Blodbrist på grund av för lite vitamin B12 / Vad händer i kroppen?

Olika typer av blodbrist

Blodbrist, anemi, beror på att man har för få röda blodkroppar, för lite av blodets färgämne hemoglobin eller för lite av bådadera. Det kan i sin tur ha flera olika orsaker och delas in olika typer av blodbrist.

Blodbrist
Blodbrist på grund av för lite järn

Kroppen behöver vitamin B12

Kroppen behöver vitamin B12 för att bilda röda blodkroppar. I de röda blodkropparna finns hemoglobin (Hb), ett järnhaltigt ämne som fångar upp och transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler.

Vitamin B12 behövs också till exempel för tillväxt, celldelning, bildning av proteiner och vävnader.

Om man har blodbrist som beror på för lite vitamin B12 bildas färre röda blodkroppar i benmärgen än normalt.

Brist på vitamin B12 kan orsaka blodbrist

Om man har brist på B12 kan man få blodbrist, som gör att kroppen får mindre syre och hjärtat slår snabbare. Man blir trött och blek, ibland kan man även bli andfådd eller få yrsel, huvudvärk och öronsus.

B12-brist kan uppstå på flera sätt. Om man har så kallad perniciös anemi bildas antikroppar mot speciella celler i magsäcken. Där bildas proteinet intrinsic factor, även kallat IF, som är nödvändigt för att B12 ska tas upp. Antikropparna ger en kronisk inflammation i magsäcken, produktionen av IF minskar och mindre B12 kan tas upp.

Perniciös betyder farlig eller elakartad och sjukdomen fick ursprungligen sitt namn eftersom den kunde vara farlig fram till 1920-talet. Men det var innan orsakerna till sjukdomen upptäcktes och den blev möjlig att behandla. Namnet på sjukdomen finns kvar av historiska skäl.

Man kan även ha sjukdomar som gör att man får ett allmänt försämrat upptag av näringsämnen, till exempel glutenintolerans. Då är ofta B12-bristen kombinerad med brist på järn och vitaminet folsyra.

Glutenintolerans

Hur mycket B12 behöver man?

Vitamin B12 kan inte tillverkas i kroppen utan man får i sig det genom maten.

Vitamin B12 finns framför allt i kött och mejeriprodukter. Störst mängder finns i lever, njure och hjärta. Därför kan exempelvis vegetarianer ha svårt att få i sig tillräckligt med vitamin B12 genom maten.

Friska personer som äter en varierad kost får inte B12-brist. En varierad kost innehåller ungefär 5-15 mikrogram per dag. Det är mer än tillräckligt för dagsbehovet. Man bör äta 2 mikrogram vitamin B12 om dagen. Detta täcks mer än väl av en portion vanliga frukostflingor. Överskott av vitamin B12 lagras i levern och lagren räcker i flera år.

Vitamin B12 tas upp i tunntarmen

Vitamin B12 tas upp i kroppen genom tarmen. När man äter och får i sig vitamin B12 binds vitaminet av så kallade transportproteiner, som finns i saliven och magsaften. I tolvfingertarmen frigörs B12 från transportproteinerna och binds i stället till ett protein som bildas i magsäcken och som kallas intrinsic factor, IF. Bindningen till IF är nödvändig för att B12 ska kunna tas upp i tunntarmen och nå de organ i kroppen som måste ha vitaminet för att fungera.

Så uppstår perniciös anemi

Perniciös anemi orsakas av brist på vitamin B12. Det i sin tur beror ofta på en brist på proteinet IF, som bildas i magsäcken och som gör att vitamin B12 kan tas upp från maten.

Orsaken till bristen på IF är oftast en speciell form av inflammation i magsäckens slemhinna som man haft under lång tid. Då angrips de körtlar som producerar saltsyra i magsäcken av det egna immunförsvaret, en så kallad autoimmun reaktion. Det kan pågå under årtionden. Så småningom slutar de flesta av körtlarna att fungera. Eftersom dessa körtlar utsöndrar proteinet IF uppstår även en brist på vitamin B12.

Personer som har andra så kallade autoimmuna sjukdomar, som exempelvis typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdomar, Addisons sjukdom, viteligo och myastenia gravis har oftare den här speciella formen av inflammation i magslemhinnan än andra. Därmed har de också en ökad risk att få perniciös anemi.

Kronisk gastrit har inte något samband med vanlig magkatarr, så kallad dyspepsi.

Andra orsaker till B12-brist

Man kan få B12-brist av andra skäl än kronisk gastrit:

• Brist på vitamin B12 i maten. Vegetarianer som inte äter kött, fisk, ägg eller mejeriprodukter och personer som inte äter tillräckligt varierat kan lättare få B12-brist.
  
  
• Störningar i bakteriefloran. Långvarig behandling med vissa mediciner mot halsbränna, magsår och sjukdomar som diabetes och sclerodermi kan orsaka störningar i tarmens bakterieflora så att upptaget av vitamin B12 försämras.
  
  
• Operationer i magsäcken. Om man har blivit opererad i magsäcken på grund av magsår har man lättare att drabbas eftersom de celler i magsäcken som tillverkar proteinet IF kan ha blivit för få.
  
  
• Sjukdomar i tarmen. Glutenintolerans och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom kan försämra upptaget av vitamin B12 i tunntarmen.

  Crohns sjukdom
  Glutenintolerans
  

Hur vanligt är perniciös anemi och B12-brist?

Ungefär en av hundra får perniciös anemi. Bland personer över 70 års ålder drabbas två av hundra. Sjukdomen är ovanlig före 30 års ålder.

B12-brist utan uppenbar blodbrist är relativt vanligt hos äldre. Nästan var femte person över 70 år får denna form av B12-brist.

Perniciös anemi kan vara ärftligt

Om man har nära släktingar med den speciella formen av inflammation i magslemhinnan har man större risk att själv få inflammationen och därmed perniciös anemi.

Det finns också en mycket ovanlig, ärftlig form av blodbrist på grund av för lite vitamin B12. Sjukdomen innebär att man har brist på proteinet IF utan att ha kronisk gastrit. Barn som har den formen av blodbrist kan få besvär redan före tre års ålder.

Kan B12-brist förebyggas?

Det går inte att förebygga perniciös anemi. Om man har glutenintolerans eller har opererats i magsäcken bör man diskutera med sin läkare om behandling med B12, järn och folsyra behövs.