Fortplantning innebär att en ny individ utvecklas från en äggcell som befruktats av en spermie. Eftersom hälften av de ärftliga egenskaperna, arvsanlagen, kommer från mamman och hälften från pappan finns stora möjligheter till variation hos den nya individen. Barnet kommer att ha drag från båda föräldrarna, men det blir aldrig helt identiskt med varken mamman eller pappan.
Pubertetsförändringar
Puberteten startar hos flickor och pojkar när hypofysen i hjärnan ökar sin produktion av de hormoner som stimulerar äggstockarna och testiklarna. Detta leder till att produktionen av kvinnliga och manliga könshormoner ökar. Vanligen inträffar puberteten i 10-14 årsåldern, ofta något år tidigare hos flickor än hos pojkar.
Könshormonerna har flera uppgifter. Dels stimulerar de tillväxten av könsorganen, och dels medför de att flickan eller pojken utvecklas till kvinna respektive man.
Hos flickor blir brösten större och höfterna får rundare former. Flickorna får också sin första menstruation. Hos pojkar växer könsorganen och musklerna blir kraftigare. De går även in i målbrottet och får en mörkare röst eftersom struphuvudet växer. Könshormonerna gör också att både flickor och pojkar växer på längden, får hår runt bland annat könet och sexuell lust.
Vid befruktningen tränger en spermie in i äggcellen.
När man blir sexuellt upphetsad och känner lust samverkar nervsystemet och könsorganen. Det är framför allt den del av vårt nervsystem som kallas det parasympatiska nervsystemet som spelar in. Detta nervsystem fungerar utan viljans kontroll. I hjärnan är det en del som kallas det limbiska systemet som är inblandat. Även andra känsloupplevelser har samband med denna del av hjärnan.
Lusten kan väckas av något som man till exempel ser, hör eller tänker. Även dofter kan göra att man blir sexuellt upphetsad.
När man blir sexuellt upphetsad leder nervimpulser bland annat till att muskeltrådar som finns i svällkropparna i mannens penis och kvinnans klitoris slappnar av så att hålrum i svällkropparna kan fyllas med blod. Även kvinnans blygdläppar svullnar och färgen på slemhinnorna i underlivet blir mörkare. Puls och blodtryck ökar. En värmekänsla sprids i kroppen. Kvinnans bröstvårtor blir fastare. Nervimpulser medför också att körtlar i kvinnans slida avger ett sekret som fungerar som glidmedel när penis förs in i slidan vid samlaget.
Vid samlaget töms några milliliter sperma i kvinnans slida. Spermierna börjar simma framåt med 1-5 millimeter per minut. De simmar genom livmodern och ut i äggledarna där de förhoppningsvis stöter på ett ägg. Bara några tusen av de flera hundra miljoner spermier som överförts till slidan vid sädesuttömningen når äggledarna. Spermierna kan leva ett par dygn i kvinnans kropp.
Vid befruktningen tränger en spermie in i äggcellen. De två cellerna smälter därefter ihop och bildar en cell. Både äggcellen och spermien innehåller en halv uppsättning av kromosomer med de ärftliga anlagen från mamman respektive pappan.
Alla äggceller innehåller en X-kromosom, medan spermierna antingen innehåller en X- eller Y-kromosom. Den befruktade äggcellen innehåller en komplett kromosomuppsättning. Om den får två X-kromosomer kommer den att utvecklas till en flicka. Om den befruktade äggcellen har en X- och en Y-kromosom blir det en pojke.
Endast en spermie kan befrukta ägget. När det skett förändras ytan på det befruktade ägget så att inte ytterligare spermier kan tränga in. Ägget transporteras genom äggledaren till livmodern och börjar genast dela sig. Transporten till livmodern tar två till fyra dagar. Det har då bildats en liten cellklump som fastnar och växer in i livmoderslemhinnan ungefär tio dagar efter befruktningen.
Den del av cellklumpen som växer fast utvecklas till moderkakan. Moderkakan börjar bilda ett hormon som stimulerar äggstockarna till att fortsätta producera höga nivåer av kvinnliga könshormoner. Det behövs för att livmoderslemhinnan ska fortsätta att växa och inte stötas bort. Hormonet från moderkakan kan mätas i kvinnans urin eller blod och visa att hon är gravid.
Ibland händer det att det befruktade ägget klyvs så att det bildas två identiska foster, enäggstvillingar. Enäggstvillingar har alltid samma kön. Det förekommer också att två ägg mognar och lossnar samtidigt. Om båda blir befruktade bildas tvåäggstvillingar. Om ännu fler ägg befruktas samtidigt kan det bildas trillingar, fyrlingar och så vidare. Dessa barn är inte mer lika varann än vanliga syskon. De kan även ha olika kön.
.gif)
Nästa kapitel