|
|
Barnets första månader / Att lära känna sitt barn
Reviderad: 2006-02-13
|
Att få barn är en av livets största händelser. Som förälder kommer man att få följa utvecklingen hos en ny människa och man kommer mycket länge att vara en av de viktigaste personerna i sitt barns liv.
Den första tiden hemma börjar man lära känna sitt barn. Alla barn är unika och de har olika personligheter redan från födseln. En del barn visar tydligt exempelvis när de är hungriga eller trötta. Andra barn kan vara otydligare i sitt sätt att uttrycka sig och då kan det ta längre tid att lära sig förstå vad de menar.
Som förälder kan det kännas jobbigt när man inte kan tyda sitt barns signaler eftersom det blir svårare att trösta barnet. Men efter ett tag har man lärt sig att trösta sitt barn. | | Det nyfödda barnet kommunicerar med omvärlden redan från början. När barnet skriker vill det tala om något, till exempel att det är trött, hungrigt eller att det inte vet vad det vill. Som förälder försöker man förstå vad det är barnet menar och hjälpa det. Man kanske prövar att ge mat, försöker få barnet att komma till ro eller masserar magen om man tror att barnet har magbesvär. Många gånger lyckas man lugna barnet, men ibland är det ledset vad man än gör.
Det är vanligt att nyfödda barn har en period på dygnet när det är svårare att trösta dem. Ofta infaller den perioden på kvällen. Om man inte får barnet lugnt kan det vara bra att tänka på att det inte alltid går - barn är helt enkelt ledsna ibland. Man kan inte alltid ta bort barnets ledsenhet, men man kan hjälpa sitt barn att uthärda den genom att trösta och finnas nära. När små barn skriker
| | Barn kan redan från början kommunicera på andra sätt än genom att skrika. Om man tittar uppmärksamt på ett nyfött barn så kan man se att barnet ”svarar” när man pratar med det. Ofta rör barnet på munnen och härmar den vuxnes beteende. Men eftersom små barn har ett mycket långsamt tempo i sin kommunikation tar det en stund innan barnet svarar. Som vuxen måste man ha tålamod och vänta.
När barnet behöver vila vänder det bort blicken. Det betyder alltså inte att barnet är uttråkat utan att det behöver vara ifred ett litet tag. Små barn orkar inte med intensiv kontakt så långa stunder i taget. | | När man pratar med sitt nyfödda barn anpassar man omedvetet språk, röstläge och avstånd till barnets ansikte efter vad som är lagom för barnet. Det är viktigt att man kommunicerar med barnet genom både tal och kroppsspråk. Det hjälper barnet att börja förstå både omvärlden och sina egna känslor.
Mycket av det man gör tillsammans med sitt barn sker omedvetet. Man har till exempel ett mycket tydligare kroppsspråk när man umgås med små barn än när man umgås med vuxna. Om barnet gråter säger man till barnet med ord att barnet är ledset, men man visar också ledsenhet med sitt eget ansiktsuttryck. Det här hjälper barnet både att känna sig bekräftat - ”de ser och förstår att jag är ledsen” - men också att förstå vilken känsla det har - ”jag är ledsen”. Den här ständiga kommunikationen gör så småningom världen begriplig för barnet. | | För både barn och vuxna är det bra att förberedas på att något ska hända istället för att något plötsligt bara händer. Om man varje gång när man tänker ta upp barnet säger ”nu ska jag ta upp dig”, och samtidigt sträcker armarna mot barnet, så kommer det snart att förstå vad som kommer att hända i den situationen. Barnet kopplar ihop ord, kroppsspråk och ansiktsuttryck och får på det viset en förståelse för vad som ska hända. De flesta föräldrar gör så här helt naturligt, det är oftast inget man behöver tänka på.
Under den här första tiden kommer man också att lära sig om barnet är känsligt för förändringar eller inte. En del barn behöver förberedas mer på förändringar än andra. | |
|