förändringar som kan rubba dygnsrytmen. Det kan handla om att föräldrarna får mer inflytande, man umgås mer med kompisar och ägnar sig mer åt TV och dator på kvällstid. Det är vanligt att tonåringen förlänger det vakna dygnet, går och lägger sig senare, har svårt att gå upp och blir mycket trött under skoltid. Biologiskt har tonåringen egentligen ett större sömnbehov än både yngre och äldre. Problemet kan bli särskilt svårt för ungdomar som redan tidigare är skoltrötta. Bristande lust och motivation att stiga upp på morgonen förstärker störningen i dygnsrytmen och skapar en ond cirkel. Ibland finns också ett samband mellan en störning i dygnsrytmen i tonåren och psykiska problem som depression.

Regelbundna sömnrutiner stärker dygnsrytmen

När det gäller små barn är det viktigt att ha regelbundna kvälls- och nattningsrutiner. Man bör försöka börja kvällsrutinen så att den kan avslutas med nattning lagom till att barnet blir sömnigt. Kvällsrutinerna kan vara matning, bad, sång, saga eller småprat med barnet, massage eller vaggning. Man ska sträva efter att göra nattningen till en mysig stund för både föräldrar och barn. Att gå till sängs får aldrig användas som bestraffning.

Många sömnexperter poängterar att barn bör gå till sängs sömniga men innan de har somnat. De blir då vana vid att somna tryggt på egen hand. Ibland är det svårt att pricka in det eftersom barnets sömnrytm kan variera. Man får också vara beredd på att barn som är uppe lite för länge kommer in i en "andra andning", blir övertrötta, och blir svåra att få till sängs. Då kan det vara bra att vänta en stund tills de har varvat ner och blir sömniga igen.

Hur bra nattningsrutiner man än har så får man vara beredd på att de flesta barn ibland kan få problem med sömnen, även de som vanligen sover bra. Ibland finns en förklaring som att barnet har en infektion eller någon annan påfrestning eller på att barnet har tagit ett utvecklingssteg. Ibland finns ingen märkbar förklaring.

Även föräldrarna kan få sömnproblem

Tiden efter en förlossning kan vara ansträngande för de nya föräldrarna. Som nybliven mamma är det viktigt att få tillräckligt med sömn och vila under denna period. Ganska många kvinnor drabbas av depressioner efter en graviditet och sömnbrist bidrar troligen till det. Mammor som lider av svår sömnbrist eller depression måste snabbt få hjälp av vården. De behöver också stöd från anhöriga och vänner. Tecken på depression hos nyblivna mammor kan variera mycket men vanliga symtom är att man är ledsen, apatisk eller irriterad.

Är mamman utmattad eller deprimerad och inte orkar ge barnet trygghet kan även det sova sämre.

Om problemen inte är svåra kan man diskutera saken med barnavårdscentralens personal. Om situationen blir mycket jobbig ska man inte tveka att söka stöd hos släktingar eller att rådfråga sjukvården.

Föräldrarnas sömn kan också bli störd om barnet har något kroppsligt problem. Det kan handla om att barnet har problem med att äta, har ont eller är sjukt. Vid akuta frågor vänder man sig till ett sjukhus, annars kan man kontakta barnavårdscentralen.