Hormonsystemet / Hormonbildande körtlar

Hormonerna styr kroppen

Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.

Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet.

Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

• ämnesomsättningen
• tillväxten
• salt- och vattenbalansen
• könsmognaden och sexualdriften
• fortplantningen.

Kroppens viktigaste körtlar
Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ.

Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är

• hypofysen
• sköldkörteln
• bisköldkörtlarna
• binjurarna
• Langerhans öar i bukspottkörteln
• äggstockar och testiklar
• celler i mag-tarmkanalen
• celler i njurarna.

Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet.

Hypofysen styr andra körtlar

Hypofysen ligger på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Genom en liten stjälk har hypofysen direkt förbindelse med hjärnan, som styr över hormonproduktionen i körteln. Hypofysen är mycket liten, ungefär som en ärta. Den väger mindre än ett gram, men är ändå kroppens viktigaste hormonbildande körtel.

Hypofysen bildar flera olika hormoner, vilka i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. I hypofysen bildas bland annat hormoner som

• stimulerar sköldkörteln
• stimulerar binjurebarken
• stimulerar äggstockarna och testiklarna
• stimulerar tillväxten
• stimulerar mjölkkörtlarna
• koncentrerar urinen
• hjälper till vid förlossning och amning.

Hur de olika hormonerna verkar beskrivs närmare längre ner i texten.

Hormoner från sköldkörteln aktiverar cellerna

Sköldkörteln är kroppens största hormonbildande körtel. Den ligger på framsidan av luftstrupen alldeles under struphuvudet, och når delvis runt strupen. Den är uppbyggd av två halvor, som var och en innehåller en mängd små blåsor. Blåsornas väggar består av celler som bildar hormoner. De nybildade hormonerna kan lagras i blåsorna innan de utsöndras i blodet.

Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Hormon från hypofysen stimulerar sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormoner. När tillräckligt mycket hormoner från sköldkörteln bildats hämmar de hypofysen. Då bildar hypofysen mindre mängd av hormon som stimulerar sköldkörteln. Det är ett exempel på så kallad återkoppling, som beskrivs längre ner i texten. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar omsättningen av kalcium i kroppen.

Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat
Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

Flera olika hormoner från binjurarna

Binjurarna är små körtlar som ligger på vardera njurens övre spets. De är inbäddade i en fettkapsel som omger njurarna. Varje binjure består av en yttre bark och en inre märg, som arbetar helt åtskilda från varandra.

I binjurebarken bildas flera olika hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen Ett av hormonerna är aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. Det är hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarken att bilda hormonerna. Även kortisol bildas i binjurebarken, som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer.

I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen. Man brukar säga att man får en adrenalinkick, och tack vare denna klarar man av en extra påfrestande situation.

Binjuremärgen är både en hormonbildande körtel och en del av det sympatiska nervsystemet.

Bukspottkörteln reglerar blodsockret

I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler, som kallas Langerhans öar. De utgör ungefär en procent av hela bukspottkörtelns vikt. Langerhans öar bildar hormonerna insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån.

Resten av bukspottkörteln har viktiga uppgifter vid matsmältningen eftersom den bildar bukspott, som innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten.

Äggstockar och testiklar bildar könshormoner
Äggstockarna och testiklarna är viktiga för fortplantningen eftersom de bildar ägg respektive spermier, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner.
Kvinnliga respektive manliga könshormoner stimulerar bland annat utvecklingen av könsorganen och påverkar sexualiteten.

Hormonbildande celler i mag-tarmkanalen

I mag-tarmkanalen finns spridda hormonbildande celler. De bildar bland annat hormonerna gastrin, sekretin och kolecystokinin, som ökar produktionen av olika slags sekret från mag-tarmkanalen.

Hormonbildande celler i njurarna
I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin som medverkar till att höja blodtrycket och blodflödet, och erytropoietin som ökar antalet röda blodkroppar.