Sinnesceller på tungan kallas smakceller. Informationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av två hjärnnerver, ansiktsnerven och tung-svalgnerven. De fem grundsmakerna är sött, surt, salt, beskt och umami. Umami är smaken av protein och finns i till exempel köttbuljong och parmesanost.
Smaksinnet ger viktig information om saker som man stoppar i munnen. Informationen leder till medvetna beslut om man ska svälja eller spotta ut det man stoppat i munnen. Smaksinnet är känsligast för besk smak. Det är en viktig funktion eftersom olika gifter ofta smakar beskt. Som regel spottar man ut sådant som smakar illa och därmed undviks förgiftningar.
Smaklökar uppfattar smaken
Smakcellerna samlas i små grupper till smaklökar. Förutom smakceller innehåller smaklökarna även stödjeceller som skyddar sinnescellerna. Namnet smaklök beror på att cellerna är ordnade ungefär som skalen i en lök. Smaklökarna är utspridda på tungans yta, men några smaklökar finns även i munhålan och i svalget. Man har cirka 10 000 smaklökar. Varje smakcell lever ungefär tio dagar. Nya smakceller bildas hela tiden.
Smaklökarna reagerar på smakämnen som är upplösta i saliv. Tidigare har man ansett att grundsmakerna uppfattas på olika ställen på tungan, men nu har det visat sig att man känner de olika smakerna överallt på tungan.
Smaken bestäms av flera saker
När smakcellerna aktiveras skickas informationen vidare i form av nervimpulser till smakcentrum i tinningloben. Sjunde hjärnnerven förmedlar smakinformation från tungans främre två tredjedelar, medan nionde hjärnnerven förmedlar information från tungans bakre tredjedel. Informationen från smakcellerna når även centra i hjärnstammen som bestämmer hur mycket saliv man får i munnen. Saliven innehåller ämnen som underlättar matsmältningen.
De fem grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami blandas så att hjärnan kan skilja mellan hundratals olika smaker. Smakupplevelser kommer inte bara från smaklökarna utan påverkas också bland annat av lukten. När man tuggar sönder maten frigörs dofter som når näsan och luktsinnet. Även olika psykologiska omständigheter påverkar smaken. Vackert upplagd mat smakar som regel bättre, och den sinnesstämning man är i när man äter spelar också in för smakupplevelsen.
Tungans smaklökar reagerar på smakämnen som är upplösta i saliv.