|
|
Karpaltunnelsyndrom / Vad beror det på?
Reviderad: 2008-03-20
|
Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Benen ligger formade som en ränna, och rännan täcks av det strama ledbandet. På så sätt bildas en tunnelliknande kanal, karpaltunneln. I denna kanal passerar en viktig nerv som kallas medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Där går även nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Karpaltunnelsyndrom orsakas av att det blir ett tryck mot medianusnerven i denna kanal.
Svullnad klämmer ihop nerven
Eftersom nerven har begränsad plats i karpaltunneln finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet minskar. Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på - att senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation
- att det bildats knutor i senorna, så kallade senknutor
- att man har en inflammation eller ledsvikt, artros, i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar
- att vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar
- att man har, eller har haft, en blödning i kanalen i samband med skador på mjukdelarna, till exempel muskler, eller benbrott i handen.
Ibland går det inte att finna någon förklaring till varför det har blivit ett tryck på nerven. | Karpaltunneln är en trång kanal där senor och medianusnerven passerar. | Det vanligaste symtomet vid karpaltunnelsyndrom är att man känner domningar och stickningar i händerna och fingrarna, framför allt på nätterna. Det är inte ovanligt att man vaknar på grund av besvären och måste skaka liv i handen, som känns helt avsomnad.
Besvären kan kännas obehagliga men är sällan farliga. | | Förutom domningar och stickningar i handen och de fingrar som nerven går ut till är det även vanligt att man får nedsatt känsel i de fingrarna. Det gör att man kan bli fumlig i handen. Fumligheten leder ofta till att man lätt tappar saker eller har svårt att få grepp om små föremål.
Framför allt tummen brukar förlora sin vanliga styrka. Musklerna i handens tumsida kan förtvina något. Man kan också känna smärta i handen och handleden. Ibland kan smärtan stråla ända upp mot axeln. Handen kan också kännas torrare än normalt.
Om man har bestående domningar, nedsatt kraft eller känner sig fumlig i handen kan det bli ett hinder i vardagen. Man bör söka vård om man i flera veckor har besvär som inte går över. | | Karpaltunnelsyndrom är vanligare hos personer med diabetes. Även om det är mycket ovanligt kan besvären vara det första tecknet på att man håller på att utveckla diabetes. Symtomen är också vanligare om man har ledgångsreumatism eller minskad hormonproduktion från sköldkörteln, hypothyreos. | | Om man är högerhänt är det oftast i den högra handen som man får karpaltunnelsyndrom. Förklaringen är att besvären har samband med att man har belastat den högra handen. Vänsterhänta får oftast besvär i sin vänstra hand.
Ibland är båda händerna påverkade. Risken för det är större vid enformigt arbete eller arbete med vibrerande verktyg. Besvären är speciellt vanliga hos till exempel motocrossförare, om man ofta arbetar med slagborr eller om man i sitt arbete ständigt upprepar samma handrörelse. | | Karpaltunnelsyndrom är ett besvär som är vanligare hos kvinnor än hos män, och medelålders får det oftare än både yngre och äldre.
Hos gravida kvinnor är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden och framåt. Orsaken är de hormonförändringar som man får under graviditeten. Obalansen i hormonerna påverkar kroppens vätskebalans och kan göra att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det kan i sin tur orsaka tryck på nerven.
| |
|