Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Information

LSS ska underlätta ett självständigt liv

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?

För att omfattas av lagen måste man, enligt LSS, ha

• en utvecklingsstörning, dit även autism eller autismliknande tillstånd räknas
  
• stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
  
• andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Funktionsnedsättningarna måste vara så stora att de orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på egen hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid.

Tio olika typer av stöd

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är

• rådgivning och annat personligt stöd
  
• personlig assistans
  
• ledsagarservice
  
• kontaktperson
  
• avlösarservice i hemmet
  
• korttidsvistelse utanför hemmet
  
• korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
  
• bostad i familjehem eller bostad med särskild service för ungdomar över tolv år som behöver bo utanför föräldrahemmet
  
• bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
  
• daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.

I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna. Om man bor i bostad med särskild service får skäliga avgifter tas ut för hyra, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Om man har barn som bor i familjehem eller liknande ska man som förälder betala barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande.

Rådgivning och annat personligt stöd

Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.

Personlig assistans

Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.

Läs mer i 1177.se om personlig assistans. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Ledsagarservice

Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.

Kontaktperson

Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.

Avlösarservice i hemmet

Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.

Läs i 1177.se om anhörigstöd. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Korttidsvistelse utanför hemmet

Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.

Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.

Anpassat boende för barn och ungdomar

Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.

Anpassat boende för vuxna

Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:

• egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
  
• servicebostad med viss service och vård dygnet runt
  
• gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder

Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön.