|
|
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Vart vänder man sig?
Reviderad: 2006-09-18
|
Om man har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS måste man själv begära det. Om man är under 15 år eller inte har förmåga att söka själv kan en vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära stödet i stället. Man kan också söka stöd genom sitt juridiska ombud. | | Kommunen där man bor har grund- och samordningsansvaret, men det kan variera mellan olika delar av landet. Inom kommunen är det socialnämnden eller motsvarande och dess förvaltning som ansvarar för stödbesluten och stödinsatserna. Vanligtvis har kommunen en eller flera tjänstemän, så kallade LSS-handläggare, som är specialiserade på detta område.
När det gäller personlig assistans delar kommunen och Försäkringskassan på ansvaret. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka. Om man behöver mer än 20 timmar får man assistans genom Försäkringskassan som grundas på en särskild lag, LASS. Man får då assistansersättning och kan själv anställa en eller flera personliga assistenter. | | Kommunen ska göra en helhetsbedömning av vilka behov man har när den beslutar vilket stöd man ska få enligt LSS. Kommunen ska också se till hela livssituationen och göra en sammanvägd bedömning av de sociala, psykologiska och medicinska omständigheterna. Den inställning och de önskemål man själv har ska väga tungt i bedömningen. Besluten ska vara skriftliga så att de kan överklagas. Läs mer om att överklaga beslut om LSS-stöd i nästa kapitel. | | När man får stöd enligt LSS kan man begära en så kallad individuell plan. Planen begärs hos och skrivs av den ansvariga kommunala myndigheten, som oftast är en äldre- och handikappnämnd eller en socialnämnd.
Syftet med planen är att man själv ska ha inflytande och överblick över de åtgärder som planeras. Den individuella planen ska också underlätta samordningen mellan de som har ansvaret för olika typer av stöd, till exempel Försäkringskassan och hemsjukvården. Själva samordningen är kommunens ansvar.
Planen ska skrivas i samråd mellan den som behöver stöd och de som beslutar om stöd. Den ska innehålla både beslutade och planerade insatser. Även insatser som görs av andra än kommunen eller landstinget ska finnas med.
Den individuella planen ska omprövas minst en gång om året så att det stöd man får verkligen motsvarar de behov man har. | |
|