Knäledsartros / Översikt

Allmänt

I knälederna har man brosk som gör att benändarna kan glida mot varandra. Om man får knäledsartros har brosket minskat, blivit ojämt och gropigt, och benändarna kommer mer i kontakt med varandra vilket gör att man kan få ont. Ibland inflammeras området omkring knät.

Brosket tunnas ut när man blir äldre, men när man får artros tunnas det ut mer än normalt. Ofta utvecklas sjukdomen långsamt under många år. Orsaken är okänd men risken att få artros ökar efter skador i knät, om man är överviktig eller tränar hårt. Det finns också en ökad risk att få sjukdomen om någon släkting har artros.

Knäledsartros blir vanligare ju äldre man är. Sjukdomen är vanligast efter 50 års ålder, men man kan få besvär tidigare. Kvinnor behöver oftare behandling mot knäledsartros än män.

Symtom

Om man får knäledsartros gör det ont, oftast när man går. Knät blir ofta ömt och ibland svullet. När artrosen blir värre kan det göra ont även när man är stilla eller ska sova.
Om artrosen blir sämre kan benet efter många år bli krokigt i knäleden vilket gör att man blir lite hjulbent.

Behandling

Smärtan kan minska om man motionerar och tränar benmusklerna. Väger man för mycket hjälper det att gå ner i vikt. För att avlasta knät kan det hjälpa att använda en käpp, och man kan låna eller hyra hjälpmedel, till exempel toalettförhöjning och extra handtag på badrumsväggen.

Man behöver ofta mediciner som minskar smärtan och dämpar inflammationer. En del läkemedel får man av läkare med en spruta in i leden.

Om man inte blir bättre trots viktminskning, mediciner och avlastning kan man behöva få en konstgjord knäled inopererad.

När ska man söka vård?

Om man har värk som inte går över kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.