|
|
Komplementär- och alternativmedicin / Allmänt
Publicerad: 2007-05-14
|
KAM, som står för komplementär- och alternativmedicin, är ett samlingsnamn för olika typer av medicinsk behandling som är komplement och alternativ till den vanliga sjukvården.
Komplementärmedicin kompletterar den vanliga sjukvården, till exempel massage som man får som ett tillägg till en annan behandling. Alternativmedicin är till exempel den vård man får om man väljer en akupunktör som står utanför den vanliga sjukvården.
Många av behandlingar får man betala för helt själv. Några av behandlingarna subventioneras av vissa landsting.
Hundratals metoder som ofta är mycket gamla
De hundratals olika behandlingsmetoderna inom KAM har ofta funnits i flera tusen år men har inte alltid studerats lika noga som den västerländska medicinen. Vissa av metoderna ingår som en del av den vanliga sjukvården. Dessa behandlingsmetoder kan vanligtvis förklaras med moderna kunskaper om anatomi och fysiologi, det vill säga hur kroppen är uppbyggd och hur den fungerar. Andra metoder bygger på kinesisk medicin eller på mer folklig läkekonst och kan inte förklaras på samma sätt.
Komplementär- och alternativmedicin kan indelas i - komplementära behandlingsmetoder som till exempel kiropraktik, naprapati, massage och västerländsk akupunktur
- alternativa behandlingsmetoder som till exempel traditionell kinesisk akupunktur, akupressur, qigong, tai chi, yoga, zonterapi, osteopati, aromaterapi och ljusterapi
- naturmedicin som till exempel örtmedicin.
Integrativ medicin, även kallat integrerad medicin, innebär att en kombination av vanlig sjukvård och komplementära eller alternativmedicinska metoder används inom hälso- och sjukvården. | Man kan få massagebehandling som komplement till den vanliga sjukvården. | Både inom den vanliga vården och inom komplementär- och alternativmedicinen är det viktigt att den man behandlas av har en helhetssyn på människan. Inom komplementärmedicinen kallas det holism. De besvär man har kanske delvis beror på jobbet, vilken livsstil man har eller hur man mår psykiskt. Ständig psykisk press kan göra att man får besvär som trötthet eller värk. Målet med helhetssynen är att återställa jämvikten mellan kroppen och själen. | | Skälen till att välja KAM kan variera. Man kanske inte vill använda vanliga läkemedel. En del uppskattar att få träffa samma terapeut varje gång. Andra kan ha provat traditionella behandlingsmetoder men inte blivit hjälpta. Man kan vilja pröva något alternativ till den vanliga behandling som läkaren föreslagit. Det kan också vara så att man på annat sätt vill lära sig förebygga ohälsa för att undvika senare besvär.
Långt ifrån allt lämpar sig för KAM-behandling. Det finns dessutom alltid en risk att man blir behandlad för sådant som borde behandlas med vanlig medicin. Om man redan har provat många olika behandlingsmetoder utan att bli bra kan KAM vara ”ett sista halmstrå”. Tyvärr finns risken att detta utnyttjas i kommersiella syften. Man bör därför ta reda på lite mer om och försöka värdera den typ av KAM som man funderar på. | | Ett sätt att få veta lite mer om en behandlingsmetod är att ta reda på om det finns någon forskning som bevisat att metoden är effektiv. Vissa behandlingsmetoder har granskats noga och studier har visat deras goda effekter. För andra metoder saknas vetenskapliga belägg helt. Antingen har de inte studerats alls, eller så har inte studierna visat på några positiva effekter.
Läs mer om vad som gäller för respektive behandlingsmetod i nästa kapitel där metoderna presenteras.
För att man ska kunna dra några slutsatser av forskningsstudier gäller det också att själva undersökningarna genomförts på ett korrekt sätt och att studierna håller hög kvalitet. Utan djupa kunskaper i det studerade ämnet går det inte att avgöra hur bra en studie är. Man kan få hjälp genom att läsa de rapporter som ges ut av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Det är en statlig myndighet som utvärderar sjukvårdens metoder genom att systematiskt gå igenom publicerade forskningsrapporter från hela världen och bedöma deras innehåll.
Olika slags effekter
Många av de alternativa metoderna innebär en nära fysisk kontakt med den som ger behandlingen. Om man till exempel har ont kan det kännas skönt att få beröring och kanske massage på det onda stället. Att man tror på en metod kan också spela en stor roll och göra att man mår bättre efter behandlingen. Detta kallas placeboeffekt och anses viktigt även inom den vanliga sjukvården. Olika metoder kan även stimulera kroppens naturliga förmåga att läka sig själv. | | Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område sätter gränser för vilka behandlingar man kan få inom KAM.
Barn under åtta år och gravida kvinnor får till exempel inte behandlas av personal som inte är legitimerad för att arbeta inom hälso- och sjukvården. Personal utan legitimation får inte heller ge behandling mot diabetes, epilepsi, cancer eller samhällsfarliga smittsamma sjukdomar. Sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater som är legitimerade arbetar enligt samma regler som övrig sjukvårdspersonal och följer Hälso- och sjukvårdslagen.
| | Det är mycket viktigt att den man behandlas av är välutbildad. En sådan terapeut har goda kunskaper om kroppen och dess sjukdomar och bör avråda från behandling om man söker för något som inte är lämpligt att behandla med den aktuella metoden. Man kan då i stället bli hänvisad till en annan behandlingsmetod inom KAM eller den vanliga sjukvården. Risken med att gå till en terapeut som inte har tillräckliga kunskaper kan vara att allvarliga medicinska problem missas och att man inte får den behandling man behöver. | |
|