Kondylom / Vad händer i kroppen?
Reviderad: 2008-10-09
|
Kondylom är en ofarlig typ av vårta som nästan bara förekommer i underlivet och runt ändtarmsöppningen. Det är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige. Synliga vårtor är vanligast hos unga i åldrarna 15 till 30 år och blir mindre vanliga senare i livet. | |
Vårtorna kan se ut på olika sätt. De vanligaste är flikiga eller rundade och lätt upphöjda. De är ofta hudfärgade eller rosa, men kan även vara vitaktiga, röda eller pigmenterade. Man kan ha enstaka vårtor, men oftast har man flera samtidigt. I en del fall kan vårtorna sitta mycket tätt så att de "växer ihop" och ser ut som enstaka stora utväxter.
Kondylom kan finnas både på slemhinnor och på hud. Hos män är kondylom vanligast i fåran bakom ollonet, på ollonet och på förhudens insida. Vårtor förekommer också på penisskaftet och i urinrörsmynningen. Kondylom runt ändtarmsöppningen är vanligt, inte bara hos homosexuella män. Kondylom finns ofta runt ändtarmsöppningen utan att man haft anala samlag.
Hos kvinnor är vårtorna vanliga på alla områden i underlivet. Särskilt ofta finns kondylom i slidöppningen, framför allt i nedersta delen och på de inre blygdläpparna. Ibland kan kondylom också finnas på de yttre blygdläpparna, runt klitoris, i urinrörsmynningen, i slidans övre del, på livmodertappen, i mellangården eller runt ändtarmsöppningen.
Ibland kan man höra talas om så kallade plana kondylom. Med det menas en virusförändrad slemhinna utan synliga eller kännbara vårtor. Den här texten handlar inte om plana kondylom utan om typiska kondylom, så kallade könsvårtor. | |
I likhet med andra vårtor orsakas kondylom av virus som tillhör gruppen humant papillomvirus, HPV. Det finns flera olika typer av sådana virus. De virus som orsakar kondylom liknar de typer som orsakar vårtor på fötter, händer och andra ställen på kroppen.
Det är mycket vanligt med HPV-infektioner i underlivet och man räknar med att en majoritet av svenskarna har haft eller kommer att få en HPV-infektion under sin livstid. De flesta får däremot inga vårtor som resultat av infektionen. Hos de flesta läker infektionen dessutom av sig själv och allt tyder på att viruset då också har försvunnit helt ur kroppen. | |
Kondylom smittar i stort sett bara när man har sex. Alla sexuellt aktiva kan smittas, men det är vanligast under åren då man startar sitt sexualliv eftersom man då är mer mottaglig för HPV-virus. I första hand smittas man när man har samlag, vaginalt eller analt, men smitta kan också överföras vid annan sexuell kontakt. Det är mycket ovanligt med kondylom i munnen efter munsex även om partnern har kondylom.
Kondylom smittar ganska lätt och de flesta som haft en sexualpartner med kondylom blir smittade med virus. Man smittar förmodligen lättare ju fler och större vårtor man har.
Man kan bli smittad efter bara ett oskyddat samlag. HPV kan finnas utan synliga vårtor och därför kan man smitta eller bli smittad utan att veta om det. Viruset smittar även då det inte är aktivt och man inte har några symtom som tyder på kondylom. Ju längre tid som går utan att man får ett återfall desto mindre är risken att man smittar.
Viruset kan ligga vilande under lång tid innan det ger sig till känna. Inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man smittas till det att man kan se vårtor, varierar mycket. Det vanliga är tre till sex veckor, men vårtor kan uppkomma många månader och till och med år efter det att man smittades. Det behöver alltså inte finnas någon koppling mellan kondylom och otrohet, eftersom man kan ha fått viruset långt tidigare i ett annat förhållande. | |
Om man blir smittad eller inte och om man får vårtor eller inte beror också på det egna immunförsvaret.
Immunförsvaret är till exempel nedsatt när man är gravid, och en virusinfektion kan då göra att fler och större vårtor bildas. Men dessa går vanligen tillbaka av sig själva när mammans immunförsvar återgår till det normala efter förlossningen.
Det är inte helt klarlagt hur rökning påverkar risken för att få kondylom. Men det anses att rökare lättare får långdragna kondylombesvär än icke-rökare. | |
Kondom ger ett skydd mot kondylom, men det är inte hundraprocentigt säkert eftersom kondomen inte täcker alla ytor som kan vara infekterade av virus.
Det finns vaccin mot humant papillonvirus, HPV, som skyddar mot de två typer av HPV som är vanligast i kondylom. Vaccinet får större effekt om man får det innan man kommit i kontakt med dessa virus. Därför bör man vaccinera sig före den sexuella debuten. Än så länge är skyddet mot kondylom bara undersökt hos kvinnor.
Vaccinen skyddar också mot livmoderhalscancer genom att de två vanligaste typerna av HPV i cancer också ingår. Även detta skydd är störst om man blir vaccinerad innan man debuterat sexuellt. Livmoderhalscancer
| |
Många har trott att kondylomvirus kan göra att man utvecklar livmoderhalscancer. Men det är fel. Den här felaktiga uppfattningen kommer från tiden innan man kunde skilja på effekterna av olika typer av humant papillomvirus, HPV. Livmoderhalscancer orsakas visserligen av papillomvirus, men de virustyper som ger livmoderhalscancer är inte desamma som de som orsakar kondylom.
Kvinnor som har fått kondylom behöver inte göra några extra cellprovskontroller av det skälet, men bör som alla kvinnor ta cellprov vart tredje år. Om det upptäcks kondylomliknande förändringar på livmodertappen vid en cellprovskontroll är det viktigt att man blir undersökt av en gynekolog eftersom det just på livmodertappen kan vara svårt att skilja kondylom från allvarliga förändringar. Gynekologisk cellprovtagning
| |
Om man är gravid och ska föda och bär på kondylomvirus kan det överföras till barnet under förlossningen. Men det rör sig troligen sig om små mängder och det är mycket ovanligt att barnet får några besvär. I undantagsfall tros viruset kunna ligga vilande, kanske i så lång tid som flera år, och senare ge upphov till vårtor hos barnet. Därför behöver det inte vara så att barn som får kondylomvårtor har blivit utsatta för sexuella övergrepp, även om läkaren ändå är skyldig att utreda hur smittan kan ha gått till. | |
De flesta som har kondylom blir av med vårtorna utan någon särskild behandling. Det tar oftast ungefär ett år, men det kan även ta längre tid. Det är mycket ovanligt att man har kvar vårtor när fem år har gått från det att man fick dem. Om man har fått kondylom under en period när immunförsvaret var tillfälligt försämrat brukar vårtorna minska eller försvinna när immunförsvaret återhämtar sig. Gravida blir till exempel ofta av med sina vårtor strax efter förlossningen. | |
Personer som är friska i övrigt får mycket sällan komplikationer på lång sikt. De som har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av HIV-infektion eller medicinering som försämrar immunförsvaret, kan drabbas av svårbehandlade kondylomvårtor på stora områden. Då kan vårtorna vara direkt i vägen för kroppsöppningarna. | |
De flesta har inga fysiska besvär, men många upplever vårtorna som missprydande och psykiskt störande.
Både kvinnor och män kan få klåda, sveda, små blödningar och samlagsbesvär vid kondylom. | |
Nästa kapitel